Gileadmissionärer — hängivna ett enda syfte
”FÖRRA veckan var ni elever, nästa vecka kommer ni att vara missionärer!” Dessa ord angav träffande känslorna hos de 23 eleverna vid utexamineringen av Vakttornets Bibelskola Gileads 81:a klass. För dem, såväl som för de 4.262 övriga närvarande, kommer den avslutning som hölls i Jehovas vittnens sammankomsthall i Jersey City i USA den 7 september 1986 att vara en dag som de länge kommer att minnas.
Martin Poetzinger inledde med bön, och sedan introducerade Carey Barber, som var ordförande vid avslutningen, programmet genom att konstatera att under årens gång sådana evangelieförkunnare i tusental hade genomgått sin Gileadutbildning hängivna ett enda syfte: att bli sända till jordens ändar som sanna missionärer som predikar hoppet om Riket. Hur glada är vi inte över att dessa nya missionärer, i namnet ”Gileads” anda, kommer att bli en del av ett ”vittnesröse”!
Milton Henschel, som var den förste på programmet, förklarade att dessa utexaminerade, i likhet med apostlarna på Jesu tid, har blivit förberedda för ett stort verk. Missionsarbetaren Paulus uttryckte mycket träffande sina känslor gentemot detta verk, när han sade: ”Fastän jag är oberoende av alla, har jag nämligen gjort mig till allas slav för att kunna vinna så många fler.” — 1 Korintierna 9:19.
Vad visar dessa Paulus’ ord? Att de här nya missionärerna måste vara intresserade av människor. Det bör vara deras önskan att hjälpa alla slags människor med sanningens livräddande budskap — även dem som kanske är nära förbundna med någon annan religiös organisation.
Näste talare, Theodore Jaracz, påminde de nya missionärerna om att de, i olikhet med turister som beger sig till platser för sightseeing, sänds ut till många av världens olika städer för att predika de goda nyheterna. Han uppmuntrade dem att komma ihåg de föredömen vi har i Jesus och de första lärjungarna, såväl som i nutida missionärer, av vilka många fortsätter att tjäna troget på sina tilldelade distrikt. ”Var målmedvetna”, förklarade han. ”Låt inte materialistiska strävanden distrahera er. Om ni har ett ’ogrumlat’ öga, kommer ni att vara målmedvetna.” (Lukas 11:34) ”Som Gileadmissionärer”, tillade han, ”är ni hängivna ett enda syfte — att söka rätt på de förtjänta och predika de goda nyheterna.”
Tidsenliga råd gavs av Max Larson i tryckerikommittén om vilka mått och steg man måste vidta, när problem uppstår på ens missionärsdistrikt. ”Ge inte upp och ge er i väg”, förklarade han. ”Lös era problem.” Hur då? ”Genom att anlägga Guds syn på saker och ting.” (1 Korintierna 2:11—16) Larson betonade vikten av att be till Jehova om hans hjälp och betonade att missionärerna regelbundet behöver värdera sitt förhållande till Gud.
Lon Schilling i kommittén för Vakttornets lantgårdar betonade värdet av att uppodla och vidmakthålla rätt sinnesinställning. ”Hur kommer era sinnen att fungera, när ni ställs inför en uppfordran eller omständighet som kräver anpassning?” frågade han. ”Eftersom vi är utrustade med moralisk handlingsfrihet, är vi individuellt ansvariga för hur saker och ting utfaller.” Han konstaterade att Gud ”inte kontrollerar oss genom något himmelskt fjärrkontrollsystem”. Missionärerna bör därför inte förvänta mer av Gud än vad rimligt är. De som visar villighet att bli vägledda av Jehova Gud genom hans ord, hans ande och hans organisation kommer att kunna vidmakthålla en rätt sinnesinställning.
”Hur finstämt är ditt sinne för värden?” Den frågan ställdes av Ulysses Glass, en av instruktörerna vid Gileadskolan. Genom en serie illustrationer visade denne instruktör med lång erfarenhet att ”ett balanserat, omdömesgillt, orubbligt sinne för värden kommer att göra det möjligt för [missionärerna] att alltid hålla Rikets intressen i centrum”. I det han höll upp ett frimärke, så att alla kunde se det, sade han att fastän frimärkets värde var ringa, består dess användbarhet i dess förmåga att hänga fast vid ett föremål till dess det kommer dit det skall. ”Gör så att ni liknar det frimärket”, sade han, ”och håll fast vid ett föremål — ert predikouppdrag — till dess ni i trygghet når er bestämmelseort, andra sidan av den stora vedermödan.”
Jack Redford, instruktör vid Gilead och själv tidigare missionär, dryftade i sitt avslutningstal några av de uppfordringar som nya missionärer ställs inför. Han poängterade att man genom att hysa fullständig förtröstan på Jehova kan övervinna vilka som helst hinder, vare sig det är fråga om att lära sig ett nytt språk, hemlängtan, att bo tillsammans med andra människor, att anpassa sig till en kultur som är annorlunda eller att lösa personliga konflikter. Vad han ville inskärpa var: ”Försök inte göra det i er egen kraft. I Första Korintierna 3:9 heter det: ’Vi är Guds medarbetare.’” Han försäkrade dem: ”Gör vad på er ankommer, och ni kan vara säkra på att Jehova kommer att göra vad på honom ankommer.”
”Vakttornets Bibelskola Gilead är en gåva från Gud!” Med dessa ord inledde Frederick W. Franz, Sällskapets president, förmiddagens avslutningstal. Gileadskolan, sade han, ”skulle tillhandahålla människor som tjänade som vittnen, ett levande vittnesbörd om att Guds rike under Jesus Kristus nu var i verksamhet”. Han påminde sedan den 81:a klassen om att det förhållandet att de är hängivna detta enda syfte pålägger dem ett stort ansvar, ”eftersom ni går ut på vittnesbördsfältet i den mest kritiska tiden i människosläktets historia. Jehova har därför pålagt oss ansvaret att bekantgöra de goda nyheterna om Riket och att påvisa för alla människor ända bort till jordens mest avlägsna hörn Guds väg till undflykt.”
Att eleverna som utexaminerades var glada och tacksamma över privilegiet att ha fått genomgå Gileadskolan visades tydligt när de fick sina diplom. I ett brev till den styrande kretsen och Betelfamiljen tillkännagav Gileads 81:a klass, med klar insikt om sitt syfte som missionärer, att den beslutat att lojalt tjäna Jehova Guds intressen och lovsjunga hans namn bland nationerna. (2 Samuelsboken 22:50) På eftermiddagen, sedan det visats scener från vittnandet i förbindelse med tidigare förordnanden, i New York och på missionärsfältet, och även ett gripande nutidsdrama, avslutades Gileadprogrammet med bön av Lyman Swingle.
De 23 elever som utexaminerades såg med iver och förväntan fram mot missionärstjänstens stora glädje. Varför det? En av de utexaminerade förklarade:
”Jesus sade: ’Sälj dina tillhörigheter och kom, bli min efterföljare ... och förkunna Guds rike vida omkring.’ [Matteus 19:21; Lukas 9:60] Målet att få utföra missionärstjänst framkallades av vår önskan att hjälpa så många som vi kan andligen överallt där vi behövdes och kunde användas mest.” — Fredrick Steiner, förordnad till Guatemala.
Skulle du kunna utvidga din tjänst för Gud och göra den mera produktiv? Ställ dig i så fall till förfogande, liksom dessa elever som nu utexaminerats gjorde, så att de skulle kunna bli kvalificerade för missionärsfältet. Deras största glädje och din också består i ett helt och fullt åt Jehovas tjänst överlämnat liv. — Malaki 3:10.
[Ruta på sidan 22]
”Broder Larsons tal inskärpte verkligen hos mig behovet av att vara villig att göra förändringar. För att fullgöra min roll som missionär måste jag undvika ett köttsligt sinnelag och i stället söka Jehovas och hans Sons, Jesu, sinne.” — Alain Saint-Jean, som förordnats till Nya Kaledonien.
[Ruta på sidan 23]
”Broder Glass’ tal hjälpte mig att inse behovet av att ha rätt sinne för värden. Vi får inte låta oss vilseledas av mindre betydelsefulla ting. Vi måste vara balanserade.” — Humphrey Hermanus, som förordnats till Surinam.
[Ruta på sidan 24]
”När jag lyssnade till broder Redford, fick jag en känsla av trygghet i insikt om att de problem vi kommer att möta inte är nya. Andra har framgångsrikt övervunnit dem, och det kan vi också göra, om vi förlitar oss på Jehovas kraft och inte på vår egen.” — Veronica Lipham, som förordnats till Papua Nya Guinea.
[Ruta på sidan 24]
KLASSTATISTIK:
Antal representerade länder: 7
Antal länder eleverna förordnades till: 12
Medelålder: 30,3
Genomsnittligt antal år i sanningen: 13,4
Genomsnittligt antal år i heltidstjänsten: 9,3
[Bild på sidan 23]
COSTA, Alan och Betty Förenta staterna
GANSLMEIER, Anton och Rita Tyskland
GONZALES, John och Cynthia Förenta staterna
GRAULICH, Uwe och Katherine Tyskland
HERMANUS, Humphrey och Ludmila Nederländska Antillerna
JOHANSEN, Bård och Ester Norge
KLOOSTERMAN, Otto och Yvonne Nederländerna
LARSON, Gary och Annette Canada
LIPHAM, Mark och G. Veronica Förenta staterna
SAINT-JEAN, Alain Frankrike
STEINER, Fredrick och Helen Förenta staterna
SZYMANSKI, Cynthia Förenta staterna
WILKE, David Förenta staterna