Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g84 8/10 s. 29–31
  • Blick på världen

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Blick på världen
  • Vakna! – 1984
  • Underrubriker
  • ”Tilltagande laglöshet”
  • Kyrkan och Guds namn
  • Riskfyllt i skolan
  • Ett annat hot mot skogen
  • Att motstå våldtäkt
  • Det största kungliga palatset
  • Barnens belägenhet
  • Kostsam El Niño
  • Nytt om kolesterol
  • Slutligen övertygad
  • Okunniga om bibeln
  • Nytt konkordat med Vatikanen
  • Vem arbetar minst?
  • Mer tid till TV
Vakna! – 1984
g84 8/10 s. 29–31

Blick på världen

”Tilltagande laglöshet”

● Våldsbrottens ökning har föranlett regeringen att tillsätta fem nya åklagare som helt skall ägna sig åt våldsbrotten och försöka förbättra den dystra situationen. Justitieminister Sten Wickbom har bekräftat att våldsbrotten ökat rätt markant under senare år. ”Därför måste vi inrätta några tjänster där man mer odelat kan ägna sig åt dessa mål. Som det nu är går många mål för långsamt och blir liggande”, förklarar han enligt Eskilstuna-Kuriren för 3 juli 1984. Dessa åklagare skall tjänstgöra i Stockholm, Handen, Sollentuna, Eskilstuna och Uppsala.

Kyrkan och Guds namn

● I Smålands Dagblad för 13 juli 1984 fanns i samband med predikoturerna en kort artikel med en illustration i form av en triangel med strålar och tetragrammaton. Artikeln inleddes med orden: ”Vårt val står mellan ett liv i Gudsdyrkan med kärlek till nästan, eller ett liv i självdyrkan med centrum i oss själva. Bildtecknet markerar det rätta valet: triangeln med Jahvenamnet omgivet av strålarna ...”

Riskfyllt i skolan

● Var tredje olycka som drabbar barn i skolåldern inträffar under skoltid, meddelar Barnmiljörådet. De yngre barnen drabbas oftast under rasterna, medan de äldre barnen oftast skadar sig under idrottsutövning. Jämfört med de vuxna i arbetslivet är det mer än dubbelt så stor risk för barnen att skadas under rasten, medan skadorna i samband med idrottslektionerna är tio gånger fler. I åtskilliga fall är det inte fråga om olyckor, utan i stället medvetet våld från kamrater, ibland förbundet med långvarig mobbning. Barnmiljörådet påpekar att det inte alltid är så att personalen i skolan bryr sig om att elever mobbas. Som hjälp föreslår man rastvakter, skolvärdar och faddersystem och dessutom att eleverna skall läras säkerhet och ansvarstagande.

Ett annat hot mot skogen

● Skogen i södra Sverige hotas alltmer av rotröta, meddelas det i Nordvästra Skånes Tidningar för 2 juli 1984. I vissa skogsområden i Skåne är omkring hälften av träden skadade. Rotrötan sprids framför allt genom skador som vållas av de stora skogsmaskinerna, men även genom att kronhjortar knaprar på stammarna och genom blåsten som gör att rötterna slits. Man beräknar att svenskt skogsbruk kan förlora omkring en milliard kronor per år enbart genom kvalitetssänkning, t. ex. genom att det som tänktes bli timmer måste säljas som massaved till lägre pris. För att minska problemet föreslås att man avverkar på vintern, röjer tidigt och avstår från att gallra.

Att motstå våldtäkt

● ”Ju fler knep man använder, desto större chans har man att undgå att bli våldtagen.” Den slutsatsen drar sociologen Pauline Bart efter undersökningar av kvinnor som har lyckats motstå våldtäktsförsök. ”Det var få kvinnor som undvek att bli våldtagna genom att endast använda ett knep.” Det rapporteras i den kanadensiska tidskriften The Edmonton Journal att hennes undersökningar visade att det är bäst att använda flera knep, till exempel att skrika, att fly eller till och med att använda våld. ”Genom att kämpa emot ökar en kvinna betydligt sin chans att undvika att bli våldtagen”, sade Bart. ”Att inte göra motstånd är ingen garanti för att man skall bli humant behandlad.” Dessutom sade hon: ”Det var mindre sannolikt att våldtagna kvinnor som använde sig av fysiska knep blev deprimerade än att våldtagna kvinnor som inte gjorde fysiskt motstånd mot våldtäktsmannen blev det.”

Det största kungliga palatset

● Sultanen Muda Hassanal Bolkiah av Brunei härskar över ett av världens minsta länder, men det är inga småpengar han lägger ut på sitt kungliga palats. ”Hans nya palats med 1.788 rum, som ligger på en delvis människogjord, 30 meter hög kulle med utsikt över huvudstaden, tros vara det största kungliga residenset i världen”, berättas det i The New York Times. I ett land på bara 5.765 kvadratkilometer på Borneos nordkust upptar hans fyra med varandra förbundna trevåningsbyggnader omkring 20 hektar mitt i en anlagd trädgård på 121 hektar. Vatikanpalatset, den tidigare rekordhållaren, har 1.400 rum inklämda på 5 hektar. Sultanens palats ståtar med fyra troner (som möjliggör besök av ett utländskt kungapar), en offentlig bankettsal som kan rymma 4.000 människor, en landningsplatta för helikoptrar, ett underjordiskt garage för 800 bilar, ett stort rekreationscentrum för personalen med bland annat ett övningsfält för polo, samt det allra senaste i teknologisk utrustning för övervakning och luftkonditionering. Vad det har kostat? Omkring 300 millioner dollar (cirka 2 milliarder kronor), rapporterar tidningen.

Barnens belägenhet

● UNICEF:s (Förenta nationernas barnfond) årsrapport, kallad The State of the World’s Children 1984 (Tillståndet för världens barn 1984), var nedslående — i hela världen dör varje dag 40.000 barn under fem års ålder! I den bistra rapporten sägs det: ”För varje barn som har dött blir ett annat blint eller dövt eller invalidiserat eller utvecklingsstört.” I rapporten påminner man om förutsägelsen från 1974 års världslivsmedelskonferens ”att inom tio år kommer inget barn att behöva gå hungrigt till sängs, ingen familj behöva oroa sig för maten nästa dag och inga människors framtid och möjligheter hämmas av undernäring”. Verkligheten är den, fortsätter rapporten, ”att i kväll kommer fler barn att gå till sängs hungriga, eftersom deras möjligheter är begränsade, än den kväll då de här orden uttalades”.

Kostsam El Niño

● Kostnaderna för den skadegörelse som orsakades av det omfattande vädersystem som kallas El Niño (Barnet) åren 1982 och 1983 har räknats fram — ett svindlande belopp på nästan 70 milliarder kronor! El Niño, ett tjockt lager av varmare vatten i Stilla havet som störde de normala väderleksmönstren, lamslog delar av Asien, Australien, Nord- och Sydamerika och Afrika. Ingen kan sätta ett pris på den fruktansvärda förlusten av människoliv på grund av översvämningar, eldsvådor och svält som följde i de våldsamma efterdyningarna. I tidskriften National Geographic betecknas El Niño som ”en av de mest förödande klimatiska händelserna i nutida historia”.

Nytt om kolesterol

● Medicinska forskare säger sig ha genomfört ”den första undersökningen som slutgiltigt visar” att en minskning av kolesterol i blodet minskar riskerna för hjärtattacker. Undersökningen, som pågått i tio år, kostat 1,2 milliarder kronor och omfattat 3.806 män i åldern 35 till 59 år, som hade stora mängder kolesterol i blodet men i övrigt var friska, finansierades av U.S. National Heart, Lung and Blood Institute. I undersökningen användes en drogmetod och en dietmetod för att minska kolesterolhalten i blodet, men enligt forskarna är dietmetoden att föredra. Med denna metod kan människor förvänta sig en minskning av kolesterolen på 10 till 15 procent. I rapporten rekommenderar man en kost med liten andel animaliskt fett.

Slutligen övertygad

● ”Bevisen som förband rökning med hjärtsjukdomar föreföll mig tvivelaktiga förra månaden”, skriver dr Frank A. Oski i en artikel i The New York Times. ”Nu förefaller samma uppgifter oändligt övertygande.” Vad var det som fick honom att ändra sig och att sluta röka, något som han tidigare hade försvarat? Vid 51 års ålder fick han en hjärtattack. Om han slutade röka skulle detta i hög grad öka hans chanser att leva längre. Men var det lätt att sluta? ”Visst”, säger dr Oski ”Det här är allt du behöver göra. För det första, få känna av svåra intensiva smärtor i bröstet när du har rökt en cigarrett. Vidare, bli intagen på hjärtavdelningen och fråntagen kläder och andra tillhörigheter. Slutligen, vara kvar på avdelningen under fullständig vila i sängen i fyra dagar, medan det är förbjudet att röka. Det fick mig att sluta. Ta reda på om det inte fungerar för dig.”

Okunniga om bibeln

● President Reagan utsåg år 1983 till ”bibelns år”, men en färsk gallupundersökning visade att bara 15 procent av befolkningen i Förenta staterna läser bibeln varje dag, medan 24 procent inte läser den alls. Gallupundersökningar har också visat att 30 procent inte kände till Jesu födelseort, att 35 procent inte visste hur många apostlar han hade och att 45 procent kunde mindre än fem av de tio budorden.

Nytt konkordat med Vatikanen

● Efter 16 års förhandlingar har det italienska parlamentet undertecknat ett nytt konkordat med Vatikanen, vilket ersätter det som år 1929 gjordes upp mellan fascistdiktatorn Mussolini och påven Pius XI. Det nya konkordatet gör slut på Vatikanens gynnade ställning som ”helig stad” — även om den förblir en självständig stat under påvens överhöghet — såväl som på den romerska katolicismens ställning som statsreligion. Vidare är nu kyrkans annulleringar av äktenskap underställda statens godkännande, obligatorisk religionsundervisning i skolorna tas bort, och präster som arresteras för något brott har inte rätt att få ”särskild behandling” — vilket allt föreskrevs i det gamla konkordatet.

”Det nya konkordatet är ytterligare ett exempel på det minskande inflytande som den romersk-katolska kyrkan har på det världsliga livet i Italien”, sägs det i en rapport i The New York Times.

Vem arbetar minst?

● EEC:s statistiska byrå har undersökt arbetstiden hos industriarbetarna i medlemsländerna och funnit att Belgien har den kortaste arbetsveckan, i genomsnitt 35,6 timmar. ”Därnäst kom Italien (38,1), Luxemburg (38,9), Frankrike (39,0), Nederländerna (40,6), Västtyskland (40,8), Storbritannien (41,3) och Irland (41,4)”, enligt en rapport i Deutsches Allgemeines Sonntagsblatt. Bilden ändras emellertid när man drar bort semestertiden från medeltalet arbetstimmar per år. Så har till exempel de tyska arbetarna den längsta semestern, 29,4 dagar per år. Engelsmännen har i genomsnitt 22 dagar och schweizarna 21 dagar. Amerikanska arbetare har bara 15 dagar ledigt om året, mindre än i någon medlemsnation i EEC.

Mer tid till TV

● TV-tittande upptar ungefär en tredjedel av året för ett genomsnittligt amerikanskt hushåll, enligt den senaste undersökningen som utförts av A. C. Nielsen. I genomsnitt satt familjen framför TV-n sju timmar och två minuter varje dag år 1983. Det är en ökning med 14 minuter över föregående års rekord. Kabel-TV och videobandspelare har fastställts vara vad som i huvudsak har bidragit till ökningen. I början av 1950-talet tittade ett hushåll i genomsnitt fyra och en halv timme på TV.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela