Blick på världen

Risker med barnvakter

Föräldrar som anlitar tonåringar som barnvakter tar risker genom att anförtro barnen åt sådana som inte är mycket äldre. I ett fall lejde en mor till sex barn en 16-årig flicka att sitta barnvakt. Den äldste pojken, 10 år, såg att barnvakten inbjöd tre pojkar i tonåren till huset och att alla fyra satt och rökte i badrummet. Pojken misstänkte att det inte var vanliga cigarretter de rökte. Han kallade på polisen, som grep alla fyra, eftersom de rökte marijuana. Modern, som inte kom hem förrän närmare midnatt, sade att barnvakten ”var den sista flicka jag hade väntat mig skulle göra någonting sådant”.

I ett annat fall ådrog sig en 6-årig pojke i Oklahoma gonorré, då den 16-åriga flicka som satt barnvakt för honom sexuellt våldförde sig på honom. Föräldrar, åt vilka anförtror ni edra barn?

Kyrkor i penningknipa

Nästan alla av kristenhetens kyrkosamfund i Förenta staterna är i besvärliga ekonomiska svårigheter. Minskningen när det gäller donationer skylls inte bara på den ekonomiska tillbakagången utan också på att det bland kyrkomedlemmarna råder en växande fientlighet mot det prästerna lär och gör. Så här hette det i U. S. News & World Report: ”Tanken att en dollar som gavs i kollekt var en dollar som gavs åt Gud håller snabbt på att gå tillbaka bland ett växande antal missnöjda människor.”

Bakterier resistenta mot läkemedel

Tidigare så kallade ”undermediciner” förlorar sin förmåga att tygla eller döda sjukdomsalstrande bakterier. Vetenskapsmännen säger att det verkar som om bakterierna överför denna resistens mot läkemedel till varandra. Till en början var resistensen begränsad till några få antibiotika, speciellt penicillin, men nu har läkare funnit bakterier som är immuna mot ända upp till nio olika läkemedel. Ironiskt nog lägger man skulden för denna ökande resistens på det alltmer omfattande bruket av antibiotika, som undanröjer de svagare bakterierna men låter de starkare överleva, mångfaldigas och överföra denna resistens mot läkemedel till andra bakterier.

Varning för ”grön revolution”

På senare år har nya spannmålsvarieteter med hög avkastning hälsats som räddare, som åtminstone kommer att uppskjuta den världsomfattande hungersnöden. En del av dessa varieteter, särskilt en som odlats upp i Mexico, har exporterats till länder över hela jorden. De ersätter snabbt de inhemska typerna. Men att man förlitar sig på bara några få huvudtyper begränsar den genetiska reserven, från vilken man kan få nya varieteter, om de få nuvarande populära typerna skulle komma i svårigheter. Graham Chedd, som skriver i den engelska tidskriften New Scientist, ger uttryck åt den oro som många vetenskapsmän känner. Han framhåller att om de få nya typerna skulle duka under för en sjukdom, skulle resultatet bli katastrofalt, eftersom det inte skulle finnas någonting att ersätta dem med tillräckligt snabbt. Detta har hänt tidigare med andra högförädlade växter. Chedd påpekar slutligen att risken för en katastrof kan ha blivit många gånger större i stället för att ha blivit mindre av att människan manipulerat med de naturliga arterna.

Arsenik i höns

Man tillsätter organiskt bunden arsenik till hönsfodret för att kycklingarna skall växa snabbare. Den federala lagstiftningen i Förenta staterna tillåter en del på en million delar i levern och andra organ hos hönan och halva den mängden i muskelvävnaden. I januari avslöjade emellertid jordbruksdepartementet där att rapporterna för 1968 och 1969, som är de senaste tillgängliga årsrapporterna, visade att man hade funnit olagliga mängder av organiskt bunden arsenik i vart fjärde till vart sjätte av de stickprov man tagit bland hönsen.

Var är säkerheten?

I februari förekom i USA ett falskt alarm om robotanfall. New Scientist skriver att det är en bister påminnelse om att kärnvapenkrig kan bryta ut genom en olyckshändelse. På grund av ett enkelt mänskligt misstag underrättades tusentals skräckslagna radiolyssnare och TV-tittare om att presidenten hade proklamerat nationellt katastroftillstånd. Under ett rutinprov hade en tekniker sänt ut katastrofbudskapet, komplett med den aktuella dagens lösenord — ”Hatfullhet”. Två försök att återkalla det ”hatfulla” budskapet misslyckades, då man använde oriktiga koder. Vissa stationer sände alarmet i 40 minuter. Den civile chefen för Förenta staternas nationella katastrofvarningscentral sade att missödet ”riktar vår uppmärksamhet på ett problem vars existens vi inte var medvetna om”. Men han försäkrar att det inte kommer att hända igen. Hans försäkran kommer kanske att blidka den amerikanska allmänheten, som nu är oroad över sitt civilförsvar. Men om robotarna genom någon olyckshändelse verkligen avfyras, vem ställer sig då upp och försäkrar att det inte kommer att hända igen?

Ekonomiska svårigheter

Sverige är inte det enda land som har ekonomiska svårigheter. Så t. ex. rapporterade brittiska företag år 1970 dubbelt så stora underskott som år 1969. Mellan 250.000 och 300.000 arbetstillfällen bortföll förra året i Storbritannien. I Nederländerna upphör många företag med affärerna — realiserar tillgångarna eller går upp i andra företag. Närmare 600 företag i Italien har ekonomiska svårigheter. I Västtyskland hade 47.000 arbetare kortare arbetstid under december, något som är ovanligt för detta land. Också i det framgångsrika Japan steg antalet konkurser år 1970. En japansk direktör sade att det är sannolikt att Japan i framtiden kommer att möta liknande ekonomiska problem som nu oroar Europa och USA. De ekonomiska utsikterna för de närmaste månaderna är långt ifrån goda i många länder.

Sammankomster i Spanien

För första gången i historien har Jehovas vittnen fått tillåtelse att hålla sammankomster i Spanien. En sammankomst hölls den 5 februari i Madrid och en annan en dag senare i Barcelona. Sällskapet Vakttornets president, som besökte Spanien vid den tiden, talade vid båda sammankomsterna. Tidningarna i Madrid hade detaljerade och generösa reportage från sammankomsten. Det goda samarbetet med olika statsämbetsmän, vilket har gjort sammankomsterna möjliga, uppskattades mycket av vittnena. Sammanlagt 14.569 var närvarande vid de två sammankomsterna.

Kris för kyrkan i Etiopien

Enligt New York Times för 17 februari 1971 har den etiopiska ortodoxa kyrkan råkat i en kris. Den förlorar mycket av sitt inflytande. Detta gäller särskilt bland städernas unga människor som fått utbildning. På grund av att kyrkan ägde en tredjedel av all egendom i Etiopien under 1600- och 1700-talen och senare delade ut den åt prästerna, ligger en stor del av jorden i prästernas händer. På grund av att prästerna är tillåtna att gifta sig, har de kunnat lämna jorden vidare åt sina söner, och om sönerna blir präster, vilket var sjuttionde etiopier blir, förblir jorden skattefri.