Blick på världen

Fastare regler för hängflyg

◆ Sporten hängflyg introducerades i Sverige i början av 1970-talet. Sedan dess har ett antal olyckor, varav fem med dödlig utgång, inträffat och väckt en önskan om fastare regler för sporten. Sommaren 1978 testade drakflygare frivilligt föreslagna bestämmelser. Bestämmelserna innebär bland annat att man har fyra licenskategorier med olika krav på förmågorna. Det ställs också teoretiska krav, bland annat kunskap om första hjälpen och aerodynamik. Det anses att olyckorna minskat tack vare dessa bestämmelser.

Hetluftschock spar sjukvårdsmillioner

◆ Mycket stora energi- och arbetsbesparingar inom sjukvården väntas genom en ny metod för desinfektion och sterilisering. Den kallas värmechock och arbetar med luft som håller 300—800 grader. Den livskraftigaste av alla organismer ger upp och dör vid cirka 400 grader på någon sekund. En uppflammande tändstickslåga håller cirka 350 grader.

Värmechocken ges under mycket kort tid. Allt organiskt material förångas, medan själva godset inte hinner bli varmt. Instrument, kärl, skyddsrockar och sängkläder kan behandlas utan att skadas. Värmechockmetoden väntas kunna arbeta med en tiondel av dagens energiförbrukning. Enbart i göteborgsområdet beräknas den årliga energibesparingen ge cirka 35 millioner kronor.

Värmechock gör rengöring, dekontaminering (desinfektion) och sterilisering i samma arbetsmoment, och det hela tar två till fyra minuter. Det är fråga om ett slutet system med cirkulerande luft, en behandlingslåda, ett värmebatteri, en fläkt och ventiler. — Göteborgs-Posten, 11 oktober 1978.

Feromoner mot barkborrar

◆ Åttatandade granbarkborren är en liten skalbagge som förekommer överallt, och skadedjur blir den först när den förökar sig så våldsamt att det virkesavfall, som den normalt lever på, inte räcker till. Då börjar den angripa levande granar. Det var de stora stormfällningarna 1969—1970 som gav barkborren så rikt näringsunderlag i alla stormfällda träd att den blev en plåga. Barkborren och dess larver angriper för all del bara barken på granarna, och de dödade granarna kan ofta tillvaratas, men skogsägaren får bara ut massavedspris för virke som annars skulle ge virkespris, en förlust på 80 kronor kubikmetern.

Bekämpningen går så till att man lägger ut s. k. fångstvirke, fällda granar, på de platser där barkborrarna är vanligast, och sedan förstör man de ägg som honorna lägger på virket under svärmningen på våren. Förra året noterades större framgångar än tidigare, beroende på att man fått tillgång till lockdoftämne, ett ”feromon”, som lockar barkborrarna till vissa utvalda träd. Doftindränkta lappar av plast spikas fast på träden. Somliga markägare blev bestörta över de mängder av barkborrar som lockades fram ur skogen till försöksträden vid svärmningen på försommaren. Markägarna har haft ett hårt arbete i sommar med att avverka lockträden, medan skadeinsekterna fortfarande satt kvar under barken. Maskinbarkning på platsen krossade dem. Somliga träd kördes till vattenmagasin, där barkborrarna dränktes. Betyg på insatsen skrivs förstås inte förrän i maj, då antalet svärmande granbarkborrar kan förväntas vara mindre än tidigare.

Av den totala siffran för de förluster som insektshärjningarna orsakar varje år i hela landet — 700 millioner — svarar granbarkborren för ungefär 100 millioner och den mer smygande men ekonomiskt lika besvärliga märgborren, som angriper tall, för lika mycket. Hittills är det Värmlandsskogarna som barkborren härjat värst, men angrepp förekommer också i Västernorrlands, Örebro, Kopparbergs och Älvsborgs län.

Rensa ogräs med gäss

◆ Allt fler bomullsodlare i Kalifornien upptäcker att ogräsätande gäss är effektivare än maskiner, när det gäller att avlägsna oönskad vegetation. Gåsen i fråga, en varietet av den vita kinesiska gåsen, är en samvetsgrann arbetare som inte har stora krav och som tillhandahåller berikande gödselmedel. Gässen har en glupande aptit, men bara på ogräsväxter och gräs, inte på bomullsplantor. Odlare som använder gässen säger att de kan rensa ett fält från styvt bermudagräs. Sedan gässen väl ätit gräset ovan jord, gräver de ner sina fem centimeter långa näbbar i jorden och börjar kalasa på rötterna, men de undviker bomullsplantornas rötter. Odlarna säger att det kostar omkring 22 dollar per hektar att använda gässen, jämfört med 185 dollar per hektar för mänsklig arbetskraft. Nu använder också en del fruktodlare de här fåglarna. Gässen kan naturligtvis inte användas till att rensa gräsmattor, eftersom de också äter upp gräset.

Man lär av eldflugor

◆ Vad är det som får en eldfluga att lysa? Det som händer i eldflugans kropp är att ett enzym som kallas luciferas kommer i kontakt med en annan substans som kallas luciferin. Luciferinmolekylerna exciteras och avger överskottsenergin som ljus. Detta ljus kallas ”kallt ljus”, eftersom det inte avger värme, som eld och elektricitet gör. Vetenskapsmännen försöker ta efter denna process, även om luciferas för närvarande är alltför komplicerat för att kunna framställas syntetiskt. En produkt har resulterat i en ljusstav som frambringar ett gulgrönt, kallt ljus. Det är ett plaströr som innehåller två vätskor, av vilka den ena förvaras i en inre glasbehållare. När röret böjs tillräckligt mycket bryts glasbehållaren, varvid vätskan i den blandar sig med vätskan i röret utanför. De kemiska ämnena reagerar och framkallar exciterade molekyler som avger synligt ljus. Men bara 16 procent av molekylerna avger ljus, jämfört med 88 procent när det gäller eldflugan. Ljusstaven är emellertid tillräckligt ljusstark för att man skall kunna läsa i skenet i tre timmar, och den kan användas som markerings- eller varningsljus i omkring 12 timmar.