Vinner de kampen mot bröstcancer?
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Brasilien
DU KANSKE är en av de många kvinnor världen utöver som ställer den här oroliga frågan. Kommer det att bli något positivt svar på den snart? Vad kom man fram till vid fjärde mastologikongressen i Campinas i Brasilien?
I februari 1977 träffades där omkring 500 internationella specialister för att dela sina rön på mastologins område, den gren av läkarvetenskapen som sysslar med bröstet och dess sjukdomar. Programmet koncentrerade sig på bröstcancer och hur man ställer diagnosen, förebygger och behandlar denna sjukdom.
Utbredning och orsak
Bröstcancer har blivit en farsot i vår tid. Enbart i Förenta staterna har den fått epidemiska proportioner, och där inträffar 90.000 fall varje år. Sjukdomen drabbar var trettonde kvinna i Amerika. Man har visserligen en chans att bota bröstcancer om man upptäcker den i tid, men sjukdomen är nu den form av cancer som dödar det största antalet kvinnor i Förenta staterna, närmare bestämt 26 på 100.000. Situationen är inte så mycket ljusare i andra länder, till exempel England och Frankrike. Sjukdomen drabbar faktiskt omkring 4 procent av alla vuxna kvinnor i Västerlandet. Endast i Latinamerika drabbas kvinnorna mera av livmodercancer och hudcancer, medan bröstcancer kommer på tredje plats med 10 dödsfall på 100.000 kvinnor. Av hittills okända skäl är österländska kvinnor inte lika utsatta för bröstcancer.
Trots att man inte har fullständiga internationella uppgifter, framhöll man vid kongressen att dödligheten i bröstcancer har legat på samma nivå under 40 år. Medelålders kvinnor dör oftare av sjukdomen, och det finns en högriskgrupp mellan 40 och 65 år, och i denna grupp ökar risken med åldern. Dessutom har kvinnor i så kallade utvecklade länder lättare att få bröstcancer än de som bor i mindre utvecklade länder. Somliga läkare är därför böjda att sätta bröstcancern i samband med graden av ett samhälles utveckling. Andra anser att bidragande orsaker kan vara att man har färre barn, lever på onaturliga födoämnen och tillför kroppen större mängd feta livsmedel — vilket alltsammans är kännetecknande för livet i de utvecklade länderna.
Vad de verkliga orsakerna än må vara, börjar bröstcancern som en liten, smärtfri knöl. Den tillväxer i storlek, kan sprida sig till lymfkörtlarna i armhålan och ibland till lymfkörtlarna där revbenen förenar sig med bröstbenet. Om man lyckas stoppa sjukdomen vid dessa lymfkörtlar, kan tumören opereras bort och patienten tillfriskna.
Tidig upptäckt — säkraste sättet att bekämpa bröstcancer
Läkarna vid kongressen betonade enhälligt att nyckeln till att bota bröstcancer ligger i att upptäcka den så tidigt som möjligt. Sedan tumören underkastats biopsi, kan man operera bort den. Ju mindre knölen är när man upptäcker den, desto större är sannolikheten att patienten skall tillfriskna. Sannolikheten kan ibland vara så hög som 95 procent. Därför gör man i de länder, där bröstcancer är en av de främsta dödsorsakerna, intensiva ansträngningar att hjälpa kvinnor att upptäcka en cancersvulst medan den ännu är liten. Informationskampanjer gör kvinnorna uppmärksamma på detta, lär dem hur de skall undersöka sig själva och råder dem att regelbundet underkasta sig läkarundersökning.
I Förenta staterna upptäcker kvinnorna själva 90 procent av knölarna genom att känna på brösten med fingrarna. Men förutom denna enkla metod finns det moderna vetenskapliga diagnosmetoder. Vad bör du alltså göra, om du skulle upptäcka en knöl i bröstet?
Till att börja med skulle en falsk känsla av skam eller fruktan kunna sätta ditt liv i fara. Kom ihåg att en tumör inte behöver vara elakartad. De flesta svulster sägs faktiskt vara ofarliga. Men konsultera genast en läkare. Glöm aldrig att om det är cancer, så är möjligheterna mycket större att behandla sjukdomen framgångsrikt, om diagnosen kan ställas på ett tidigt stadium och tumören avlägsnas genom en operation. Det sägs att man i de flesta fall förlänger patientens liv genom att avlägsna cancersvulster. Om cancer inte på nytt uppträder inom några år, kan man konstatera att sjukdomen är besegrad. Å andra sidan kan en elakartad tumör fördubblas i storlek var 55:e till 110:e dag, ja rentav på bara 22 dagar. Vilka metoder kan du då utnyttja för att upptäcka sjukdomen på ett tidigt stadium? Följande metoder behandlades på mastologikongressen.
Metoder att ställa tidig diagnos
Epitelvävnaden i bröstet genomgår olika stadier, tills den utvecklar sig till subklinisk cancer, dvs. den typ som inte kan upptäckas med de vanliga kliniska proven, och därefter till kliniskt påvisbar cancer. Det skulle därför vara mycket mera önskvärt att man kunde upptäcka cancern innan den utvecklats så långt att man kan känna tumören. Detta är möjligt tack vare den moderna utrustning man nu har tillgång till.
Mammografi. Detta är vanlig röntgen, varvid man använder en specialfilm och en apparat som är anpassad till bröstet. Men hur förhåller det sig med tidningsrapporterna på sista tiden, där det framhålls att mammografistrålningen i sig själv kan framkalla cancer?
Doktor Philip Strax från Förenta staterna påpekade inför kongressen att de flesta av dessa rön gällde kvinnor som tidigare hade fått någon form av strålbehandling för andra sjukdomar. Samtidigt framhöll han hur effektiv den nya mammografiutrustningen är, som använder mycket låga strålningsdoser. Den dos som överförs när man gör ett genomsnittligt mammogram uppgår till mindre än 1 rad. Före detta ordföranden för Amerikanska cancersällskapet, dr Benjamin F. Byrd j:r, instämmer och säger: ”Det finns inga bindande bevis för vilka verkningar sådana låga strålningsdoser har. ... Eller rakt på sak: Nyttan är större än risken. Det går inte att bestrida mammografins resultat, när det gäller att upptäcka brösttumörer på ett så tidigt stadium att sjukdomen kan botas.”
Man anser därför att man inte skulle framkalla cancer hos kvinnorna, om man varje år lät kvinnor i högriskgruppen eller kvinnor med cancersymptom eller kvinnor som haft cancer i släkten underkasta sig lågdosmammografi. Amerikanska cancersällskapet fruktar i stället att somliga kvinnor kan sätta sitt liv i fara genom att dröja med att underkasta sig mammografi, ända tills de går miste om fördelarna med att upptäcka cancern på ett tidigt stadium.
Termografi söker efter tumörer med hjälp av infraröd strålning. Den grundar sig på principen att cancersvulster avger värmestrålning av högre temperatur än den normala bröstvävnaden eller godartade tumörer. Den här metoden har förbättrats och ger en fotografisk temperaturkarta över bröstet på bara två minuter. Den största nackdelen tycks vara att metoden är ganska kostsam.
Plattermografi går så till att man på bröstet placerar en platta som innehåller flytande kristaller. Sedan kan läkaren ställa sin diagnos på grundval av hur kristallerna färgas. Somliga läkare hävdar emellertid att den äldre kammartermografin är mera exakt.
Xeroradiografi har använts under omkring 25 år. Den utgörs av vanlig röntgen men med en selenöverdragen aluminiumplatta. Vävnadsdetaljer görs synliga och kan undersökas, och det behövs inte mer än en enda bestrålning.
Behandling plus medkänsla
Man experimenterar nu med att implantera isotoper i kroppen, och somliga kvinnor föredrar strålbehandling framför operativt avlägsnande av bröstvävnad. Men för närvarande är denna metod underlägsen operation, när det gäller att bota bröstcancer. Med tanke på bröstcancerns psyko-sociala aspekter är kirurgerna numera benägna att visa sina patienter större medkänsla. Kvinnan har inte bara cancerns spöke att kämpa mot, utan också fruktan för att förlora sin kvinnliga dragningskraft. Detta kan till och med vara ett skäl till att många kvinnor väntar — ofta alldeles för länge — i stället för att underkasta sig kontroller.
En del läkare förespråkar ett bättre förhållande mellan kirurg och patient och att man öppet dryftar olika behandlingsalternativ. I en privat intervju under kongressen uttryckte dr Henry Jenny sin åsikt för en journalist vid Brazil Herald. Han ansåg att det är möjligt att utföra biopsi på de flesta tumörer med enbart lokalbedövning och att mera definitiva prov kan utföras inom 48 timmar. I tidningen hette det: ”Förutom att man eliminerar fruktan för att underkasta sig narkos utan att veta utgången, ger de mera definitiva proven kvinnan också tid att dryfta behandlingsalternativ med sin läkare eller fråga andra specialister till råds. Om rekonstruktion av bröstet önskas, kan operationen planeras i samråd med en plastikkirurg för att den kosmetiska efterbehandlingen skall underlättas så mycket som möjligt.”
Två brittiska läkare presenterade också för de församlade specialisterna sina egna metoder, där de lagt stor tonvikt på medkänslan. Doktor Peter Maguire har fått utmärkta resultat med hjälp av specialutbildade sköterskor-rådgivare under de tre behandlingsfaserna före operationen, under sjukhusvistelsen och under konvalescensen i hemmet. Ångestreaktionerna har härigenom kunnat nedbringas avsevärt. Den andre kirurgen, dr Richard Handley, fick bifall för att han använt konservativ radikal mastektomi. I stället för att avlägsna en stor del av muskelvävnaden, som man vanligen gör i samband med radikal mastektomi, tar han bara bort bröstvävnaden och lymfkörtlarna i armhålan, men lämnar kvar bröstmuskeln mellan armen och skuldran, så att största möjliga muskelfunktion kan återställas. En liknande teknik har utvecklats av den brasilianske kirurgen dr Fernando Gentil i São Paulo.
Dessa metoder som lägger tonvikten på medkänslan är visserligen mycket berömvärda, men en expert påpekar att ”när det gäller bröstcancer, försvarar tidig och fullständig operation med lätthet första platsen bland framgångsrika operationsmetoder, såvitt man för närvarande vet”. Beroende på hur långt framskriden sjukdomen är kan man också ge understödjande strålbehandling, som är avsedd att förstöra cancercellerna. Det finns också hormonbehandling och kemoterapi. Vid den senare metoden gör man bland annat bruk av kemiska ämnen som består av toxiska molekylgrupper kopplade till biologiskt betydelsefulla bärarstrukturer. Cancercellerna absorberar dessa ämnen och kan därigenom dödas. Polykemoterapi är en senare utveckling inom kemoterapin som sägs ha utsikt att bli ett betydande vapen i den hårda kampen mot bröstcancern.
Värdet av att amma
Det kan ännu inte kategoriskt sägas att amning av spädbarn vare sig framkallar eller förebygger bröstcancer, men det finns en del som tyder på att cancerfrekvensen är lägre hos kvinnor som ammar sina barn. Dessutom har amningen direkt inflytande på det nyfödda barnets tillväxt, utveckling och fysiska, ja kanske även mentala, hälsa. Den kan också påverka moderns hälsa.
En undersökning som nyligen gjorts i Brasilien visade att 50 procent av alla nyfödda barn blir avvanda inom två och en halv månader, och 20 procent är redan vana vid nappflaskan när de lämnar sjukhuset. Sjukdomsfrekvensen bland barnen var 10 gånger högre i den grupp som inte fick bröstmjölk. Somliga mödrar får visserligen smärtor i brösten efter amning eller till och med såriga bröstvårtor. Men det bör inte få dem att sluta amma utan att först fråga en läkare till råds. Enligt dr José Aristodemo Pinotti, mastologikongressens ordförande och chef för medicinska fakulteten vid Campinasuniversitetet, måste amning ersätta nappflaskan som en modern statussymbol. Det finns ingen medicinsk grund för påståendet: ”Min mjölk är så näringsfattig.” Det finns heller inget som tyder på att amning förändrar bröstens utseende.
Hopp om varaktig bot
Vi ser alltså att människans ansträngningar inte ger några snabba resultat, även om de är mycket berömvärda. Men det finns faktiskt ett välgrundat hopp om att alla sjukdomar skall bli varaktigt botade i en nära framtid. Bibeln förutsäger detta.
Under Kristi Jesu nära förestående tusenåriga regering skall följande gudomliga löfte uppfyllas: ”Och han [Gud] skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer.” (Upp. 21:4) Då kommer äntligen cancern att vara slutgiltigt besegrad.