Skydda dig mot VS-föroreningen
DET värsta slag av förorening som hemsöker mänskligheten i våra dagar är venerisk sjukdom, VS. Behovet att skydda sig mot den är större än någonsin tidigare. De veneriska sjukdomarna ökar nu i sådan utsträckning att de inte längre kallas ”epidemiska” utan ”pandemiska”.
Man har slagit larm i England och Wales, i Canada och Frankrike, i Sverige, Polen och Nederländerna, i Fjärran Östern och Latinamerika. I Förenta staterna upplevde man år 1970 en 16-procentig ökning av antalet gonorréfall och en 8-procentig ökning av antalet syfilisfall jämfört med föregående år. Man har dessutom beräknat att det finns omkring 500.000 oupptäckta fall av syfilis.
Antalet fall av venerisk sjukdom i vissa städer har fördubblats eller till och med tredubblats sedan föregående år. Houston i Texas sägs uppleva en ”galopperande epidemi av veneriska sjukdomar”, och 6 procent av de kvinnor i Los Angeles som födde barn förra året hade gonorré. Förenta staternas hälsovårdsmyndigheter förklarar att syfilisproblemet är oroande, men gonorrén har fått sådan utbredning att det nästan verkar hopplöst att bekämpa den.
”Största hotet mot tonåringarnas hälsa”
Detta är vad en av Amerikas ledande tidskrifter för tonårsflickor kallar de veneriska sjukdomarna, och inte utan goda skäl. I San Francisco ådrar sig en av fem läroverkselever VS före avslutad skolgång. I hela Förenta staterna är gonorréfrekvensen bland ungdomar mellan femton och nitton år tre gånger så hög som den genomsnittliga frekvensen för alla åldersgrupper. De senaste fem åren har VS ökat mer än 1.000 procent bland tonåringar!
Och hur unga är inte vissa av de drabbade! Polen hade nyligen under ett år 64 fall av VS hos barn mellan tio och fjorton års ålder. I Philadelphia inträffade förra året 50 fall av VS hos barn under tio års ålder. I Memphis i Tennessee behandlades en femårig pojke för venerisk sjukdom som han fått genom intimt umgänge med en nioårig flicka! Flickan vägrade att uppge namnet på någon av sina andra sexualpartners, när hon blev tillfrågad.
Syfilis och gonorré
Syfilis är den farligaste, men gonorré är den vanligaste av de veneriska sjukdomarna. Beträffande syfilis heter det i Boyds Textbook of Pathology (Lärobok i patologi): ”Det är den mest gäckande av alla sjukdomar. Den är mästare i att maskera sig. Det är knappast någon överdrift att säga att det inte finns något symptom som den inte kan ge upphov åt.” Det har till och med sagts att den som vet allt om syfilis vet allt om läkekonst. Den överförs så gott som uteslutande genom sexuellt umgänge, och mödrar som har den kan smitta sin ofödda avkomma, men sjukdomen är inte ärftlig.
Syfilis orsakas av en mycket aktiv, men liten, korkskruvsliknande organism, och sjukdomen har tre stadier. Under det inledande stadiet bildas ett sår på den plats där smittämnet trängt in i kroppen. Efter två eller tre månader inträder det mera allvarliga andra stadiet. Det kan ge sig till känna genom frossbrytningar, feber, huvudvärk, vita fläckar i munnens slemhinna och håravfall.
För en tredjedel av fallen finns det ett tredje stadium. Det kan inträda några månader eller några år efter det andra stadiet, men ibland visar det sig inte förrän tio eller tjugo år senare. De kroppsdelar som oftast angrips är hjärnan, ryggmärgen, ögonen, levern och hjärtats blodkärl. Mellan 5 och 8 procent av alla fall av sinnessjukdom sägs bero på VS. En hjärnspecialist fann nyligen 226 personer som led av mentalsjukdomar, som man inte hade kunnat fastställa orsaken till, men dessa personer hade behandlats för syfilis flera år tidigare.
Gonorré orsakas av en liten organism, som till formen liknar två kaffebönor som sitter ihop. Sjukdomens överförande begränsas nästan helt och hållet till sexuellt umgänge. Efter tre till fem dagar ger den sig till känna genom en brännande eller stickande känsla vid urinering samt genom rodnad och ömhet hos det manliga könsorganet åtföljt av variga flytningar. Däremot visar 8 av 10 kvinnor med sjukdomen inga tydliga symptom.
Även om gonorré inte får lika tragiska följder som syfilis, kan den leda till sterilitet hos både män och kvinnor och ge upphov åt kronisk invaliditet hos den senare kategorin. Sjukdomen kan orsaka blindhet hos spädbarn som passerar genom moderns infekterade slida. Man har beräknat att 20 procent av all blindhet beror på VS.
Hinder mot bekämpande av VS
Ett stort hinder mot utrotning av VS sägs i Förenta staterna vara privatpraktiserande läkares ovillighet att rapportera fallen, trots att lagen kräver att de skall göra det. Åtta av nio fall rapporteras inte, tydligen för att skydda patienterna.
Den utbredda liknöjdheten, både från allmänhetens och från läkarnas sida, är också ett stort hinder. De flesta personer som anlitar VS-klinikerna verkar föga bekymrade om att de veneriska sjukdomarna är så allvarliga, och de visar inte heller några tecken på skamkänslor. Vissa patienter kommer tillbaka ända upp till sex gånger om året, och varje gång har de på nytt blivit smittade med VS! En läkare sade spydigt: ”Bakterierna är inte hälften så resistenta mot läkemedlen som patienterna är mot råden att skydda sig.”
Det förhållandet att VS-bakterierna blir allt mer resistenta mot antibiotika är också ett stort hinder mot utrotning av VS. Vissa stammar påverkas inte alls av läkemedel; de som verkligen påverkas kräver 70 gånger så många internationella enheter penicillin som förr i tiden — 5.000.000 i stället för 75.000!
Ett annat hinder är många människors kringflackande levnadssätt. En viss prostituerad kvinna hade under en period på sex månader sexuella förbindelser med 310 män, som kom från mer än trettiosex stater i USA och från tre andra länder!
Orsaker till ökningen
Bland de faktorer som kan ges skulden för att VS har fått pandemisk utbredning är preventivpillret. I och med att p-pillret kom ut på marknaden upphörde man med de tidigare preventiva åtgärderna, och de som använde p-piller blev också över lag mera lösaktiga än tidigare. Läkare varnar också för att kvinnor som äter p-piller blir mera mottagliga för gonorré.
En annan faktor är homosexualitetens ökning. Homosexuella är mera lösaktiga än andra och också mera motvilliga att underkasta sig behandling. En rapport visade att 35 procent av manliga syfilispatienter hade haft åtminstone en homosexuell förbindelse.
Något som också förklarar ökningen av VS är den ökade användningen av narkotika och andra rusmedel. För många personer har marijuana en sexuellt stimulerande verkan. Alkohol har ofta samma verkan. Tre femtedelar av dem som ådrog sig VS i Polen var faktiskt berusade när de blev smittade!
Men mer än något annat beror VS-föroreningens pandemiska utbredning på det moraliska sammanbrottet. Män behöver inte längre leta efter prostituerade kvinnor, eftersom så många unga kvinnor ur deras egen umgängeskrets är villiga partners. Popmusiken uppmuntrar till omoraliskt leverne. Kommersialismen lägger tonvikten på sex vid annonsering.
Föräldrarnas ansvar
Föräldrarnas efterlåtenhet har i sin tur bidragit kraftigt till det moraliska sammanbrottet. En far betalade till och med för att hans tolvårige son skulle ha sexuellt umgänge med en prostituerad! Även om det inte är så många fäder som går så långt, är det många som bara tar för givet att deras barn kommer att ha föräktenskapligt sexuellt umgänge. En far skröt sålunda om att när hans båda söner, femton och arton år gamla, ådrog sig VS, var det ”ingen fara på taket”, för han hade fullständigt informerat dem om vad de skulle göra i ett sådant fall! En mor sade följande till sin dotter: ”Om du inte kan förmå dig att tala om det för mig, så må det vara hänt. Men du måste se till att du får behandling om du skulle få [VS], och försök att hålla dig undan — det måste du helt enkelt — från det gäng du blivit smittad av.”
En populär tidskrift om hälsovård skulle ”skydda” ungdomarna mot VS-föroreningen. Hur då? Genom att få föräldrar att agitera för en lagstiftning som skulle ge läkarna rätt att behandla ungdomar för VS utan föräldrarnas kännedom eller samtycke i de stater i USA där det ännu inte finns sådana lagar; detta skulle medföra att läkarna fick avgöra om de skulle informera sin VS-patients föräldrar, äktenskapspartner eller andra nära släktingar, och detta skulle i sin tur innebära att ingen läkare kunde bli åtalad för sådan underlåtenhet!
Det som behövs är inte sådana lagar. För att skydda sina barn mot det moraliska sammanbrottet måste föräldrarna i stället börja tidigt (innan barnen fyllt sex år, enligt en expert) med att litet i taget förklara vissa fakta om livet för sina barn. De måste ge dem starka skäl till att vissa handlingar är orätta och tala om vilken skada de kan vålla. För att vinna barnens förtroende måste föräldrarna visa osjälviskt intresse för dem. Om de vill att barnen skall ta dem på allvar, måste de föregå med gott exempel. Föräldrar kan inte hoppas på att ingjuta höga moralnormer hos sina barn, om de inte själva gör sitt bästa för att leva efter dem.
Om föräldrarna har verklig omsorg om sina barn och visar kärlek till dem, kan de lättare ställa upp regler för dem och förvänta att barnen skall lyda villigt. Några av dessa regler kan vara att förbjuda ”sexiga” danser och att ungdomarna stämmer träff innan de har planer på att gifta sig och är förberedda för det ansvar som följer med äktenskapet.
Ungdomarnas ansvar
För att skydda sig mot VS måste ungdomarna vara på vakt mot tendensen att ägna sig åt ett rastlöst sökande efter fysisk njutning, som om den vore ett självändamål. Undvik att söka njutning eller spänning genom att experimentera med narkotika och genom otillåtet sexuellt umgänge. Allt detta är verkligen uttryck för ungdomens uppror mot den äldre generationen. Det har sagts att få ungdomar med VS tycks ha ett gott förhållande till sina föräldrar.
Att hänge sig åt sexuella handlingar utanför äktenskapet kräver sitt pris, och det är ett högt pris — ett skuldtyngt samvete, brist på självaktning, ovälkomna havandeskap, aborter och VS-smitta. En tidskrift för tonårsflickor ställer följande fråga: ”Hur skall då en flicka kunna vara på den säkra sidan? Hur kan hon undvika risken för syfilis och gonorré, två sjukdomar som kan få sådana tragiska konsekvenser?” Därefter fastslår man följande: ”Det enda säkra sättet att undvika VS är att inte ha något sexuellt umgänge.” Ja, naturligtvis! Om det inte förekom någon otukt eller något äktenskapsbrott, skulle det inte finnas någon VS-förorening.
Sex utom äktenskapet orätt och skadligt
Skaparen förlänade människorna förmåga till sexuellt umgänge och fortplantning, och han har rätt att ge dem lagar om hur denna gåva skall användas. Hans ord säger: ”Äktenskapet må hållas i ära bland alla och äkta säng bevaras obesmittad; ty otuktiga människor och äktenskapsbrytare skall Gud döma.” (Hebr. 13:4) Sexuellt samliv inom äktenskapets ram är något ärbart och heligt; detta är den enda tillbörliga platsen för det. Människan skapades inte till att efterlikna de lägre stående djuren och till att följa deras instinkter. Djuren kan göra detta utan att det vållar någon skada, men inte människan. Hundar får inte VS!
Bibeln framhåller tydligt att sexuellt umgänge utanför äktenskapets ram medför Guds vrede. (Gal. 5:19—21; Matt. 15:18—20; 1 Kor. 6:9—11; Upp. 22:15) Om de som bekänner sig vara överlämnade kristna skulle ägna sig åt sådant lösaktigt uppförande, skulle det också leda till att de kom i fiendskap med Guds församling, och de skulle bli uteslutna eller utdrivna ur församlingen. Att hänge sig åt lösaktigt sexuellt uppförande är också att synda mot den som man har sådana förbindelser med, eftersom man alltid måste vara två för att begå otukt eller äktenskapsbrott. — 1 Kor. 5:1—13.
Och på grund av risken för VS-besmittelse syndar den, som hänger sig åt otillåtna förbindelser, mot sin egen kropp. (1 Kor. 6:18) Hur målande beskriver inte den vise kung Salomo dårskapen i ett sådant handlingssätt: ”Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom. Han följer efter henne med hast, lik oxen, som går för att slaktas, och lik fången, som föres bort till straffet för sin dårskap; ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln, som skyndar till snaran utan att förstå, att det gäller dess liv.” — Ords. 7:21—23.
Det finns risk för bestående skador, inte bara på kroppen, utan också för möjligheterna till lycka i äktenskapet. Att avstå från sexuella förbindelser före äktenskapet ställer det äktenskapliga förhållandet på ett mycket högre plan. Det gör det också mera sannolikt att makarna förblir trogna mot varandra. Det har med rätta sagts: ”Ingen sociologisk undersökning har någonsin visat att föräktenskapligt sexuellt umgänge eller äktenskapsbrott leder till lyckligare äktenskap.”
Och man bör heller inte förbise att otillåtna förbindelser ofta innebär att man syndar mot nästa generation. Förra året rapporterades i Förenta staterna nära 300 fall av medfödd syfilis. Och innebär inte alla de missfall och dödfödslar, all den blindhet och sterilitet som orsakas av VS-smitta att man syndar mot de barn som föds?
Det går inte att komma ifrån. Guds ord är sant. Det stämplar sexuella förbindelser utom äktenskapet såsom synd och säger att ”den lön, som synden giver, är döden”. Följande varning ges också: ”Låt er inte vilseledas: Gud kan man inte gäckas med. Ty vadhelst en människa sår, detta skall hon också skörda; ty den som sår med tanke på sitt kött skall av sitt kött skörda förgängelse, men den som sår med tanke på anden skall av anden skörda evigt liv.” — Rom. 6:23; Gal. 6:7, 8, NW.