Nytt ljus över cancerplågan

Från ”Vakna!”:s korrespondent på Filippinerna

EN ÄLDRE kvinna, som bor i Singapore, går till sin läkare och klagar över ihållande hosta. I Papua Nya Guinea tar en nervös far sin dotter till den vite mannens klinik för att visa läkaren hennes svullna och starkt förvridna ansikte. En iransk jordbrukare kommer till sjukhuset i staden och frågar vad han kan göra med såret på huvudet, vilket inte vill läka. Alla de drabbade finner att de lider av vad som till helt nyligen ansågs vara en ”västerländsk” sjukdom — cancer.

Blotta omnämnandet av cancer har länge varit tillräckligt för att sätta känslorna i rörelse i västvärlden. På senare år har emellertid allt fler cancerfall dykt upp i utvecklingsländerna i Orienten. Omkring två millioner människor i Sydostasien och Stillahavsområdet avled i cancer år 1977 enligt en beräkning nyligen. På Filippinerna har cancern gått upp från sjunde till femte plats bland dödliga sjukdomar. De flesta andra länder i Orienten upplever samma uppåtgående trend. Denna sjukdom är således nu en plåga som man måste räkna med även i utvecklingsländerna.

Forskningen

I samarbete med sina västerländska kolleger ägnar sig läkarna i Orienten åt intensiv forskning för att spåra cancersjukdomarnas orsaker och finna botemedel för dem. Ett forskningsområde kallas ”epidemiologi”. Det är studiet av hur olika cancerformer drabbar olika grupper av människor. Forskarna undersöker patienternas vanor, miljöer osv., och med ledning av detta försöker de avgöra varför en viss cancerform förekommer oftare inom en viss befolkningsgrupp. I många fall har deras västerländska kollegers upptäckter blivit bekräftade. Men i några fall har den österländska forskningen kastat nytt ljus över cancerplågan.

Högriskgrupper

Epidemiologiska undersökningar avslöjar vad man kallar ”högriskgrupper”. Det är människor som löper en märkbart större risk att ådra sig en viss cancerform än befolkningen i allmänhet. Hos de kantonesisktalande kvinnorna i Singapore tycks till exempel frekvensen av lungcancer ligga över genomsnittet. Kadazanfolket i Sabah på Borneo har fler fall av cancer i svalget än de folk som bor runt omkring dem. Bröstcancer tycks utgöra en större fara för kaukasiska kvinnor än för kvinnor av andra raser. Hos de vita i Förenta staterna förekommer 73,5 fall per 100.000 invånare, medan Japan bara har 13,9 fall per 100.000. Resultatet av den forskning som bedrivits av professor A. Habibi vid universitetet i Teheran har dessutom stärkt misstanken att denna form av cancer oftare drabbar människor i högre socialgrupper än fattiga människor.

Vilken betydelse har dessa upptäckter? Forskarna hoppas finna orsaken till den höga cancerfrekvensen hos vissa grupper.

I Iran är hudcancer den vanligaste formen. Varför det? Förmodligen, säger läkarna, på grund av att människorna där utsätts för mycket solljus och därför att de som drabbas har dålig personlig hygien. Solljusets roll när det gäller att framkalla hudcancer är allmänt känd, och många läkare har ett starkt intryck av att ett dagligt bad eller en dusch tjänar som ett skydd mot elakartade tumörer i huden och i andra kroppsdelar.

Indien rapporterar ovanligt många fall av strup-, huvud-, hals- och kindcancer. Varför det? Forskarna hänför detta till det allmänna bruket att tugga betelnöt och använda tobak.

Kemiska ämnen och diet har betydelse

Vetenskapsmännen har länge ansett att det finns ett samband mellan vissa kemiska ämnen och cancer. Användningen av DDT som bekämpningsmedel vid grönsaks- och fruktproduktion har till exempel förbjudits på Filippinerna av den orsaken.

Doktor Bhaskara Reddy vid den medicinska högskolan i Guntur i södra Indien har påvisat förhållanden som tycks bekräfta denna teori. Han rapporterade att man noterat en definitiv ökning av alla former av lymfom (tumörer i lymfkörtlarna) i och omkring Guntur de senaste sju åren. Ett egendomligt sammanträffande är att flera fabriker som tillverkar bekämpningsmedel och gödselmedel byggts inom området under samma period. En noggrann undersökning pågår nu för att klarlägga det exakta sambandet mellan dessa faktorer.

Aflatoxin är ett annat carcinogent (cancerframkallande) kemiskt ämne. Det bildas av en mögelsvamp som kan angripa livsmedel. Filippinska forskare har funnit den bland annat på jordnötter, majs och kassava. Rapporter från Indonesien har bekräftat att detta kemiska ämne ger upphov till levercancer.

Läkare har också undersökt sambandet mellan cancer och en människas diet. På Sri Lanka uppges cancer i matstrupen vara mycket vanlig, och nästan dubbelt så många kvinnor som män drabbas av denna cancerform. Undersökningarna avslöjade två huvudorsaker: tuggning av betelnöt och rökning. Men den viktigaste faktorn tycktes vara brist på järn i kvinnornas kost.

Forskare på Hawaii hade ett intressant material att arbeta med på det här området. De undersökte de fem större etniska grupperna på Hawaii: kineser, japaner, kaukasier, filippinare och polynesier. Det tycks vara en avsevärd skillnad i fråga om förekomsten av cancer mellan dessa grupper. Magcancer är fem gånger vanligare bland japanerna än bland filippinarna, medan bröstcancer är tre gånger vanligare bland de kaukasiska kvinnorna än bland de filippinska.

Forskarna försökte sätta dessa statistiska uppgifter i förhållande till de olika gruppernas kostvanor. De preliminära resultaten visade att det totala fettintaget hos varje grupp hade ett nära samband med förekomsten av prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor.

På den positiva sidan noteras att forskare i Japan har iakttagit att vitamin A är mycket verksamt när det gäller att förebygga lungcancer. Man upptäckte att de som åt rikligt med grönsaker var mindre mottagliga för lungcancer. Liknande resultat har rapporterats bland kineserna i Singapore.

Cancer och andra sjukdomar

Österländska forskare har påvisat att andra sjukdomar ibland kan utlösa cancer. I Egypten är det till exempel vanligast att elakartade tumörer hos män utvecklas i urinblåsan. Hur kommer det sig? Forskarna förbinder detta med bilharziasjukan som är mycket utbredd i det landet. Man arbetar för att få klarhet i varför det skulle kunna finnas ett sådant samband.

Japanska vetenskapsmän anser nu att cancer i levern kan framkallas av hepatit B, en leversjukdom som orsakas av ett virus. Man har funnit att en smittad mor kan överföra denna sjukdom till sitt nyfödda barn. Dessutom överförs den ofta genom blodtransfusioner. Det är således tydligt att cancer bör läggas till på listan över tänkbara komplikationer i samband med bruket att ge blodtransfusioner.

På Filippinerna — såväl som i andra länder — är bröstcancer och livmoderhalscancer de vanligaste formerna av cancer hos kvinnor. Ingen vet i själva verket vad som orsakar bröstcancer, men några sätter den i samband med hormonverksamheten. Om en kvinna får hypofysen avlägsnad, kan detta hämma cancern, medan avlägsnandet av äggstockarna kan förhindra att den sprids. Å andra sidan drabbas män sällan av denna cancerform. Om de emellertid tillförs en stor dos kvinnliga hormoner — t. ex. i samband med en operation för att åstadkomma s. k. könsbyte — ökar risken betydligt.

Statistiken visar att barnafödande också inverkar. För kvinnor som gifter sig och får sitt första barn när de är unga tycks risken vara mindre, medan kvinnor som inte föder barn löper större risk att drabbas av bröstcancer. Att amma kan vara ett skydd — även om somliga ifrågasätter det. I Hongkongs fiskesamhällen ammar en del kvinnor sina barn bara med högra bröstet. När forskarna undersökte frekvensen av bröstcancer i denna grupp, fann de att en betydande majoritet av dem som senare i livet drabbades av sjukdomen hade cancer i det vänstra bröstet — det som inte diats.

Livmoderhalscancer å andra sidan kan orsakas av en utifrån kommande irritation — kanske till och med av sädesceller. Flickor som börjar med sexuellt umgänge vid tidig ålder, mellan 12 och 16 års ålder, löper enligt statistiken större risk att få denna form av cancer. Detsamma gäller prostituerade och andra kvinnor som lever ett lösaktigt liv. Denna cancerform är mycket mera sällsynt hos kvinnor som tillhör strängt religiösa grupper, till exempel hos parserna i Indien eller muhammedanerna. Hos kvinnor som förblir ogifta och lever ett moraliskt rent liv förekommer den nästan aldrig.

Lungcancer

Upptäckterna i utvecklingsländerna har bekräftat forskningsresultaten i västvärlden när det gäller sambandet mellan rökning och cancer. Vid en presskonferens för en tid sedan i Manila sade den australiske läkaren Nigel Gray i Internationella cancerunionen att rökning kan orsaka mun-, strup-, läpp-, urinblåse- och lungcancer. Rökning sätts också i samband med flera icke-cancerösa sjukdomar.

Doktor Takeshi Hariyama från Japan påpekade vid samma konferens att man starkt misstänker ett orsakssammanhang mellan cancer och många olika faktorer, men att det utan jämförelse starkaste beviset i fråga om orsak och verkan gäller sambandet mellan rökning och lungcancer. Medan tredje världen påverkas allt mer av det västerländska inflytandet, sprider sig cancerplågan på samma sätt som den gjorde i västvärlden. I dag är lungcancer den cancersjukdom som skördar de flesta offren bland män på Filippinerna, i Japan och i många andra länder, till stor del som en följd av rökningen.

Man drar nytta av det nya ljuset

Medan cancer fortfarande är en mycket allvarlig sjukdom, innebär den inte längre en automatisk dödsdom. I litteratur i ämnet ser man ofta meningar som ”mycket hög tillfriskningsprocent, i synnerhet om den upptäcks tidigt”. Forskning pågår i Orienten och i västvärlden för att försöka förbättra behandlingen. I Japan arbetar man för att framställa ett vaccin mot den cancerframkallande leversjukdomen hepatit B, medan man på Filippinerna har avsatt pengar för att främja forskningen angående inhemska växter med tumörhämmande egenskaper. Man har prövat olika kombinationer av kemoterapi (behandling med kemiska medel) och immunterapi (där man utnyttjar kroppens immunologiska system) jämte strålbehandling och kirurgi för att förbättra behandlingen av cancersjukdomarna och möjligheterna att bota dem.

Det ljus som kastats över individens och miljöns roll i sammanhanget är värdefullt. Det är uppmuntrande att se att man i stor utsträckning kan undvika de cancerformer, som sprider sig snabbast, genom att helt enkelt inte röka eller inte tugga betelnöt. Livmoderhalscancer sägs kunna botas till 100 procent, om den upptäcks tidigt genom enkla kliniska prov som utförs i de flesta länder. Även bröstcancer kan upptäckas tidigt genom en självundersökningsteknik, som är lätt att lära sig.

Det är dessutom värdefullt att veta att starkt solljus kan ge upphov till hudtumörer. Eftersom cancerplågans spridning dessutom kan förhindras genom att man äter en rätt avvägd kost med mycket järn och rikligt med grönsaker, undviker mat, som angripits av mögel, och duschar eller badar dagligen — såväl som genom att man lever ett rent och moraliskt liv — behöver en människa, om hon iakttar detta, sannerligen inte förlora modet. Det gäller oavsett vad den framtida cancerforskningen kan bringa i dagen.

Många av cancerns orsaker är naturligtvis ännu okända, och det finns inga mirakulösa läkemedel eller dieter, inga ”säkra kurer”, mot cancer. Man kan och bör emellertid vidta rimliga försiktighetsmått för att undvika sjukdomen, och man bör vara vaken för tidiga varningssignaler. Det bästa av allt är att vi kan hämta tröst av Guds löfte att alla sjukdomar bara är ett tillfälligt gissel för mänskligheten. Under Guds styre genom Kristus Jesus skall cancerplågan vara borta för alltid. — Upp. 21:4, 5.