Frågor från läsekretsen

När kommer nationerna att säga ”fred och säkerhet”?

I ”Frågor från läsekretsen” i ett av de senaste numren av Vakttorneta kom det fram att Jehova snart kommer att ge de tio hornen (alla världens regeringar) ”en önskan i hjärtat att utföra hans tanke”, nämligen att ge sin kungamakt åt det eldröda vilddjuret, som representerar FN. Det här vilddjuret kallas också ”vilddjurets bild”. (Upp. 13:14, 15; 17:3, 16, 17) Sedan kommer ”de tio hornen” och vilddjuret, som precis fått mer makt, att ta bort alla falska religioner. Kommer nationerna att säga ”fred och säkerhet”b innan eller efter de falska religionerna tagits bort? (1 Thess. 5:3)

Det enkla svaret är att vi inte vet. Om vi kände till alla detaljer skulle vi inte behöva vara vaksamma. Ändå är det precis det Jesus gång på gång uppmanar sina efterföljare att vara. (Matt. 24:42; 25:13; 26:41) Vi ska nu se närmare på profetian som Paulus fick skriva ner i sitt första brev till thessalonikerna.

Paulus sa: ”När de säger: ’Fred och säkerhet!’ då ska undergång plötsligt komma över dem.” (1 Thess. 5:2, 3) I våra publikationer har Paulus ord ofta förklarats så här: Världsledarna kommer att säga ”fred och säkerhet” precis innan den stora prövningen, som börjar med att det stora Babylon, alltså alla falska religioner, tillintetgörs. Vi har också sagt att när man säger ”fred och säkerhet” är det ett tecken på att den stora prövningen snart ska börja.

Men efter att ha studerat mer verkar det som att det kan finnas en annan möjlig förklaring. Det kan vara så att nationerna säger ”fred och säkerhet” först efter att de falska religionerna tagits bort. Vi ska se på några saker som visar att det skulle kunna vara så.

Vilken roll har falska religioner haft i krigen på jorden? Bibeln säger: ”I henne [”den ökända prostituerade kvinnan”, ”det stora Babylon”] fanns blodet från ... alla dem som har blivit slaktade på jorden.” (Upp. 17:1, 5; 18:24) Historien igenom har falska religioner gett sitt stöd åt krig och ofta underblåst terrorism. Så religion har inte främjat fred och säkerhet, utan krig och våld. Det väcker frågan: Kan det vara så att nationerna säger ”fred och säkerhet” först efter att de falska religionerna tagits bort? Det är möjligt, men vi kan inte vara helt säkra.

Vad kommer att hända efter att nationerna har sagt ”fred och säkerhet”? Paulus sa: ”Då ska undergång plötsligt komma över dem.” (1 Thess. 5:3) I studienoten står det: ”Det Paulus säger här tyder på att det kommer att gå kort eller ingen tid mellan uttalandet om ’fred och säkerhet’ och den undergång som ska drabba dem som gör uttalandet. Undergången kommer att vara plötslig och oundviklig.” Om alla falska religioner redan är borta när världens regeringar säger ”fred och säkerhet” kan deras egen undergång komma snabbt och plötsligt efter det.

Hur kommer Jehovas folk att reagera på det som är förutsagt? Paulus sa: ”Bröder, ni är inte i mörker så att den dagen skulle överraska er, precis som dagsljuset skulle överraska en tjuv.” (1 Thess. 5:4) Om nationerna säger ”fred och säkerhet” efter att alla falska religioner är borta, kommer de som tjänar Jehova att förstå att nationernas undergång är nära. Men ur nationernas perspektiv kommer deras undergång att komma som en tjuv: plötsligt och utan förvarning.

En sak vet vi med säkerhet: Snart kommer ”de tio hornen” och vilddjuret, som fått mer makt, att ta bort alla falska religioner. Då börjar den stora prövningen. Vi vet också att nationerna kommer att säga ”fred och säkerhet”. Men när kommer de att säga det? Vi har sett på två olika möjligheter. En möjlighet är att de gör det innan de falska religionerna tas bort. En annan möjlighet är att de gör det efter att de falska religionerna har tagits bort. Vi får helt enkelt vänta och se. Bibelns profetior förstås ofta helt och fullt först när de uppfylls eller efter att de har uppfyllts. (Jämför Johannes 12:16.)

Det viktigaste för oss är inte när nationerna säger ”fred och säkerhet”, utan att vi fortsätter vara lojala mot Jehova. Vi måste ”hålla oss vakna och vara sansade”, för då är vi beredda oavsett i vilken ordning saker och ting händer. (1 Thess. 5:6)