Blick på världen

Gift av bilavgaser

● ”Bilavgaserna är farligare än vad man tidigare trott”, uppges det i naturvårdsverkets tidskrift Miljöaktuellt. Flera av beståndsdelarna i avgaserna omvandlas i atmosfären till giftigare och mer cancerframkallande ämnen. Man har redan tidigare känt till att solljus ger upphov till kemiska reaktioner bland ämnen i luften, men nu har man upptäckt att det också sker reaktioner i mörker och att det då bildas fler genförändrande och cancerframkallande ämnen. Vidare tycks försurningen påskynda många av de kemiska omvandlingarna. Dieselavgaser innehåller svavel och kan därigenom förvärra utsläppen från bensindrivna bilar.

Misstog Jesus sig?

● Det är vad forskarprofessorn vid Finlands Akademi, Heikki Räisänen, påstår, eftersom han menar att Jesus förutsade himmelrikets snara ankomst och världsundergång redan under apostlarnas livstid. Denne kontroversielle professor i nytestamentlig exegetik (tolkningslära) har kommit med en del andra häpnadsväckande påståenden om pålitligheten i Jesu uttalanden om dopet, missionsbefallningen och andra centrala delar av den kristna förkunnelsen. Hans uttalanden har inte tagits emot välvilligt ens inom kyrkans egna led, eftersom de alltför tydligt avslöjar den splittring som råder inom detta söndrade hus, som enligt Jesu uttalande inte kan bestå. (Markus 3:25) Tydligt är att vi nu lever i den tid då Jesus Kristus är närvarande i Rikets härlighet och det nuvarande systemets undergång är nära förestående. Jesus misstog sig alltså inte, och det behöver inte heller ärliga sanningssökare göra, då de lär sig förstå tidens tecken.

Varför gäspar vi?

● Att man gäspar då man är trött är välkänt. Men vad är det i våra organismer som förorsakar denna djupa inandning, som vanligen är rätt långsam, följd av en snabb utandning, denna företeelse som vi kallar en gäspning? Forskaren L. A. Kitajev-Smyk, som har undersökt ämnet i fråga, påstår att hjärnverksamheten hämmas när man är sömnig, trött eller har tråkigt. Detta leder i sin tur till att andra funktioner också hämmas, då främst andningen. Därigenom höjs halten av kolsyra och andra ämnesomsättningsprodukter i blodet, vilket påverkar hjärnans andningscentra och leder till att vi gäspar.

Enligt Västra Nyland, som redogör för hans forskningsresultat, finns det dock en annan viktig orsak till att vi gäspar. Man har lagt märke till att testpiloter, fallskärmshoppare och andra som har koncentrationskrävande uppgifter framför sig också gäspar, vilket inte beror på trötthet. Orsaken här är tydligen den att människan inför dessa situationer stelnar till och instinktivt håller andan, vilket leder till en gäspning.

Varför dömdes Moon?

● Enligt en rapport i Detroit Free Press dömdes pastor Sun Myung Moon, grundare av Unification Church, ”år 1982 till 18 månaders fängelse och 25.000 dollar i böter för att ha lämnat felaktiga självdeklarationer”. Moon har fört sin sak ända upp till USA:s högsta domstol, men denna vägrade att ta upp fallet. Eftersom ett bankkonto är registrerat i Moons namn, säger regeringen att pengarna var hans och därför skulle beskattas. Moon började avtjäna sitt fängelsestraff den 20 juli 1984.

Världens öknar breder ut sig

● ”Sex millioner hektar land blir öken varje år, och ytterligare 21 millioner hektar blir ofruktbara”, enligt en rapport i tidningen The Gazette som ges ut i Montreal i Canada. Trots Förenta nationernas miljöprogram, som syftar till att bekämpa öknarnas spridning, hotar nu världens öknar att uppsluka nya mycket stora landområden. Huvudsakligen utgörs dessa områden av Sahara, Mellanöstern, Sydostasien, Latinamerika och Australien, och de växande öknarna påverkar omkring 850 millioner människor. I rapporten sägs det att problemet ”ligger i missbruket och överexploateringen av jorden och i överbetning, skogsskövling, överodling och dålig konstbevattning”.

Nytt riktnummer

● Från och med den 1 september 1984 fick staden New York ett andra riktnummer. ”Lediga abonnentnummer i staden New York håller på att ta slut”, berättade personalchef Charles Herndon vid New Yorks telefondistrikt för Vakna! ”Ett andra riktnummer kommer att fördubbla antalet abonnentnummer i staden.” Om man skulle ha behållit endast ett riktnummer skulle efterfrågan på nya nummer bli större än antalet lediga nummer i början av år 1985. För närvarande har staden New York 4.200.000 telefonnummer — ett nummer för var 1,7:e person!

Stadsdelen Brooklyn kommer att betjänas av det nya riktnumret 718. (Det förra var 212.) Det betyder att man nu för att komma till Jehovas vittnens världshögkvarter, såvida man inte ringer från Brooklyn, Queens eller Staten Island, först måste slå 1, sedan riktnumret 718 och slutligen abonnentnumret 625-3600.

Flyktingar ignoreras

● ”Tjänstemän inom flyktingorganisationer är bekymrade över vad de säger är en allt större tendens hos passerande fartyg att inte hjälpa vietnameser som flyr från sitt land i båtar”, rapporterar The New York Times. För en tid sedan ignorerade uppenbarligen åtminstone 40 fartyg vädjanden från en båtlast vietnamesiska flyktingar som försökte ta sig över Sydkinesiska havet, fastän några av dessa fartyg kom så nära som 10 meter. Följden blev att 68 av de 84 flyktingarna i båten dog på grund av svält, törst eller sjukdom. Inom flyktingorganisationerna säger man att kaptenerna på de passerande fartygen inte vill förlora tid på att transportera flyktingar till närmaste hamn för att lämna dem där. Bara att lämna av dem i en hamn tar ofta mellan fyra och fem dagar.

Katastrofoffer

● ”Antalet dödsoffer orsakade av världens naturkatastrofer — översvämningar, torka, jordbävningar, orkaner och vulkanutbrott — stiger”, rapporterar The New York Times. En undersökning bekostad av Svenska Röda korset visade att antalet naturkatastrofer ökade med 50 procent under 1970-talet jämfört med årtiondet dessförinnan, medan det beräknade antalet dödsoffer orsakade av katastroferna ökade femfaldigt — till 114.000 varje år. Oförståndigt bruk av jorden, vilket minskar ”jordens återhämtningsförmåga vid extrema klimatförhållanden”, och fattigdom, som tvingar ”allt fler människor att bo i riskområden”, sägs ligga bakom. Båda förhållandena förvärras av den snabba befolkningstillväxten.

”Under ett genomsnittligt år under 1970-talet orsakade kalastroferna störningar, ofta dyrbara och förödande, i uppskattningsvis 44 millioner människors liv”, sägs det i The New York Times. Experter säger att förebyggande åtgärder kan minska katastrofernas inverkan, men att dessa åtgärder inte får tillräcklig prioritet. Översvämningar och torka gjorde 1983 till ”ett katastrofernas märkesår”, enligt en tjänsteman.

Livsfarliga lämningar

● ”I medeltal 10 procent av all ammunition som används i vilket som helst krig exploderar inte”, skriver Arthur Westing vid Internationella fredsforskningsinstitutet i Stockholm i den svenska tidskriften Ambio. ”Dessa ’krigets kvarlevor’ utgör ett hot mot liv och lem långt efter det att striderna är över.” Som exempel nämns omkring 13.000 laddningar från andra världskriget, som inte har briserat och som franska röjningsenheter upptäckte år 1978, samt uppskattningsvis 2 millioner bomber som USA lämnade efter sig i Indokina. Bland dödsolyckorna i efterkrigstiden ingår olyckor med civila fartyg och med barn som har lekt på ängar. Westing uppmanar vapenkonstruktörerna ”att arbeta på att få fram pålitligare tändanordningar och något slags biologiskt nedbrytbara bomber — sådana som med tiden desarmerar sig själva”, sägs det i Science News.

Murrestaurering

● Kinesiska muren, som länge har betraktats som ett nationalarv och en symbol för den kinesiska nationen, håller på att förfalla. En granskning från luften av muren norr om Peking visade att bara en sjättedel av den är intakt, medan två tredjedelar praktiskt taget ligger i ruiner. Nu görs ansträngningar att återställa den. ”Bönder utanför Peking ombeds återlämna delar av kinesiska muren som de har burit bort för att bygga hus och svinstior av”, rapporterar The New York Times. För att förmå dem till detta har myndigheterna erbjudit sig att tillhandahålla annat byggnadsmaterial som bönderna kan använda i stället. Ansträngningarna att restaurera muren koncentreras först till Badaling, en del av muren 80 kilometer norr om Peking. Man hoppas kunna få in tillräckliga medel för att utsträcka restaureringen även till andra delar av det 2.400 kilometer långa minnesmärket.

Självförgörande turistnäring

● I flera årtionden har turister aktningsfullt stirrat på de livfulla målningarna i faraonernas stora underjordiska, i klippan uthuggna gravar nära Luxor i Egypten. ”Gravarnas väggmålningar har bevarats i över trettio århundraden i förvånansvärt gott skick”, sägs det i en artikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung. ”Nu kan de försvinna på bara några få år — experter ger dem mellan tio och trettio år.” Varför det? Därför att gravarna, som har bevarats av det torra klimatet i den egyptiska öknen, hotas av allt större fuktighet på grund av de tusentals turisternas svett och andedräkt, och tunga rundtursbussar har orsakat sprickor i väggarna. I World Press Review citeras den tyska tidningen, och man skriver: ”Luxor har ingen industri; nästan alla dess 120.000 invånare lever av turismen. De är i klar majoritet i förhållande till dem som försöker rädda gravarna. Men vem kommer dit om tjugo år om målningarna är borta?”

Operationsmetod med mindre blodförlust

● Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har man sedan januari 1984 prövat ett nytt hjälpmedel vid operationer för att minska blodförlusterna. Metoden utnyttjar ultraljud i stället för vanlig operationskniv. ”Den viktigaste förbättringen med ultraljudsskalpellen är att operationerna blir betydligt mindre blodiga”, förklarar docent Larsolof Hafström enligt Svenska Dagbladet för 1 december 1984. Med den nya metoden kan man skilja på olika vävnader, bl. a. upptäcka också små blodkärl och behandla dem för att minska blodflödet och underlätta operationen. Hittills har metoden främst använts för cancertumörer i levern. Leveroperationer tillhör de blodigaste ingreppen, eftersom levern innehåller mycket blod. Operationerna har nu blivit skonsammare och vårdtiderna kortare.