Kvinnor — är de andra klassens människor?

FÖR inte så länge sedan framträdde en man inför en domstol i ett land i Asien, ett land vars lag garanterar jämlikhet mellan män och kvinnor. Han stod anklagad för att ha dödat sin hustru som begått äktenskapsbrott, och han befanns vara skyldig. Vad blev straffet? Han fick villkorlig dom. Nästan omedelbart efteråt framträdde en hustru inför samma domstol och samme domare. Hon var anklagad för att ha dödat sin man därför att han sprungit efter andra kvinnor. Hon befanns skyldig och blev dömd till 15 års fängelse!

Många kvinnor klagar över att de ofta betraktas som andra klassens medborgare och att de inte har samma rättigheter som männen och inte åtnjuter samma skydd eller hänsynstagande som männen får. Den sorgliga sanningen är att i många länder värderas eller uppskattas kvinnorna inte lika mycket som männen. Det som omtalades här ovan var ett exempel på detta. Det finns många andra.

Bland somliga beduiner är det sed att när ett barn föds har någon uppdraget att omtala detta för fadern. Om barnet är en pojke, skall fadern hälsas med orden ”goda nyheter”. Fadern kommer vanligtvis att ge en liten gåva åt den som frambär nyheten, och sedan offrar han ett får, eller också firar han med en fest om han har råd till det. Men om det är en flicka, är det ingen som säger ”goda nyheter”, och det blir ingen belöning eller någon fest. I denna stam äter de äldre männen först och sedan de yngre männen och pojkarna och sist alla kvinnorna och flickorna.

Det finns länder där kvinnorna inte får köra bil. De får inte resa utan sin mans eller förmyndares samtycke och då bara tillsammans med släktingar. De kan inte vara med vid sociala tillställningar i ett blandat sällskap som består av män och kvinnor och inte heller ha ett arbete som gör att de kommer i kontakt med män. De har arbetet med att ta hand om barnen, men de har inga möjligheter att få undervisning.

Tänk också på följande sorgliga rapport. I Indien, det näst största landet i världen i fråga om folkmängd, ”är det inte ovanligt i dag att höra talas om övergivna spädbarn i stadens avloppsdiken, i en djungel eller utanför ett tempel eller ett barnhem. Mot fem flickebarn som överges är det som jämförelse bara ett gossebarn. Erfarna sköterskor på offentliga sjukhus rapporterar att somliga mödrars önskan att bli av med sitt flickebarn är så stark att de måste tvingas att ge det mat. Ibland driver denna önskan att bli av med barnet föräldrar till att döda sitt flickebarn.” — India Today, 1—15 augusti 1980.

Det rapporteras att i detta land betraktas flickorna som en ekonomisk belastning — detta är orsaken till bestörtningen när de föds. Det kostar massor av pengar att gifta bort dem, och sedan de en gång är gifta är de beroende av mannens släktingar. Att detta kan leda till att de blir mycket olyckliga visas av en rubrik i en tidning: ”Kvinnor som begår självmord ökar alarmerande i Indien”.

Kvinnor är naturligtvis inte förtryckta överallt. Det finns länder där de har ett stort inflytande och tycks vara nästan jämlika männen. Och även på platser där de inte är jämlika har de ofta sina rättigheter skyddade. Millioner kvinnor lever emellertid under mycket ogynnsamma förhållanden. Ibland är de nertyngda av hårt arbete.

Vem utför mest arbete?

I många av världens fattigare länder utförs det mesta arbetet när det gäller livsmedelsproduktionen av kvinnor. Förenta nationerna fann, när det gjordes en undersökning i ett afrikanskt område, att männen där arbetade i medeltal 1.800 timmar per år i lantbruket, och sedan var deras arbete mer eller mindre avslutat. Kvinnorna, däremot, arbetade i medeltal 2.600 timmar per år på åkrarna, och då hade deras arbete bara börjat. De hade sedan dessutom sitt regelbundna hushållsbestyr.

Kvinnorna där arbetar i medeltal åtta timmar per dag, nästan varje dag, innan de kan börja med sin matlagning, tvätt, rengöring och andra hushållsbestyr, för vilka de vanligtvis inte har några moderna bekvämligheter, och detta gör de året runt. I Afrika utför kvinnorna från 60 till 80 procent av allt jordbruksarbete plus 50 procent av boskapsskötseln och 100 procent av den nödvändiga matlagningen.

En undersökning som gjordes i en by i Asien avslöjade att kvinnorna arbetade i genomsnitt 16 timmar varje dag. När det gällde yngre kvinnor var deras arbete också nertyngt av ständiga havandeskap, barnafödande och amning — arbeten som i sig själva är tillräckligt tröttande.

Mycket av den hjälp som dessa fattiga länder får utifrån tycks bara öka problemet, eftersom hjälpen ofta ges åt arbeten som vanligtvis utförs av män. Ett visst land i Afrika, till exempel, importerade 100 traktorer, men bara en mekanisk ogräsrensare. Vad blev resultatet? Tiden för plöjningen — en mans arbete — blev kraftigt reducerad, medan tiden för såningsarbetet och ogräsrensningen — kvinnans arbete — ökade i motsvarande grad. Det tycks som om många kvinnor behöver all sin inbyggda uthållighet bara för att överleva!

I fattigare länder är naturligtvis livet svårt för alla. Det finns där oerhört mycket fattigdom och undernäring, hemska sjukdomar och stor okunnighet. Både män och kvinnor är ofta fångade i förtryckande traditioner som avhåller dem från att handla på ett mera mänskligt och förnuftigt sätt gentemot varandra. Men det måste erkännas att i många fall har kvinnorna den större bördan att bära, och bara att fortsätta under sådana svårigheter är en prestation i sig själv.

Hur förhåller det sig då i länder där kvinnornas situation är lättare?

[Ruta på sidan 6]

Lär bibeln att kvinnorna är underlägsna männen?

Nej, Adam kallade Eva ”ben av mina ben och kött av min kött”. (1 Moseboken 2:23) Eva blev Adams ”komplement”. — 1 Moseboken 2:18, NW.

Kvinnorna som omtalas i bibeln utförde många arbeten som krävde intellektuell förmåga. Hulda tjänade som profetissa för kung Josia. (2 Krönikeboken 34:22) Debora både profeterade och dömde i Israel. (Domarboken 4:4, 5) Abigail gav råd åt David, när han var utsedd att bli kung, och räddade honom från blodskuld. (1 Samuelsboken 25:23—35) En ”flitig hustru” beskrivs som en som är skicklig i att göra inköp. Hon organiserar och övar tillsyn över ett stort hushåll, gör upp budget och planerar för framtiden, engagerar sig i affärer, köper egendom och gör upp planer för inköp av en åker och skaffar sig den. Hon äger egenskapen vishet. — Ordspråksboken 31:10—31.

Kvinnorna skulle också få helig ande och profetera i de yttersta dagarna. (Joel 2:28) De var bland de första medlemmarna av den kristna församlingen och kom att spela en framträdande roll i att förkunna de ”goda nyheterna”. — Apostlagärningarna 1:14; 2:4; Psalm 68:12.