Hinduismen — kan den tillgodose ditt andliga behov?
ALDRIG tidigare har människan varit i större behov av andlig vägledning, men var kan man finna sådan vägledning? På senare år har många övergett kristenhetens och judendomens religioner för att söka denna vägledning i filosofier och sedvänjor som har sina rötter i hinduismen. Hur förhåller det sig med dig? Om du skulle anta hinduistiska uppfattningar, skulle de då tillgodose ditt andliga behov?
Hinduismen äger en omfattande samling helig litteratur, däribland Vedaböckerna och Upanisjaderna. Kan man av dessa skrifter få faktiska upplysningar om Skaparen och om hur man tjänar honom? Vad har hinduismen att säga om jordens ursprung och mänsklighetens tidigaste historia?
Du kommer att finna hinduismens skrifter otillfredsställande i detta avseende. Beträffande världens ursprung, till exempel, heter det i Rigveda, en av de äldsta och mest auktoritativa av hinduismens religiösa texter:
”Vem vet därför hur den först fick tillvaro? Han, det första upphovet till denna skapelse, huruvida han danade allt eller inte danade det, ... han vet det i sanning, eller kanske vet han det inte.”
I hinduismens skrifter finns visserligen en del berättelser som skildrar världens skapelse, sådana som den som talar om ett gyllene ägg som klyvs i två halvor för att bilda himlarna och jorden. Men få människor torde vara benägna att ta sådana berättelser på allvar.
Under rubriken ”Hinduism” framhålls följande i The Encyclopædia Britannica (1974 års upplaga): ”[Den hinduistiska] religionens innersta väsen är inte ens beroende av Guds existens eller icke-existens eller av huruvida det finns en gud eller många.” Skulle ett religiöst system som är så svävande, när det gäller den högste Skaparen, kunna tillgodose ditt andliga behov att lära känna och tjäna Gud?
Själavandring och ”karma”
Hur förhåller det sig med livets mening och ett hopp för framtiden? En vittutbredd trosuppfattning inom hinduismen omfattar själavandring och ”karma”. Enligt läran om ”själavandring” har människorna inom sig en osynlig, andlig själ som är deras verkliga jag. Vid döden sägs själen ”vandra över” till eller övergå i en annan kropp. Människor som tror detta menar att de har levt ett oräkneligt antal tidigare liv och kommer att fortsätta att övergå från ett liv till ett annat i ett praktiskt taget ändlöst kretslopp av återfödelser.
Läran om ”karma” (gärningar) innebär att handlingar som utförs i ett liv avgör vilket slags liv det nästa skall bli. Din nuvarande ställning i livet betraktas därför som det direkta resultatet av huruvida du uppförde dig väl eller illa i det liv som föregick det nuvarande. I en av hinduismens skrifter, Chandogya-upanisjaden, förklaras karmas lag på följande sätt:
”De som ådagalägger ett behagligt uppförande här — de kan i sanning förväntas gå in i ett behagligt sköte, antingen en bramans [prästs] sköte eller en kshatriyas [militärs] sköte eller en vaisyas [jordbrukares eller köpmans] sköte. Men de som ådagalägger ett vidrigt uppförande har — de kan i sanning förväntas gå in i antingen en hunds sköte eller ett svins sköte eller en kastlös’ sköte.”
Skulle dessa uppfattningar kunna tillgodose ditt behov av andlig vägledning? Har de verkligen gagnat invånarna i Indien, där hinduismen utövas i dess många former?
Några verkningar av hinduismens läror
Eftersom hinduismens skrifter ger få bestämda upplysningar om den högste Skaparen och hur man skall nalkas honom i tillbedjan, tar många hinduer sin tillflykt till primitiva religiösa sedvänjor. Under avsnittet ”Hinduism” sägs följande i The Encyclopædia Britannica (1974) angående Indiens ”lägre kaster”:
”Dessa kaster är nöjda med att kunna slippa undan det onda ögats makter; att påverka dessa andar som bor i brunnar, träd, stenar, vatten och i marken; att bekämpa förbannelser, trolldom, pest och kolera; och är nöjda med att tillbedja byns smågudar som kan ge regn eller en rik skörd. De tror på astrologi, horoskop, spådom och uttydning av omen och lyckobådande händelser.”
Och vilken verkan har läran om själavandring och karma haft? Professor John Noss skriver i Man’s Religions (Människans religioner): ”Hinduerna har kommit att tala om återfödelsens process som ’hjulet’. De betraktar det med hopplöshet. ... Deras mod har svikit dem inför förväntningen att eventuellt tusen millioner återfödelser ligger framför dem.”
En annan dålig frukt av denna lära är tron att ens ”kast” eller sociala nivå bestäms av gärningar som man gjort i det föregående livet. Detta ger personer i de lägre sociala skikten, i synnerhet de ”kastlösa” eller ”oberörbara”, föga sporre eller tillfälle att förbättra sin lott i livet. Angående detta återgav New York Times för 22 september 1974 en kommentar av Satyavani Mathu, tidigare socialminister med uppsikt över ”harijans” (de oberörbara) i en av Indiens delstater:
”Ingen bryr sig om det. Alla dessa år sedan vi blev oberoende, alla dessa konstitutionella garantier — och harijans är fortfarande kastlösa, de lägsta av de låga. Inte i någon by, praktiskt taget, kan harijans dricka te på samma hotell som hinduer med kastmärke eller hämta vatten från samma brunn.
Det är en vanära. Hinduismen säger att harijans föddes till att bli slavar. Och hinduer, som tillhör en kast, godtar detta och rättar sig inte efter politiska beslut till förmån för harijans. De säger: ’Hur skulle ni kunna vara våra jämlikar?’”
Följande utdrag angående kvinnor ur hinduismens lagsamling Manus lagar är också intressanta:
”Även om en make är utan förtjänster eller söker njutning någon annanstans eller saknar goda egenskaper måste han ändå ständigt tillbedjas som en gud av en trogen hustru. ... Låt henne efter behag utmärgla sin kropp genom att leva enbart på blommor, rötter och frukt; men hon får aldrig nämna en annan mans namn sedan hennes make dött. ... Genom att försumma sina plikter gentemot sin make har en kvinna fallit i onåd i denna världen; efter döden övergår hon i en schakals sköte och plågas av sjukdomar, straffet för hennes synd.”
Beträffande den verkan hinduismens levnadsregler har haft på millioner invånare i Indien påpekade författaren Mulk Raj Anand: ”Förfäktandet av hinduismens dharma [lag] i Manus lagar med ett strängare kastsystem, med dess förnedring av kvinnorna och dess fasthållande vid ritualer bevarade olyckligtvis de diskrimineringar som skulle dela upp det indiska samhället för alla tider.” — The Illustrated Weekly of India, 17 november 1974, sid. 13.
I betraktande av detta kan man fråga vad det är som på senare år dragit så många människor i Västerlandet till hinduismens trosuppfattningar och sedvänjor.
En väg till ”flykt”
I boken Man’s Religions påpekas det: ”Motivet till många hinduistiska ... och buddistiska tankar i Indien har varit flykt.” I vilket avseende?
Enligt en populär form av hinduistisk filosofi är den osynliga ”själen” inom varje människa, hennes verkliga jag, i själva verket åtskild från sinnet och kroppen. Själen anses vara en del av en allomfattande, ursprunglig orsak (ibland kallad ”Gud”), på samma sätt som strålar, som utgår från solen, kan betraktas som en del av solen. När en person enligt denna lära inser att hans verkliga jag är en del av Gud och att tillvaron i köttet är följden av själens fångenskap i en fysisk kropp, kan han förlora åstundan efter vidare fysiskt liv. Han upphör med att utföra gärningar för att förvissa sig om ett bättre liv i sin nästa inkarnation. Eftersom karma i vanlig mening inte längre existerar för en sådan person, befrias han från kretsloppet av återfödelser. Några säger att en person som når ett sådant tillstånd har uppnått ”nirvana”, även om detta uttryck har blivit populärare inom buddismen.
Kunskap om denna sällsamma ”enhet” med Gud kan emellertid inte vinnas genom normala intellektuella processer. Den kommer i stället ”genom en extatisk, plötsligt uppflammande visshet mitt under djup meditation”, enligt professor Noss. I en av hinduismens klassiska texter, Bhagavad-Gita (Herrens Sång), beskrivs en sådan meditationsprocedur i följande ord som tillskrivs guden Krishna:
”Må Yogin städse ägna sig åt Yoga, förbliva ensam i ett hemligt rum, ... orubblig och ståndaktig, med en blick som icke ser, uppå sin nästipp fäst, ... med hågen behärskad, tänkande på Mig. ... En Yogi, ... som härskar i sin håg, han går till Friden och till Saligheten, — den högsta Salighet, som bor i Mig.” — Bhagavad-Gita, VI, sid. 44, 45, översatt till svenska av Nino Runeberg, Helsingfors 1955.
Denna procedur sammanhänger med hinduismens ”yogasystem”. Enligt en annan av hinduismens skrifter kan yoga framkalla ”en trance, i vilken sinnet, som nu är fullständigt tomt och inte längre är medvetet om vare sig sak eller person, uppgår i det Ursprungliga och är ett med det Ena”. En person som uppnår denna punkt kan uppleva känslor av ro eller till och med extas. Det är känt att övermänskliga mentala och fysiska förmågor, sådana som klärvoajans och levitation, har åtföljt denna speciella form av meditation.
En skola av kinesiska buddister som betonade sådan yogaövning uttalade ordet för meditation på sanskrit (dhyana) som ”ch’an” och på japanska blev det ”zen”. Har du hört talas om den populära sedvänja som kallas ”transcendental meditation” (TM) i våra dagar? Den är också besläktad med de förut nämnda hinduistiska uppfattningarna.
En annan metod att vinna frigörelse från kretsloppet av återfödelser och medvetenhet om enhet med Gud kallas bhakti. Detta är en form av särskild hängivenhet åt en hinduistisk gudomlighet, ibland åtföljd av extatiskt dansande och sjungande av ett ord eller en bön som går under benämningen ”mantra”. I en tidningsartikel publicerad av Internationella sällskapet för Krishnamedvetenhet förklaras det:
”Bhakti-yoga är den process som innebär att man höjer sig till [Krishna-]medvetenhetens plattform. ... Detta sjungande av Hari [Krishna] ... är det enklaste och mest ändamålsenliga sättet att utveckla [Krishna-]medvetenhet. ... När du har lärt dig behärska sjungandet och är fixerad i att oavbrutet upprepa namnet, då kommer [Krishna] att visa sig i själens öga, och han kommer att dansa på din tunga. Du kommer då att smaka den Högste; dina tankar kommer att uppgå i [Krishna], och din medvetenhet kommer att vara fullständig.”
Anser du att dessa hinduistiska uppfattningar angående ”flykt” skulle kunna tillgodose ditt andliga behov? Skulle det gagna dig om du ägnade dig åt denna form av meditation eller den fromma dans och sång som har framkallat extas hos somliga personer?
Kan den tillgodose dina behov?
Det är lärorikt att begrunda bibelns syn på dessa frågor. Vetenskapsmän över hela världen har imponerats av bibelns historiska exakthet, dess frihet från myter och dess oförlikneliga principer med avseende på mänskliga relationer. I Apostlagärningarna 17:26, 27 framhåller Skriften det mest grundläggande av människans behov, när den säger: ”Och han [Gud] har från en enda människa gjort varje nation av människor ... för att de skall söka Gud, om de skulle känna sig för efter honom och faktiskt finna honom.” — NW.
Är inte detta vad du önskar göra? Men skulle man framgångsrikt kunna ”känna sig för efter” och ”finna” den sanne Guden i skrifter som talar om en obestämd ”ursprunglig” verklighet eller som förfäktar tillbedjan av en mängd mytologiska gudar och gudinnor?
När det gäller yogameditation och bhaktifromhetens dans och sång, så kom ihåg att de grundar sig på den fundamentala hinduistiska trosuppfattningen att människan inom sig har en osynlig ”själ” som både kan återfödas och ”uppgå i det Ursprungliga”. Men representerar denna lära sanningen?
Omfattande vetenskapliga undersökningar har gjorts för att fastställa huruvida människor har en andlig själ som lämnar kroppen vid döden eller inte. Men trots att man har gjort ivriga ansträngningar och lagt ner mycket pengar, har det ännu inte framkommit något vetenskapligt bevis för att en sådan själ avskiljer sig. När en person dör, är det fortfarande uppenbart att han dör fullständigt, utan att något automatiskt lever vidare.
Det är intressant att lägga märke till att bibeln instämmer i detta. Visste du att Skriften inte talar om att människan har en odödlig själ som skiljer sig från kroppen vid döden? Tvärtom förklarar bibeln att den mänskliga själen är hela människan. (1 Mos. 2:7, NW; 1878; Åk; 2 Mos. 1:5; 1 Petr. 3:20; NW; 2 Petr. 2:14) När en människa dör, dör alltså själen. (Hes. 18:4, 20, 1878) Och Skriften säger att ”de döda veta alls intet”. — Pred. 9:5.
Uppfattningen att man kan uppnå själens ”enhet” med en transcendental verklighet genom meditation eller någon annan mystisk sedvänja är därför helt enkelt inte riktig. Människorna har inte inom sig en själ som är skild från kroppen och som kan uppnå sådan enhet. Skulle du kunna få bestående gagn av en procedur som är grundad på en religiös lögn?
Skriften varnar för existensen av ”ondskans andemakter i himlarymderna” och uppmanar människor att motstå dem genom att ikläda sig ”hela Guds vapenrustning”. (Ef. 6:11, 12) För att man skall bli framgångsrik i detta slags krigföring krävs det att man tjänar Gud med ”hela ... [sitt] sinne” och med sin ”omdömesförmåga”. (Matt. 22:37; Rom. 12:1; NW) Skulle du kunna hörsamma det rådet genom att inlåta dig på en sedvänja som hindrar normal medvetenhet? Skulle inte detta kunna blottställa dig för eventuellt inflytande från demoniska makter? Under hypnos till exempel blir en person underordnad en annan intelligent persons, hypnotisörens, kontroll. Och enligt The Encyclopædia Britannica (1974 års upplaga) måste en person för att bli hypnotiserad som ett inledande steg ”slappna av i lugn och ro och fixera blicken på något föremål”. Är inte detta detsamma som de inledande stadierna i hinduismens meditation?
Bibeln förbinder avgjort klärvoajanta förmågor, sådana som framstående utövare av yoga besitter, med demoner. (Apg. 16:16—18; 5 Mos. 18:10—12) Skulle det vara förståndigt att ägna ens korta stunder varje dag åt övningar som i mer utvecklade stadier leder till demonpåverkan? Detta kan helt visst inte på rätt sätt tillgodose ditt andliga behov.
Människor som önskar ett gott förhållande till Skaparen måste söka detta i enlighet med Guds egna krav, som återfinns i bibeln. Varför inte undersöka och själv se om inte bibelns logiska, faktiska framställning av gudomlig sanning gör dig övertygad om att den verkligen är Guds ord? (2 Tim. 3:16) Om du skulle vilja ha hjälp med att lära känna bibelns grundläggande sanningar, kommer Jehovas vittnen gärna att bistå dig.