En bättre värld — bara en dröm?

OM DU hade bekänt dig till mazdaismen, som förkunnades av den iranske profeten Zarathustra, skulle du ha väntat på den dag då jorden skulle återfå sin ursprungliga skönhet. Om du hade levt i det forntida Grekland, skulle du kanske ha drömt om att få komma till de idylliska Lyckliga öarna eller om att få återse den gyllene ålder eller guldålder som beskrevs av poeten Hesiodos på 700-talet f.v.t. En guaraniindian i Sydamerika kanske fortfarande letar efter Landet utan ondska. Och du som lever i vår moderna tid kanske hoppas att världen skall bli bättre genom någon viss politisk ideologi eller genom ökad ekologisk medvetenhet.

Guldåldern, Lyckliga öarna, Landet utan ondska — dessa och många andra namn har använts för att beskriva samma längtan, hoppet om en bättre värld.

Den nuvarande världen, den som vi lever i, är sannerligen inte någon idealisk plats. Allt brutalare brott, exempellöst grymma inbördeskrig, folkmord, likgiltighet för andras lidanden, fattigdom och svält, arbetslöshet och bristande solidaritet, miljöförstöring, obotliga sjukdomar som drabbar miljoner — listan över de problem som världen brottas med tycks vara ändlös. Med tanke på de krig som nu pågår skrev en italiensk journalist: ”Man frågar sig helt naturligt om inte fientlighet är den starkaste känslan i vår tid.” Tror du, med tanke på allt detta, att det är realistiskt att hoppas på någonting annorlunda, någonting bättre? Eller är ett sådant hopp bara en utopi, en dröm som aldrig kommer att förverkligas? Lever vi i den bästa tänkbara av världar?

Detta är inte några nya funderingar. Människor har i århundraden drömt om en värld där frid, rättvisa, välstånd och kärlek är rådande. Under historiens gång har många filosofer lagt fram sina tankar om en idealstat, en bättre värld, men tyvärr har de aldrig lyckats förklara hur man skall få den att fungera.

Kan alla dessa urgamla drömmar, utopier och förhoppningar om ett bättre samhälle lära oss något?

[Bild på sidan 3]

Är detta den bästa tänkbara av världar?