Guds ord är levande
Kan bilder och beläten hjälpa dig att tjäna Gud?
MÅNGA människor har som sedvänja att bruka bilder och beläten i sin tillbedjan av Gud. De kanske säger att de inte tillber bilden, men att se och röra den hjälper dem att tillbedja Gud. Men önskar Gud att vi skall tillbedja honom med hjälp av bilder och beläten? Låt oss undersöka saken.
Gud gav följande anvisning till sitt forntida folk, Israel: ”I skolen icke vänja eder vid hedningarnas sätt. ... Vad folken predika är fåfängliga avgudar. Se, av ett stycke trä från skogen hugger man ut dem, och konstnärens händer tillyxa dem; med silver och guld pryder man dem.” Människorna trodde att sådana beläten eller avgudar var en hjälp i deras tillbedjan av Gud. Men bibeln fortsätter att säga angående sådana avgudar: ”Lika fågelskrämmor på ett gurkfält stå de där och kunna ej tala, man måste bära dem, ty de kunna ej gå; ... och att göra något gott, det förmå de ej heller.” — Jeremia 10:2—5; Jesaja 46:6, 7.
Ofta görs ett beläte eller en avgud i form av en människa. Belätet kan göras av trä som också kan användas för att göra upp eld. Bibeln säger om en man som använder trä för dessa båda syften: ”En del av träet bränner man alltså upp i eld, över en annan del därav tillagar man kött till att äta, steker sin stek och äter sig mätt. ... Men av det som är kvar gör man en gud, man gör sig ett beläte, och för det faller man ned och tillbeder, man bönfaller inför det och säger: ’Rädda mig, ty du är min gud.’” — Jesaja 44:13—17.
Låter det förnuftigt att ge ära åt ett beläte? Bibeln svarar: ”Sådana [som tillber avgudar] veta intet och förstå intet, ty igentäppta äro deras ögon, så att de icke se, och deras hjärtan, så att de intet begripa. Ingen har så mycken eftertanke, så mycket vett eller förstånd, att han säger: ’En del därav har jag bränt upp i eld, och på kolen har jag bakat bröd och stekt kött och har så ätit; skulle jag då av återstoden göra en styggelse? Skulle jag falla ned för ett stycke trä?’ Den som så håller sig till vad som blott är aska, han är förledd av ett dårat hjärta.” — Jesaja 44:18—20; Psalm 115:4—8.
Vi förstår därför att Jesus Kristus aldrig brukade bilder eller beläten i sin tillbedjan. ”Gud är en Ande”, förklarade han, ”och de som tillber honom måste tillbedja med ande och sanning.” (Johannes 4:24) Jesu första efterföljare handlade i överensstämmelse med detta råd och brukade därför inte beläten som hjälp i sin tillbedjan. Aposteln Paulus skrev i själva verket: ”Vi vandrar efter vad vi tror, inte efter vad vi ser.” (2 Korintierna 5:7) Och Jesu apostel Johannes varnade: ”Var på er vakt mot avgudarna.” (1 Johannes 5:21) Varför inte se dig omkring i ditt hem och fråga dig om du följer detta råd? — 5 Moseboken 7:25.
[Bild på sidan 26]
”Man måste bära dem, ty de kunna ej gå ...”
De är tillyxade av ”konstnärens händer ...”
Sådana avgudar är ”lika fågelskrämmor på ett gurkfält ...”
[Bild på sidan 27]
”En del av träet bränner man alltså upp i eld. ... Men av det som är kvar gör man en gud, man gör sig ett beläte, och för det faller man ned och tillbeder.”