Mariadyrkan kommer tillbaka

”VÖRDNAD för Maria åter aktuell — påven tar ledningen i att förnya intresset för Jesu moder”. Så löd den långa rubriken till en artikel i Toronto Star, som handlade om det uppsving som ”hängivenheten för jungfru Maria” fått. Sådana här rapporter publiceras över hela världen. ”Påven är intensivt hängiven jungfrun”, skrev New York Times och tillade som ett bevis för detta att Johannes Paulus II nyligen har besökt kyrkor helgade åt Maria i Mexico, Polen, Italien och på Irland. Enligt paristidningen Le Monde var faktiskt temat för hela hans besök på Irland: ”Maria, fredsdrottningen”.

Även om det andra Vatikankonsiliet (1962—1965) ånyo bekräftade de traditionella katolska dogmerna om Maria, medger man dock i allmänhet att det andra Vatikankonsiliet dämpade hängivenheten för Maria hos katoliker i många länder. Redan år 1974 kände påven Paul VI sig manad att publicera en ”apostolisk uppmaning” på 30.000 ord: Marialis Cultus (hängivenhet för Maria eller Mariadyrkan). Detta var en uppmaning till större hängivenhet för ”jungfru Maria”.

Det är tydligt att Johannes Paulus II menar att Mariadyrkan behöver uppmärksammas mer. Med hela tyngden av sin påveauktoritet ger han därför stöd åt kampanjen för förnyad Mariadyrkan. Men vad blir följden av hans ställningstagande i den här frågan?

Mariadyrkan började så sakta

Katolska uppslagsverk erkänner öppet att Mariadyrkan inte härrör från apostolisk tid. The Catholic Encyclopedia förklarar:

”Hängivenheten för Vår heliga fru måste, när allt kommer omkring, anses som en praktisk tillämpning av läran om de heligas gemenskap. Eftersom den här läran inte finns eller åtminstone inte är tydligt uttryckt i de äldsta formerna av den apostoliska trosbekännelsen, är det inte så underligt, om vi inte finner några tydliga spår av kulten [dyrkan] av den heliga jungfrun under de första kristna århundradena.”

Den ursprungliga nicenska trosbekännelsen (325 v.t.) nämner inte ”jungfru Maria”. Det var inte förrän vid kyrkomötet i Efesus år 431 v.t. som Maria kom att kallas ”Guds moder” (grekiska: Theotokos, som bokstavligen betyder ”gudaföderska”) i katolsk dogmatik. Och även då var det mer av trinitariska skäl (för att bekämpa Nestorius, som förnekade att Jesus föddes som gudamänniska) än för att uppmuntra till dyrkan av Maria. Varför var det så lite intresse för Mariadyrkan?

Därför att sedvänjan inte grundar sig på bibeln utan på apokryfiska böcker, till exempel det så kallade ”Sankt Jakobs evangelium” och de sibyllinska böckerna. Enligt The Catholic Encyclopedia var det inte förrän under den senare medeltiden, efter år 1000, ”som den djupa känslan av kärlek och tillit till den heliga jungfrun började ta organiserad form genom en mängd fromma sedvänjor. Fram till den tiden hade detta bara kommit till vaga uttryck alltefter hur olika individer känt sig manade att visa sin fromhet.” Det var under den här tiden som många av de medeltida gotiska katedralerna byggdes i Frankrike och helgades åt Notre Dame (Vår fru).

När det gäller ”änglahälsningen” (Ave Maria eller Var hälsad, Maria), får vi genom A Catholic Dictionary reda på att ”delarna 1 och 2 verkar att ha kommit i allmänt bruk som en fromhetsformel mot slutet av 1100-talet; ... resten av versen tros inte ha kommit i bruk förrän vid mitten av 1400-talet”. Det är verkligen mycket sent!

Läran om den ”obefläckade avlelsen”, som gör gällande att Maria var befriad från arvsynd ända från avlelsen, blev inte någon katolsk trosartikel förrän år 1854. Varför det? Samma katolska uppslagsverk meddelar att det hade rasat en strid om den här läran inom den katolska kyrkan ända sedan 1100-talet och att några ”högt ansedda biskopar” menade att den här dogmen inte hade tillräckligt stöd i ”Skriften eller traditionen för att göras till en trosartikel”.

Mariadyrkan fick ännu en puff framåt så sent som år 1950, då påven Pius XII bestämde att ”den heliga jungfruns kroppsliga himmelsfärd” (att hennes kropp inte tilläts förruttna utan togs till himmelen) var en trosartikel, det vill säga något som alla katoliker måste tro på. Är det inte underligt att grundläggande dogmer angående sådan dyrkan kom så sent, om det var Guds vilja att de kristna skulle tillbe Maria?

Fick Maria fler barn?

Ingen kristen, som tror på bibeln, tvivlar på att Maria var jungfru, när hon blev havande med och födde Jesus. (Matt. 1:18—23; Luk. 1:34, 35) Det som skiljer katoliker från protestanter, och som nu också splittrar katoliker, är dogmen att Maria förblev jungfru. Två nyligen utgivna böcker, där katolska författare medverkat, kommer med en ny syn på frågan om Mariadyrkan.

Den ena, som skrivits på engelska av en grupp romersk-katolska, lutherska, reformerta och anglikanska forskare, heter ”Mary in the New Testament” (Maria i Nya testamentet). En av författarna av boken, Joseph A. Fitzmyer vid Catholic University of America, sade som en förklaring till varför den här boken skrevs:

”Nutida katoliker vill gärna tro att allt i vårt tjugonde århundrades fromhetsväsen kommer från Nya testamentet, men många gånger är det vi är vana vid inte vad bibelskribenten hade i tankarna, utan det är snarare reflexioner av troende under senare århundraden.”

I en kommentar över den här boken skriver Tom Harpur, religionsredaktör i Toronto Star:

”Teamet hade delade meningar om huruvida bevismaterialet tyder på att Maria har fått fler barn efter Jesus eller inte. ...

Men boken påpekar att den tyske romersk-katolske forskaren Rudolf Pesch i ett uttalande år 1976 rakt på sak sade att dessa släktingar verkligen var köttsliga bröder.

När det så gäller de två senare lärorna — att Marias avlelse var obefläckad, utan synd, och att hon senare for upp till himmelen med sin kropp — så hade forskarna inte mycket att säga på grund av det faktum att Nya testamentet inte säger något om dessa trosuppfattningar.”

Den andra boken, skriven på franska av den katolske författaren Jean Gilles, heter Les ”frères et sæurs” de Jesus (Jesu ”bröder och systrar”). Den har förorsakat stor polemik bland franska katoliker. Och det är inte så underligt, för i avslutningen säger författaren:

”Kortfattat och i försiktiga ordalag — på grund av trohet mot [den katolska] kyrkan — tror jag att jag kan sammanfatta min undersökning på följande sätt. ... De FYRA KANONISKA evangelierna ger samstämmiga vittnesmål om att Jesus hade verkliga bröder och systrar i sin familj. ... Inför detta logiska bevismaterial verkar [den romersk-katolska kyrkans] traditionella ståndpunkt vara ömtålig och sårbar.”

Riskerna med Mariadyrkan

The Catholic Encyclopedia förklarar, i det den erkänner riskerna med Mariadyrkan: ”Att folkets dyrkan av den heliga jungfrun ofta var förknippad med omåttlighet och missbruk går inte att förneka.” Så långt tillbaka som i slutet av 300-talet fördömde det katolska ”helgonet” Epifanios att man offrade kakor till Maria. Han förklarade: ”Må ingen tillbedja Maria.” I samma encyklopedi heter det: ”I katedralen i Parenzo finns det en mosaik som är ända från år 540, där hon [Maria] sitter på en tron som himmelens drottning.”

Var det inte just detta slag av hednisk tillbedjan som retade Gud till vrede på Israels tid? Bibeln berättar: ”Barnen samla tillhopa ved, fäderna tända upp eld, och kvinnorna knåda deg, allt för att baka offerkakor åt himmelens drottning; och drickoffer utgjuta de åt andra gudar, mig till sorg [för att reta mig till vrede, Revised Standard Version, den katolska upplagan].” — Jer. 7:18; 44:15—30.

Den här risken finns fortfarande. En docent i teologi, Daniel L. Migliore vid Princetonseminariet, skrev nyligen: ”Vi har vanhelgat Maria på otaliga sätt. ... Vi har gjort henne till himmelens drottning.” Den katolske ärkebiskopen Carter i Toronto gav följande förklaring till varför det andra Vatikankonsiliet försökte dämpa Mariadyrkan: ”Konsiliet kom ihåg det slag av missbruk som förekommit, till exempel i vissa latinamerikanska länder, där Maria ibland gick före allt annat.” De ”missbruk” som Mariadyrkan kan leda till är mycket påtagliga vid sådana platser som Lourdes i Frankrike och Fatima i Portugal, dit människor vallfärdar i vördnad för Maria.

Förutom faran för katoliker är Mariadyrkan förvisso en splittrande faktor inom kristenheten, eftersom de flesta protestanter är emot dyrkan av Maria såsom varande avgudadyrkan. Och de upplysningar som getts här ovan visar att katoliker är splittrade sinsemellan, när det gäller Mariadogmernas skriftenlighet.

Det är alltså uppenbart att det påven Johannes Paulus II gör genom att återuppliva Mariadyrkan inte på minsta sätt bidrar till att förena katolikerna eller föra dem närmare andra religioner i kristenheten. Och det värsta är att han inte gör något för att återuppliva den sanna kristendomen, såsom den utövades av apostlarna och Kristi första lärjungar.

En balanserad syn på Maria

Syftet med den här artikeln är sannerligen inte att såra uppriktiga katoliker, framför allt då katolska kvinnor som har kommit att betrakta Maria som en kärleksfull och öm medlare — någon som förstår kvinnors lidande. Bibeln låter oss respektera och till och med älska Maria som en trogen Jesu lärjunge. (Apg. 1:14) Bibeln visar tydligt att Maria som en smord kristen skulle uppstå som ”en andlig kropp” för att ”taga Guds rike i besittning” tillsammans med de 12 apostlarna och andra trogna kristna från det första århundradet. — 1 Kor. 15:42—54; 1 Tess. 4:12—15.a

Men det finns inget ställe i bibeln som godkänner att vi dyrkar Maria eller ber till henne för att hon skall medla. Böner bör riktas till Gud genom Kristus. (Joh. 14:6, 13; Apg. 4:12) Katolska kvinnor, och även män, bör inte tro att de kommer att bli visade mindre medkänsla och förståelse, när de ber till Gud i Kristi namn, än när de bad till Maria.

Vi läser om Gud: ”Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN [Jehova] över dem som frukta honom. Ty han vet, vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.” (Ps. 103:13, 14) Och om Kristus heter det: ”Ty vi hava ej en överstepräst, som icke kan hava medlidande med våra svagheter, utan en, som i allting är frestad på liknande sätt, dock utan synd.” — Hebr. 4:15; se också Filipperna 4:6, 7.

Vi uppmanar därför uppriktiga katoliker, som utgjuter sina hjärtan till Maria, att låta bibeln lära dem att bedja lika förtroligt till Gud genom Kristus. Börja med att läsa de ovan angivna skriftställena, som alla hämtats från Benelius’ katolska svenska översättning och 1917 års svenska översättning. Om ni så önskar ytterligare upplysningar, kan ni skriva till Vakna!:s utgivare.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 25]

LÅT BIBELN TALA FÖR SIG SJÄLV

Var Maria Guds moder?

”Därför skall ock det heliga, som skall födas av dig, kallas Guds Son [inte Gud].” — Luk. 1:35.

Föddes Maria utan synd?

”När en kvinna föder barn och det är ett gossebarn, som hon har fött, så skall hon vara oren i sju dagar. ... Och när hennes reningsdagar äro ute, ... skall hon föra fram ett årsgammalt lamm ... till uppenbarelsetältets ingång, till prästen. ... Och om hon icke förmår bekosta ett får, så skall hon taga två turturduvor eller två unga duvor, en till brännoffer och en till syndoffer. Och prästen skall bringa försoning för henne, så bliver hon ren.” (3 Mos. 12:2, 6, 8) ”Och sedan hennes reningsdagar efter Moses’ lag voro fullbordade, förde de [Josef och Maria] honom [Jesus] till Jerusalem för att framställa honom inför Herren. ... Och för att frambära offret, såsom det är sagt i Herrens lag: ett par turturduvor eller två unga duvor [den ena som brännoffer, den andra som ett syndoffer för Maria].” — Luk. 2:22, 24.

Förblev Maria jungfru efter Jesu födelse?

”Josef ... tog sin hustru till sig. Och han kände henne icke, [”hade inte haft samlag med henne” — den katolska Jerusalem Bible] till dess hon födde sin son, den förstfödde, och han gav honom namnet Jesus.” — Matt. 1:24, 25.

Fick Maria fler barn efter Jesu födelse?

”Hon födde sin son, den förstfödde, [och] insvepte honom i lindor.” (Luk. 2:7) ”Är han icke timmermannens son? Heter icke hans moder Maria, och hans bröder [grekiska: adelfoi, bröder, inte syngenēs, släktingar eller kusiner] Jakob och Josef och Simon och Judas? Och hans systrar, äro de icke alla hos oss?” — Matt. 13:55, 56.

Kan bibeln med uttrycket ”bröder” avse Jesu lärjungar, hans andliga bröder?

”Därefter gick han ner till Kafarnaum, han själv, hans moder, hans bröder och hans lärjungar.” (Joh. 2:12) ”Då sade hans bröder till honom: Drag bort härifrån och gå till Judeen, att även dina lärjungar må få se de gärningar, som du gör. Ty icke heller hans bröder trodde på honom.” — Joh. 7:3, 5.

Togs Marias fysiska kropp till himmelen?

”Så är det även med de dödas uppståndelse: det sås i förgänglighet, det uppstår i oförgänglighet. Det sås en själisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Men detta säger jag, bröder, att kött och blod icke kunna taga Guds rike i besittning.” — 1 Kor. 15:42, 44, 50.

Bör böner riktas till Maria?

”Jesus sade till honom: Jag är vägen, sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utan genom mig. Och allt, vad I bedjen Fadern i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må förhärligas i Sonen.” — Joh. 14:6, 13.