Blick på världen

Kyrkans tillgångar blottas för allmänheten

◆ Romersk-katolska kyrkan i Amerika ber om hjälp från allmänheten för att driva sina församlingsskolor. Men den katolska kyrkan vägrar att yppa sina tillgångar och inkomster. Denna kyrka vill ha understöd av amerikanska skattebetalare, men vägrar att tala om för skattebetalarna hur mycket pengar den redan har. Det är tydligt att denna kyrka har ofantliga finansiella resurser till sitt förfogande, vilka talar emot dess rop om fattigdom. I boken The Churches: Their Riches, Revenues and Immunities (Kyrkorna: deras rikedomar, inkomster och privilegier) försäkrar Martin A. Larson och C. Stanley Lowell att den överlägset rikaste kyrkan är den romersk-katolska. En del av deras tillgångar och inkomster uppskattas till följande belopp: För religiöst ändamål använda fasta egendomar, 280.000.000.000 kronor; passiva inkomster (aktier och obligationer), 3.400.000.000 kr.; aktiva affärsinkomster, 6.200.000.000 kr.; statsbidrag, 23.000.000.000 kr., sammanlagt omkring 300.000.000.000 kronor. Lägg därtill trogna församlingsmedlemmars gåvor som belöper sig till omkring 25.000.000.000 kronor om året, och åtminstone 7.800.000.000 kronor ytterligare från hasardspel, testamenten, donationer och brödraskapsfonder. Detta är tillgångar och inkomster som överskrider 345.000.000.000 kronor. Den katolske prästen Richard Ginder förklarade att katolska kyrkan måste vara det största affärsföretaget i Förenta staterna, att dess tillgångar och fasta egendomar måste vara mer omfattande än de som tillhör Standard Oil Co., A. T. & T. och U. S. Steel Corp. sammantagna och att dess lista över avgiftsbetalande medlemmar måste vara endast den amerikanska statens underlägsen. Det är denna organisation som begär att de amerikanska skattebetalarna skall betala dess räkningar.

Syn på kyrkoskatten

◆ En del människor i Västtyskland tror att hela systemet med kyrkoskatt är fel. De tycker att det är underligt att man får stanna kvar i kyrkan, om man inte tror på Gud och betraktar uppståndelsen från de döda som en uppdiktad historia, men att man blir utsparkad om man inte betalar skatten. Kanske detta pekar på var kyrkans hjärta är.

Varför de lämnar kyrkan

◆ ”Måste det inte vara fel någonstans? Är det inte dags att tänka om?” frågar tidskriften Vi (nr 13, 1970) som slutkläm i en artikel, där man behandlat problemet den kyrkliga konfirmationen och låtit både präster och konfirmander uttala sina synpunkter. De flesta ungdomar ”gick fram” bara därför att de andra kamraterna gjorde det. En 15-åring svarade: ”Ingen jag känner har trott på Gud när de konfirmerats. Men nästan alla jag känner konfirmeras ändå. 90 procent gör det för presenterna. Ofta får de någon gammal släktklenod som bevis på att de är ’mogna’.” En lärare ansåg att det hela inget annat är än ”en vacker statistikfasad som döljer tomhet och likgiltighet inför budskapet från en kyrka som stelnat i sina former”, och en komminister menade att om man gör konfirmationen i åttan valfri, så ”kommer knappt några att konfirmeras”, medan en annan prästman ansåg att konfirmationstvånget kan göra ungdomarna ”kyrkoallergiska för all framtid”. Flertalet tillfrågade ungdomar framhöll att de ansåg sig inte ha något val, eftersom ”hela släkten är konfirmerad”, man ”kände prästen, så vad skulle man göra” eller man vill gärna få en klocka, en bandspelare eller en moped. Reaktionerna på undervisningen var påtagligt negativa, och de flesta konfirmander kommer aldrig mer tillbaka till kyrkan (utom möjligen när de gifter sig). Tidningen anser att saken behöver omprövas, något som betonas även av kyrkoadjunkt Caroline Krook, som tillfogar: ”Det måste vara fel när så många går hem ledsna och besvikna” från kyrkan och många demonstrerar genom att aldrig gå dit mera. ”Jag har själv gått hem djupt deprimerad många gånger, och ofta har jag nästan fysiskt känt vilken oro och besvikelse en grupp konfirmander känner när man talar om gudstjänstens glädje och rikedom.”

Sjukhus som smittspridare

◆ Tidningen Laboratoriet konstaterar i en ledare att ”sjukhuslaboratorierna är effektiva smittspridare och miljöförstörare enbart därför att man saknar föreskrifter om hur avfallet skall tas om hand”. Kloroform, eter, kvicksilver och formalin (förutom allt smittspridande avfall) hamnar i avloppsnätet och förgiftar vattnet, som i sin tur transporterar den hälsovådliga röran till direkt samhällsfarliga sammanhang. Biokemiskt avfall samlas i soppåsar, som ofta slängs på den kommunala soptippen, där enligt Laboratoriet ”trutar och kråkor snabbt och effektivt sprider smittan över stora områden”. Här har man alltså ännu en orsak till både miljöförstöringen och den oavbrutet ökande sjukdomsfrekvensen.

Nya hot mot folkhälsan

◆ Vid internationella stress-symposiet i Stockholm, i april underströk professor Arne Engström i ett anförande att både konkurrens och stress ökar i det moderna samhället. ”Den mänskliga organismen kommer att stressas också av nya kemikalier och droger. Konkurrensen tvingar fram rationaliseringar som gör att individen känner sig maktlös och ur stånd att påverka utvecklingen. Alla de stora problemen tränger också aggressivt in i hans hem genom massmedias förmedling.” Nu är den enda utvägen att styra utvecklingen i en gynnsam riktning, sade han, men varken han eller någon annan forskare kan anvisa någon möjlighet att göra det.

De visar kristlig kärlek

◆ Den kristliga kärlekens värme gjorde sig märkbar mitt ibland de kalla efterverkningarna av krigets härjningar i östra Nigeria. Jehovas vittnen sände elva ton välbehövlig biblisk litteratur, kläder och mat till sina kristna bröder i elva städer i Iboland. Dessa deras kristna bröder befanns vara vid god andlig hälsa, fast beslutna att bevara sin hängivenhet för Gud och fortsätta i sin kristna tjänsteutövning. Verket att predika om Guds rike organiseras åter upp i detta område, så att de sörjande kan få hjälp att vända sig till Guds rike som mänsklighetens enda hopp.

Apollos brådstörtade reträtt

◆ Apollo 13:s hastiga återvändande från sitt uppdrag till månen illustrerade människans beroende av jorden. En kortslutning i en syrgasbehållare förorsakade en explosion som satte tre amerikanska rymdmäns liv i allvarlig fara. Omedelbart ställdes man inför frågan: Fanns det tillräckligt med syre och vatten kvar på deras skadade farkost för att de skulle kunna klara sig tills de kom tillbaka till jorden? Det har ingen betydelse hur starka raketerna är som skjuter ut människan i rymden — man kan ändå inte komma ifrån att det är planeten jorden som är hennes hem.

Ingen skriver detta språk

◆ Det finns inget skriftligt somalispråk, fastän det har talats i hundratals år av en befolkning på omkring fyra millioner somalier som bebor detta Afrikas heta, torra ”horn”. Somalia är ett av de få länder i Afrika där alla talar samma språk, men ingen läser eller skriver det. Det finns inga publikationer på nationens språk. De tre regeringsorganen trycks på arabiska, italienska och engelska.