Energibristen — vad kan vi göra åt den?

HUR kommer den överhängande världsomfattande bristen på energi att påverka dig? Råder det verkligen energibrist? Eller är den bara en bluff? Kommer den att drabba oss inom en nära framtid? Eller är den bara någonting som våra barn och barnbarn behöver oroa sig över?

Under de senaste åren har världen funnit att dessa frågor tränger sig på. Energin har plötsligt blivit det största bekymret för många millioner människor.

I Grekland får man inte köra bil varje veckoslut. I Tanzania infördes bensinransonering. Flera timmars väntan i långa bilköer till bensinstationer har blivit vanligt förekommande i Turkiet, på Irland och i Förenta staterna.

”Att stanna vid en bensinstation är snart som att komma in i en stridszon”, hette det i ett majnummer 1979 av tidskriften Time. ”Uttröttade och arga bilförare börjar ilskna till.” I Kalifornien körde en missräknad man förbi den 400 meter långa bilkön, som ledde fram till bensinstationen. Han använde en pistol för att hålla de andra uppbragta kunderna i schack, medan han tankade sin egen bil. Två bilister från New York dödades i gräl, som uppstod i bensinköer. Och några utsatta servicemän på bensinstationer har till och med gått så långt att de bär vapen för att upprätthålla ordningen.

Svindlande prishöjningar

Förutom att det råder brist på energi har det i många länder förekommit enorma prisstegringar. I mitten av 1978 betalade bilister i Turkiet tre gånger mera för bensinen än vad de gjorde bara ett år tidigare. Bensinpriset i Turkiet — omkring kr. 3:45 per liter — var lika högt som i Frankrike, och under slutet av 1979 steg faktiskt bensinpriset i andra länder till över kr. 4:30 per liter. På Filippinerna var man tvungen att betala omkring två tredjedelar mera för bensinen än vad man betalade föregående år. Situationen var likadan för amerikanerna, som under lång tid varit bortskämda med låga bränslepriser. Under sommaren 1979 betalade britterna nästan 50 procent mer för bensinen än vad de gjorde i januari samma år. Till och med de redan höga priserna i Japan steg med omkring 40 procent på ett år.

Lastbilschaufförer känner speciellt av den allvarliga ekonomiska åtstramningen, eftersom priset på dieselolja håller jämna steg med bensinpriset. Och sådana höjningar av transportkostnaderna påverkar naturligtvis priset på nästan allting man köper.

Särskilt förödande är de världsomfattande prisökningarna på eldningsolja för hemmen, eftersom de drabbar fattiga människor värst. Människor kan vara utan bil, men ingen klarar sig utan värme. Med början vintern 1978/79 steg de genomsnittliga priserna på eldningsolja i EG-länderna med över 60 procent fram till hösten 1979, och priserna fortsätter att stiga snabbt. I Schweiz och Tyskland har man upplevt i det närmaste en fördubbling av oljepriserna fram till sommaren 1979. Av den orsaken sägs många ha inställt sina semesterplaner. Också i Sverige har prishöjningarna varit omfattande och fått likartade konsekvenser.

I Förenta staterna, där priserna på eldningsolja förväntades stiga kraftigt under vintern 1979/80, framhöll New York Times: ”Den genomsnittliga låginkomstfamiljen, som använder olja (vilket de flesta familjer gör i Nordöststaterna i USA, oavsett inkomst), kommer att få se sin oljeräkning öka med 400 dollar [1.700 kronor] eller mera, vilket är ett svårt ekonomiskt bakslag.” Eftersom värmekostnaderna för företag och affärer stiger i samma takt, ökar också priserna på livsmedel och andra förnödenheter.

Alla dessa prisstegringar driver utvecklingsländer, av vilka många redan är skuldsatta upp över öronen, ännu närmare bankruttens rand, vilket kommer att få olycksbådande konsekvenser för det ekonomiska systemet i världen. Moderniseringsprogram, som är synnerligen nödvändiga, måste trappas ner eller stoppas.

Allt detta gör att energiransoneringar håller på att bli en realitet för världen. Finns det någonting som vi personligen kan göra, åtminstone för att minska vår egen förbrukning och därigenom bidra till att det allmänt sparas energi?

Hur du kan spara energi

Det förhållandet att mycket energi slösas bort i hela världen visar att det finns rum för förändringar och förbättringar. Enligt uppgifter från Världsbanken använder den genomsnittlige amerikanen mer än dubbelt så mycket energi som människor i andra industriländer gör.

En del människor kan naturligtvis tycka att det inte är så stor mening med att försöka spara energi. Vad betyder då, när allt kommer omkring, några få människors sparsamhet? Men oberoende av vad andra gör kan det vara fördelaktigt för den som sparar — inte bara i ekonomiskt avseende, utan också till nytta för hälsan och säkerheten.

Bortsett från att den som önskar spara energi kan skaffa en bränslesnålare bil, kan man minska bränsleåtgången i vilken bil som helst. Hög hastighet är en bensinslukare. Det hävdas att man kan spara så mycket som en femtedel eller mer av bensinen genom att köra i 90 kilometer i timmen i stället för i 110 kilometer i timmen. Och det finns en annan verklig fördel för dem som kör långsammare — säkerheten. År 1974 infördes i Förenta staterna en hastighetsbegränsning till 90 kilometer i timmen. Alla är inte överens om att den var hela orsaken till att antalet dödsoffer i trafiken minskade, men jämfört med år 1973 hade antalet dödsoffer på de amerikanska vägarna under 1974 minskat med över 10.000. Antalet dödsolyckor per 161 millioner körda kilometer minskade också från 4,11 till 3,52. Västtyskland, som inte har några hastighetsbegränsningar på sina motorvägar, har mer än dubbelt så många dödsolyckor.

Förutom större energibesparande åtgärder, sådana som bränslesnåla bilar och lägre hastigheter, finns det mycket annat man kan göra för att spara bensin. Även om dessa åtgärder var för sig kan spara in endast små mängder, kan de tillsammans spara in en hel del. Tabellen på sidan 6 räknar upp en del av dessa besparingsåtgärder.

Ett annat sätt att spara energi är att man undviker att värma upp bostäder och arbetslokaler alltför mycket på vintern och kyla ner dem alltför mycket på sommaren. Fördelarna är inte bara av ekonomiskt slag. ”En av de vanligaste orsakerna till förkylning”, skriver dr Harry Johnson i Invitation to Health, ”är alltför mycket uppvärmda bostäder, affärer, kontor, skolor och nästan alla andra platser där människor samlas.” Han framhåller att mycket varm och alltför torr luft ”bidrar till att torka ut luftvägarna i näsan och halsen och sänker motståndskraften mot infektioner”. En sänkning av innetemperaturen med bara 3,3 grader Celsius kan spara mellan 35 och 40 procent i bränslekostnader. Temperaturen kan ofta sänkas ännu mera, om man bär varmare kläder inomhus.

Ännu större fördelar kan uppnås genom att dra in på användningen av luftkonditioneringsanläggningar. De flesta luftkonditionerade byggnader har kylts ner mer än vad som är nödvändigt för att få en behaglig temperatur. Naturligtvis finns det en del människor som vill ha det kallare, medan en del vill ha det varmare. Men undersökningar visar att 97 procent är tillfreds med en temperatur på 26 grader Celsius. Och det går åt 60 procent mer energi för att kyla ner ett hem till 22 grader än till 26 grader. Som en energibesparande åtgärd utfärdade Förenta staternas regering i juli 1979 ett direktiv som gör det olagligt att ha lägre temperatur än 26 grader i offentliga byggnader. Doktor Stephen Rosen, expert på väder och hälsa, säger: ”Luftkonditionering fördröjer troligen vår acklimatisering till sommarvärmen”, och som ett resultat av detta ”verkar det vara så att de som arbetar i luftkonditionerade utrymmen lättare drabbas av sjukdomar, känner sig olustigare och oftare har huvudvärk jämfört med dem som arbetar i lokaler utan luftkonditionering”.

Det finns många andra saker man kan göra för att spara bränsle i sitt hem. Tabellen på sidan 7 räknar upp en del av dem, som tillsammans väsentligt kan minska dina utgifter. I många hem kan det till exempel räcka med fullgod isolering för att minska värmeräkningarna med så mycket som halva beloppet.

Förändringar ligger framför oss

Oberoende av vad människor gör för att spara energi, kan det nu vara oundvikligt att det levnadssätt, som många är vana vid, drastiskt kommer att förändras. Kommer man till slut att vara tvungen att avstå från att åka med egen bil och återigen använda allmänna kommunikationsmedel för att spara bränsle? Kommer man att bli tvingad att dra in på det slösaktiga användandet av luftkonditionering, sluta värma upp swimmingpoolen i trädgården och minska belysningen på gator, som nu är bländande upplysta av reklamskyltar?

”Men”, kan någon invända, ”sakta i backarna. Innan ni tar bort våra arbetsbesparande hjälpmedel — våra elektriska konservöppnare och köksknivar, våra elektriska rakapparater och tandborstar, våra elektriska gräsklippare och häcksaxar, våra bensindrivna motorbåtar och snöskotrar — hur förhåller det sig med andra energikällor? Finns det inte andra energikällor vi kan falla tillbaka på, om oljan tar slut?”

Andra gör invändningen att energibristen inte är så allvarlig som den målas ut. De hör talas om oljeöverskottet på Förenta staternas västkust till följd av att det nya oljefältet i Alaska levererar mer olja än vad som kan tillföras raffinaderierna i de västra staterna eller transporteras till landets östra delar. Det sägs att det fortfarande finns ett stort överskott på naturgas, som inte kan komma till användning på grund av politiska tvister om hur mycket naturgasen skall kosta. Från Mexico rapporteras det att man upptäckt ett oljefält, som kan vara större än det på Arabiska halvön. Vad visar allt detta?

I nyligen gjorda undersökningar i Förenta staterna gav två tredjedelar av befolkningen uttryck åt uppfattningen att bränslebristen är en bluff. En del tror att sammansvurna oljebolag har lurat människorna till att tro att det råder brist på olja för att själva få större vinster. Situationen är sannerligen förvirrad och förvirrande. Men vi måste ändå möta den omedelbara framtidens verkligheter. Det berör var och en av oss, eftersom energikrisen kommer att påverka vårt dagliga liv.

Andra energikällor

Det är sant att det finns många möjliga energikällor, till vilka vi skulle kunna vända oss för att minska vårt oljeberoende. På många platser runt jorden finns det fortfarande gott om kol, som skulle räcka ett bra tag in i framtiden. Redan nu har energi från kärnklyvning blivit en betydande del av den elektriska kraftförsörjningen i många länder. Det är troligt att urantillgångarna räcker längre än oljan, men det blir dyrare att bryta och förädla uran. Ser vi längre fram i tiden, får vi veta att fusionsteknik kan ge obegränsade mängder energi från vattnet i haven.

Energin i solljuset flödar konstant från en outtömlig källa. Människan har sedan länge använt solkraften indirekt genom att elda med ved och genom att använda vatten- och vinddrivna generatorer. Det kan nu bli möjligt att alstra elektricitet från solens värme och ljus. En praktisk anordning för att utvinna solenergi skulle vara en utmärkt lösning på energiproblemen, eftersom solen skiner överallt.

När vi talar om att ersätta ett slag av energi med ett annat, inser vi naturligtvis att de olika slagen av energi inte är lika användbara. Kol kan ersätta olja för att driva elektriska turbiner och lokomotiv, men inte som bränsle till bilar. Kärnkraften är praktisk och användbar enbart i mycket stora kraftanläggningar, medan solenergi kan visa sig vara användbar i aggregat som är tillräckligt små för enskilda hem. Energin från vattenkraften måste ledas genom högspänningsledningar från dammarna till städerna. Geotermisk energi kan utvinnas i områden med vulkanisk verksamhet, men alla bor inte granne med en vulkan.

En del energikällor orsakar också förorening, vilket blir outhärdligt i större skala. Kolpannor ger upphov åt rök och sot i luften och lämnar askhögar på marken. Kolvätebränslen orsakar smog, och kärnenergin gör oss oroliga med sin radioaktiva strålning och sitt långlivade avfall. Vind-, vatten- och solkraft har inte sådana nackdelar.

Ekonomiska intressen, som är djupt rotade i det nuvarande ekonomiska systemet, måste också tas i betraktande. Stora kapitalinvesteringar i kraftanläggningar och omfattande distributionsnät skulle kunna bli outnyttjade genom att man med tanke på framtida förhållanden gick över från en energikälla till en annan. Det kommer att bli motstånd mot en förändring, även om det är en förändring som kan vara fullt önskvärd eller oundviklig i det långa loppet.

[Ruta på sidan 6]

Hur du sparar bränsle när du kör

DU BÖR

Använda radialdäck

Hålla motorn i gott skick

DU BÖR INTE

Använda vinterdäck längre än nödvändigt

Göra ”rivstarter”

[Ruta på sidan 7]

Hur du sparar bränsle i hemmet

DU BÖR

Tilläggsisolera tak och väggar

Sänka varmvattentemperaturen

Släcka lampor som inte används

DU BÖR INTE

Låta varmvattnet rinna medan du rakar dig