Den förunderliga vätskan inom dig!

MÅNGA människor blir obehagligt berörda eller känner sig illa till mods, när de ser eller hör talas om blod. Tillhör du dem? Du kanske vill att ditt blod skall hålla sig kvar ”under ditt skinn”, dvs. i dina blodkärl, där det hör hemma. Det har du verkligen rätt i! Det är där blodet bör vara. Där tjänar det dig varje sekund. Du är vid liv på grund av ditt blod. Men vad är egentligen ditt blod? Känner du till dess beståndsdelar? Hur betjänar det dig? Varför är ditt blod unikt för just dig?

Vad det är

Du kanske har sett ditt blod oftare än du skulle ha önskat. Det kan tyckas vara blott och bart en röd vätska. Men lägg märke till vad det sägs om blodet i Encyclopædia Britannica (1974):

”Blodet har en nästan otroligt komplicerad sammansättning, och många komponenter tar del i dess olika funktioner, ofta på ett invecklat och föga klarlagt sätt.”

I vissa avseenden skulle man kunna likna ditt blod vid ett glas lemonad med is. Lemonad består i huvudsak av vatten med citronsaft och socker iblandat eller upplöst i vattnet. Men några isbitar och lite fruktkött från citronen flyter också i vätskan. Det förhåller sig på liknande sätt med ditt blod. Det är en komplicerad blandning med två grundläggande delar. Den största delen är vätskan eller plasman, som den kallas. Den består av 91,5 procent vatten men innehåller hundratals kemiska föreningar och lösliga beståndsdelar, till exempel hormoner, socker, salter, kolesterol, proteiner, mineralämnen osv. Den andra grundläggande delen av blodet är de ”fasta” eller formade beståndsdelarna, som förs omkring med plasman.

Blodet som helhet och även dess enskilda komponenter utför en lång rad viktiga funktioner. Känner du till några av dem? Lägg nu märke till denna komplicerade vätskas sex huvudfunktioner, när vi dryftar blodets beståndsdelar.

Dina röda blodkroppar

Har du någonsin undrat varför ditt blod är rött? Det beror på de röda blodkropparna (erytrocyterna) i blodet. I en kubikmillimeter har mannen omkring fem millioner röda blodkroppar. Om du är kvinna har du omkring en halv million färre. Varje röd blodkropp är en liten rund skiva som buktar in något på vardera sidan. Man kan inte se de röda blodkropparna med blotta ögat, för om man lägger 1.300 av dem i en lång rad, når de inte längre än en centimeter.

Utan någon medveten ansträngning producerar du ständigt dessa viktiga röda blodkroppar i revbenens, huvudskålens och kotornas märg. Varför det? Jo, varje sekund blir omkring 1,2 millioner av dem utslitna och avlägsnas av din mjälte och lever. Men järnet och andra viktiga beståndsdelar i dina utslitna röda blodkroppar används på olika sätt, även vid produktionen av nya celler.

Men vad gör egentligen dina röda blodkroppar under sin ”livstid” på omkring fyra månader? Andningen är deras huvudfunktion. Du kanske bara tänker på lungorna i samband med andningen. Men hur kommer syret i den luft du andas från lungorna till kroppens omkring 60 billioner celler? Dina röda blodkroppar sköter den saken. I lungorna upptar varje röd blodkropp syre, precis som en lastbil lastas vid ett magasin. En röd blodkropp innehåller ett järnrikt protein som kallas hemoglobin och som oxideras eller ”rostar”, så att säga, i lungorna, dvs. det förenar sig med syre och blir ljusrött. Sedan följer en snabb färd för att leverera detta till kunderna, kroppens celler. Från lungorna skyndar sig blodet till hjärtat, där det får en kraftig skjuts, som för det genom allt mindre artärer, tills det når de allra minsta kapillärerna överallt i kroppen. När de röda blodkropparna i gåsmarsch passerar genom en kapillär, avlämnar de kvickt sin last av syre och tar med sig något annat på återfärden. Kroppens celler använder sedan syret för att ”förbränna” näringsämnen och producera energi åt dig, så att du kan röra dig, tänka och hålla dig varm. På den korta vägen genom dina kapillärer avlämnar blodet syre och tar upp biprodukten koldioxid, som förs tillbaka till lungorna och försvinner med utandningsluften.

När din läkare tar blodprov på dig, undersöker han om du har normal mängd friska röda blodkroppar. Om du har för litet av dem, har du blodbrist eller anemi. I så fall kanske du behöver äta födoämnen som innehåller mera järn. Men om du har för få röda blodkroppar, bör din läkare också undersöka om du kanske förlorar blod genom någon inre blödning, till exempel på grund av ett blödande magsår. En allvarlig brist kan också vållas av något fel i din benmärg. I varje fall bör tillståndet undersökas noga, eftersom man inte känner till något som kan ersätta de röda blodkropparna, när det gäller att föra syre till kroppens celler.

Vita blodkroppar

De vita blodkropparna (leukocyterna) är betydligt färre till antalet, men dock inte mindre viktiga än de röda blodkropparna. Det finns omkring 5.000 till 10.000 vita blodkroppar i varje kubikmillimeter blod. Till skillnad från de röda blodkropparna kan de röra sig självständigt. De kan förflytta sig dit där de behövs, antingen i blodbanan eller utanför. Enkelt uttryckt är deras främsta uppgift försvaret. Ja, de är ständigt upptagna med att rädda ditt liv.

Du har olika slag av vita blodkroppar. Två av dem, dina granulocyter och monocyter, tjänar som ständigt vaksamma ”poliskonstaplar” inom dig. Du kanske råkar få ett skrubbsår på armen, så att farliga bakterier kommer in i kroppen. Genast kommer dessa ”poliskonstaplar” till undsättning. De kan passera genom kapillärernas väggar och uppsluka invaderande bakterier och bryta ner dem med starka enzymer. Det var som bildas i en infektionshärd visar att de vita blodkropparna skött sin uppgift. Varet består nämligen till största delen av döda vita blodkroppar och bakterier. Vita blodkroppar strömmar också till, om du får en infektion inuti kroppen, till exempel blindtarmsinflammation. Din läkare kan faktiskt fastställa sådana sjukdomars svårighetsgrad just genom att bestämma blodets halt av vita blodkroppar. Om det finns fler vita blodkroppar än vanligt, så tyder detta på att de vita blodkropparna strömmar till för att bekämpa en akut infektion.

En annan typ av vita blodkroppar, dina lymfocyter, har att göra med immuniteten och med förvärvad motståndskraft mot infektioner. På något sätt kan de avgöra vad som tillhör din kropp och vad som är främmande för den. Om hud från en del av din kropp ympas in på en annan kroppsdel, så kommer den sannolikt att fastna och överleva. Men om huden kommer från en annan person, skyndar lymfocyter till området och konstaterar: ”Det här är inte mitt” och börjar därför avstöta den främmande huden. Lymfocyterna har också ett ”minne” som hjälper dig att vara immun mot olika sjukdomar.

Dina blodplattor

Föreställ dig hur det skulle vara att försöka bära vatten i en sil. Om du inte hade dina blodplattor, skulle det vara precis lika svårt att hålla blodet kvar i ådrorna. En blodplatta är ett litet färglöst, böjligt fragment av cellmaterial. Det låter kanske inte så märkvärdigt. Men dina blodplattor har sannerligen en viktig uppgift att fylla. Om du råkar skära dig, så kommer blodplattor inom några sekunder att fästa sig vid det skadade stället och vid varandra. På så sätt pluggar de igen såret och stoppar blödningen. Vilket ”lim” får dem att göra detta i ett sår men inte inne i blodbanan? Där har du ännu en stor gåta. Blodplattorna avger också ämnen som stimulerar bildandet av en mera hållbar blodlever, som täpper till skadan.

Om du blivit imponerad av denna förenklade framställning om blodets ”fasta” eller formade beståndsdelar, vad säger du då om plasman, den flytande beståndsdelen, som utgör 55 volymprocent av blodet?

De återstående 55 procenten

En smaklig måltid är en verklig njutning! Men när du väl smält födan, måste den föras till cellerna för att bli till nytta för kroppen. Tyst men effektivt sköter blodplasman den uppgiften och för näring till varje cell i kroppen. Den för kolhydrater, fetter, proteiner, mineralämnen, salter och vitaminer dit där de behövs.

Men plasman kommer inte ”tomhänt” tillbaka. Förutom koldioxid måste även andra avfallsämnen avlägsnas från cellerna. Plasman sköter detta och spelar därigenom en viktig roll i förbindelse med utsöndringen. Den transporterar till exempel urinämne och urinsyra från cellerna till njurarna, där den slutliga utsöndringen sker.

Om du är för varm, vidgar sig kapillärerna strax under huden, så att blodet kan föra överskottsvärmen till ytan. När det är kallt, stannar blodet däremot längre inne i kroppen, så att kroppsvärmen bevaras. Ja, ditt blod bidrar till temperaturregleringen; det gör att kroppstemperaturen kan hålla sig vid 37 grader.

Tänk nu på blodplattornas uppgift att hindra blodet från att försvinna ur blodkärlen. Denna viktiga uppgift kallas hemostas. Plasman innehåller ett antal viktiga ämnen eller faktorer som också bidrar till detta, eftersom de är oumbärliga för blodets levring. Blödarsjuka är ett farligt tillstånd, vid vilket en eller flera av dessa faktorer saknas. Men detta är sällsynt. För de flesta av oss börjar en mycket komplicerad process, när vi skär oss eller blir skadade, och den leder till att blodet levrar sig. Fibrinogen är ett viktigt protein i blodplasman, som tjänar till att täppa till såret genom ett kraftigt lager av fibrer och celler. Sedan kan inget mer blod komma ut, och kroppen kan reparera skadan.

Din plasma innehåller också albumin. Det har till uppgift att hålla kvar vattnet i blodomloppet, så att plasman förblir i vätskeform och kan flyta genom ådrorna. Om du skulle få ödem, så att kroppsvävnaderna börjar svälla, kanske ett blodprov skulle visa att albuminhalten i plasman hade sjunkit, så att vatten från blodet passerat genom kapillärväggarna och ansamlats i kroppens vävnader.

Vi kan heller inte förbise globulinerna i plasman. När skadliga bakterier eller virus tränger in i kroppen, reagerar försvarssystemet genom att producera speciella molekyler, som kallas antikroppar. Dessa antikroppar finns i globulinerna. Antikropparna dödar eller neutraliserar inkräktarna, som sedan äts upp av de vita blodkropparna.

Vilket minne har inte dessa antikroppar! Vetenskapsmän över hela världen häpnar över det. Som barn kanske du hade vattkoppor. Men även om du själv har glömt sjukdomen, så har inte dina antikroppar glömt den. Så länge antikropparna är närvarande och verksamma är du immun mot att få sjukdomen på nytt. Om ett vattkoppsvirus skulle komma in i kroppen, slår dina antikroppar genast ner på det. Under ditt liv utvecklar du helt naturligt ett enormt antal olika specifika antikroppar, som skyddar dig mot många sjukdomar.

Globuliner och antikroppar används ibland vid medicinsk behandling, då en patient redan ådragit sig en sjukdom, till exempel difteri. Läkarna kanske då inte vill ta risken att låta sjukdomen ha sin gång, utan kan rekommendera att patienten tar emot ett serum som framställts ur blod från ett djur eller en människa, vilket redan innehåller de rätta antikropparna.a

De flesta känner väl till att det finns olika typer av människoblod. Du kanske har hört talas om ”blodgrupp A” eller någon av de andra stora grupperna: B, AB och 0. Om en person med en viss blodgrupp får transfusion av blod av en annan grupp, blir han sannolikt svårt sjuk och kan till och med dö. Sjukhusen försöker därför ”testa” hans blodgrupp och pröva om hans blod är förenligt med blodet från en blodbank. Hittills har man identifierat femton olika blodgrupper.

Men kan du verkligen förvänta att läkarna skall kunna ”passa ihop” ditt blod med någon annans, med tanke på att blodet är så oerhört komplicerat, med otaliga unika kombinationer av antikroppar, hormoner, proteiner och andra faktorer? År 1966 hette det i Science Digest: ”Det beräknas att endast en transfusion på 10.000 är sådan att det främmande blodet är helt och hållet förenligt med patientens eget, med tanke på antalet kända faktorer som skiljer olika personers blod åt.”

Sedan detta skrevs har man fått reda på ännu mer som visar hur säreget just ditt blod är. Det skiljer sig från alla andra människors. Det hette till exempel i Reader’s Digest år 1974:

”Det blir alltmera sannolikt att [en människas] blod kan vara lika säreget som hennes fingeravtryck och skiljer sig från alla andra människors blod. Man kanske redan nu skulle kunna ta ett blodprov från varje åskådare på ett stort stadion och sedan ett år senare ta ett nytt prov och kunna tala om exakt vilket nummer var och en hade på sin sittplats — på grundval av individuella kännetecken hos blodet.”

På läkarhåll inser man mer och mer hur stora riskerna är att blodtransfusioner skall vålla farliga reaktioner, för att inte tala om risken att man överför sådana sjukdomar som gulsot och syfilis. Dessa problem bekräftar att bibelns förbud mot att uppehålla livet genom att tillföra kroppen djurblod eller människoblod i sanning är välgrundat och förståndigt. — 1 Mos. 9:3, 4; Apg. 15:19, 20.

Det råder inget tvivel om att ditt blod är förunderligt, både i fråga om sammansättning och funktioner. Det räcker med grundläggande kunskap om några av dess beståndsdelar och om hur det varje dag uppehåller och bevarar ditt liv för att du skall kunna förstå varför Skaparen valde blodet som en symbol av livet. Han sade: ”Ty allt kötts själ [eller liv] är i blodet. ... Därför säger jag ... : Ingen av eder skall förtära blod.” — 3 Mos. 17:11, 12.

[Fotnoter]