Frågor från läsekretsen

Hur länge kommer vi att predika de goda nyheterna?

Jesus sa: ”De goda nyheterna om riket ska förkunnas på hela jorden så att alla nationerna får höra dem. Sedan ska slutet komma.” (Matt. 24:14) Det grekiska ord som har översatts med ”slutet” i den här versen, och även i vers 6 och 13, är tẹlos. Det syftar på det definitiva slutet på Satans värld vid Harmageddon. (Upp. 16:14, 16) Vi kommer alltså att fortsätta predika de goda nyheterna fram till strax före Harmageddon. Det här är en justering av hur vi har trott tidigare.

Förut trodde vi att vi skulle sluta predika goda nyheter i samband med angreppet på det stora Babylon, som är startskottet för den stora prövningen. (Upp. 17:3, 5, 15, 16) Vi trodde att det skulle markera slutet för ”ett välviljans år från Jehova”. (Jes. 61:2) Vi tänkte också att människor skulle behöva visa att de var lojala mot Jehova innan den stora prövningen började för att få överleva slutet på den här världsordningen. Vi jämförde dem med de judar som överlevde Jerusalems förstöring år 607 f.v.t. De hade fått ett märke som visade att de skulle få överleva eftersom de tillbad Jehova och hatade det som var ont. (Hes. 5:11; 9:4) Men den jämförelsen passar inte ihop med det som står i Matteus 24:14. Det Jesus säger där antyder att människor kan ha möjlighet att reagera positivt på de goda nyheterna ända fram till strax före Harmageddon.

Vår nya förståelse av Matteus 24:14 påverkar också vår förståelse av det hagelliknande budskap som det talas om i Uppenbarelseboken 16:21. I själva verket beskriver de här verserna samma budskap. Det som gör att det i det ena bibelstället beskrivs som goda nyheter och i det andra som en hagelplåga har att göra med hur människor uppfattar och reagerar på budskapet. Paulus skrev att för ”dem som är på väg att räddas” är de goda nyheterna ”en doft av liv”. Men för Guds fiender är det dåliga nyheter, ”en doft av död”. (2 Kor. 2:15, 16) De hatar budskapet eftersom det avslöjar att den värld de älskar är ond, styrs av Satan och kommer att tas bort. (Joh. 7:7; 1 Joh. 2:17; 5:19)

Lägg också märke till att den symboliska hagelplågan kommer att vara ”ovanligt svår”. Det här kan innebära att predikandet under den stora prövningen kommer att påverka människor mer och nå ut till fler, och det kommer att leda till att Jehovas namn blir mer känt än någonsin tidigare. (Hes. 39:7) Kommer några vid den här tiden, efter att det stora Babylon har tillintetgjorts, att dras till budskapet och så att säga känna ”en doft av liv”? Det är mycket möjligt. De kanske tidigare har hört, eller får veta då, att Jehovas vittnen under lång tid har talat om att falsk religion ska tas bort.

Det här påminner om det som hände i det forntida Egypten i samband med de tio plågorna. När Jehova ”[verkställde] dom över Egyptens alla gudar”, var det ”en stor blandad folkskara” av icke-israeliter som anslöt sig till Jehovas folk. (2 Mos. 12:12, 37, 38) De här icke-israeliterna kanske ställde sig på Jehovas sida när de såg att det Mose hade sagt om de tio plågorna inträffade.

De som kanske väljer att ställa sig på Jehovas sida efter att det stora Babylon har tillintetgjorts kommer att ha möjligheten att visa att de stöttar Kristus bröder som fortfarande är kvar på jorden. (Matt. 25:34–36, 40) Men den möjligheten, och därmed även möjligheten att ställa sig på Jehovas sida och bli betraktad som får, kommer att försvinna kort före Harmageddon när de sista smorda tas till himlen.

Den här nya förståelsen betonar hur barmhärtig och kärleksfull Jehova är. ”Han vill ju inte att någon ska drabbas av förintelse, utan vill att alla ska få möjlighet att ändra sig.” (2 Petr. 3:9)