Gå framåt med Jehovas organisation

1. a) Varför bör vi förvänta att Guds organisation på jorden skall röra sig framåt? b) Vad är det som vittnar om organisationens effektivitet?

ALLTING i Guds universum befinner sig i rörelse. Rörelse utan oordning är grundprincipen i det här sammanhanget; här förekommer inte någon oberäknelig rörelse, oordning eller förvirring. Planeterna cirklar i banor runt solen, solarna färdas i sina galaxer, dessa galaxer färdas omkring i galaxhopar, och dessa i sin tur i ännu större galaxhopar, osv. osv., enligt vad astronomerna har kunnat utröna. Därför bör vi räkna med att Guds organisation på jorden skall vara i rörelse. Och så är det. Den har rört sig framåt och gjort de mest häpnadsväckande framsteg. Den del av dess organisatoriska verksamhet som kanske har varit mest iögonenfallande, nämligen anordnandet av konvent, har ofta blivit omnämnd i tidningspressen. Eftersom denna organisations Gud är den goda hushållningens Gud, får den mesta möjliga arbete utfört med minsta möjliga energiförbrukning. Ett av organisationens anmärkningsvärda drag, med tanke på allt det arbete som utförs, är att flertalet av dess medlemmar är deltidspredikare, även om de är Jehova helhjärtat hängivna och tjänar honom på heltid. Men de har familjer, de har förpliktelser, och de flesta av dem ägnar en del av sin tid åt förvärvsarbete och kan inte använda all sin tid direkt till arbete för organisationen.

Vad det innebär att gå framåt

2, 3. a) Vad innebär det att gå framåt med Jehovas organisation? b) Vilket samband råder mellan framåtskridandet och det förhållandet att man under lång tid befunnit sig i organisationen?

² I Jehovas organisation innebär detta att gå framåt inte att dra i väg före de andra. Det är inte såsom i världsliga organisationer, där den som går framåt ofta tar någon annans plats och gör honom arbetslös; det innebär att gå framåt med organisationen, att foga sig, att fylla ett behov, att kunna ta på sig ökat ansvar. Som en följd av organisationens snabba utvidgning råder det nämligen ständigt behov av människor av det slaget.

³ Att gå framåt med organisationen innebär inte rätt och slätt att hänga med. De som är i sanningen bör gå framåt allt snabbare eftersom tiden går. Paulus sade så här till de hebreiska kristna i Hebréerna 5:12 (Hd): ”Ni behöver att någon på nytt lär er de allra första grunderna av Guds ord, fastän ni efter denna långa tid själva borde vara lärare. Ni behöver mjölk i stället för fast föda.”

4. Hur kan man genom att hänvisa till människokroppen illustrera att man måste gå framåt, och hur ger aposteln en uppmuntran till detta?

⁴ Paulus liknade också organisationen vid en människokropp: ”Gud fogade kroppens olika delar samman så, att han gav större heder åt dess ringare organ, för att det inte skulle vara någon söndring i kroppen, utan alla dess organ skulle ha samma omsorg om varandra. Om en lem lider, lider alla de andra lemmarna tillsammans med den, och om en lem blir hedrad, gläder sig alla de andra lemmarna tillsammans med den.” (1 Kor. 12:24—26, Hd) Var och en i organisationen har sin plats, och han bör vara en nyttig medlem på denna plats. Han kan inte länge förbli ett andligt spädbarn. Ingen del av människokroppen förblir på barnastadiet medan kroppen för övrigt tillväxer. Den som inte vill gå framåt ådagalägger en felaktig ande, världens ande. Denna världens inställning i våra dagar går ut på att man skall ”göra så litet som möjligt, bara så mycket att man klarar sig”. Men aposteln säger, i 1 Timoteus 3:1 (NW): ”Om någon man traktar efter ett ämbete som tillsyningsman, åstundar han ett förträffligt arbete.” Det ges alltså uppmuntran att gå framåt, att bereda sig på att axla ansvar. Det finns behov av människor som vill axla ansvar.

5. Vad gör människor för att uppnå ett mänskligt mål, och vad bör detta sporra oss till?

⁵ Tänk bara på vilka ansträngningar människor i världen gör för att nå det mål de uppställt. Om sådana människor säger man ofta att de går helt och hållet upp i sitt arbete. De använder många år till studier; de går på högskolor i åratal; de kanske börjar verka inom en organisation i en mycket ringa ställning; men de arbetar, och de har ständigt blicken riktad på det mål som de har uppställt för sig. De låter ingenting föra dem på sidospår eller hindra dem. Inte ens sedan de uppnått ställningar som medför högsta tänkbara ansvar låter de händerna sjunka. De är rentav mer energiska än någonsin — och allt detta för att nå ett mänskligt mål. Hur mycket ivrigare bör då inte vi vara att gå framåt med en organisation som är större än det största företaget eller rentav den största nationen i världen, en organisation bildad och välsignad av universums Skapare, och att bli brukade av honom i evighet!

6. Vilken princip har med framåtskridandet att göra, och vilken verkan har det på andra, då vi går framåt på det rätta sättet?

⁶ Vi blir alltså övade nu för större uppgifter framdeles, och den princip är nu tillämplig som säger att den som är trogen i ringa uppgifter också kommer att vara trogen i större. (Luk. 16:10; Matt. 25:21) Det tillkommer oss att vara trogna i allting, att i sanning visa oss vara Guds överlämnade tjänare, att gå framåt på rätt sätt, det sätt som han har angivit. Att gå framåt på detta sätt innebär inte att man tränger sig fram på andras bekostnad utan tvärtom att man också hjälper andra framåt. Tag såsom förträffliga föredömen de åtgärder som Jesus vidtog för att gå framåt och det som Paulus utförde och skrev. Hundratusentals människor har fått hjälp att gå framåt tack vare deras framsteg.

7. Måste vi ha stora förmågor för att kunna gå framåt med organisationen? Ge skäl för svaret.

⁷ Men det finns några som inte går framåt. Hur kommer det sig? I somliga fall beror det på att de fruktar att det kommer att krävas för mycket av dem, och så ryggar de tillbaka från att axla ansvar. De tycker sig ha ett berg framför sig. Men i själva verket är det mycket enkelt att gå framåt med organisationen. Ja, det är enklare att gå framåt, om vi skall stanna kvar inom organisationen, än det är att ständigt söka komma ifrån ansvar. Om vi inte alls går framåt, kommer vi naturligtvis så småningom att finna oss stå utanför organisationen. Det är inte någon enastående förmåga eller glänsande personlighet eller någon fulländning som krävs. Satans utmaning av Jehova Gud gällde inte att Gud skulle vara oförmögen att åstadkomma framstående skapelser utan att han skulle misslyckas i att bland sina skapelser finna någon enda som hade ett hjärta som var fullkomligt rätt inför honom, någon som skulle vilja tjäna honom helhjärtat och fullständigt bevara sin ostrafflighet inför honom under alla förhållanden. Det är alltså inte vad vi har utan hur vi brukar vad vi har som betyder något för Gud.

Lydnad, den grundläggande faktorn

8. Vad krävs av oss, om vi skall gå framåt, och varifrån får vi kraft att göra det?

⁸ Finns det någon ”hemlig” formel för att gå framåt med organisationen? Nej. Men det är något mycket väsentligt som vi måste visa prov på. Detta framgår klarare av en illustration. När vi ger akt på universum, förundrar vi oss över hur invecklat det är. Det fyller oss med bävan och vördnad. Men vi lägger också märke till den minutiösa ordningen. Detta har förmått vetenskapsmän att tro att det måste finnas en enkel, grundläggande formel bakom det hela. De har funnit att all materia i det synliga universum består av energi, och förhållandet mellan energin och materien kan uttryckas med den enkla formeln E = mc². Energin i en viss mängd materia är lika med massan gånger kvadraten på ljusets hastighet. Vad skulle vi då kunna säga att den grundläggande principen för all rörelse inom Jehovas levande organisation är? Den kan uttryckas med ett enda ord: LYDNAD. Kärleksfull lydnad som kommer från hjärtat är allt. Detta är den grundläggande formel, på vilken organisationen vilar och enligt vilken den fungerar. Kraften att gå framåt kommer genom Jehovas ande, som han gjuter ut över sin organisation i förhållande till dess lydnad för honom. Detta beror inte på effektiviteten hos medlemmarna i organisationen. Bibeln ger oss många utmärkta exempel på detta. Det ena gäller Gideon. Gideon var inte känd såsom någon ledare eller för att besitta några framträdande förmågor. Han var lantbrukare. Men han var lydig mot Jehova Gud, och Jehova använde honom på ett rent mirakulöst sätt för att bereda Israel en omfattande frälsning. — Dom. 6:15, 16, 27; 7:20—22.

9. Hur kommer det sig att framåtskridandet i själva verket har med vårt förhållande till Jehova att göra?

⁹ Att gå framåt har följaktligen inte med någon kallsinnig beräkning att göra. Det gäller att komma närmare Jehova, att bli fullkomnad i lydnad, att söka Jehovas ande och ta emot den. Vi är överlämnade åt honom, inte åt organisationen. Han sätter oss i organisationen där vi passar in, och vi kan se till att vi passar in där genom att vara lydiga.

10. Hur var Jesus ett föredöme i fråga om lydnad?

¹⁰ Ge akt på Jesu utomordentliga exempel. Ingen annan i himmelen förutom Jehova själv hade större makt och förmåga att utföra saker och ting. Men vi finner att Jesus lydigt ”utblottade sig själv och antog en slavs gestalt och blev lik människor. Vad mera var, när han befann sig i människoskepnad, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden, ja, döden på en tortyrpåle.” (Fil. 2:7, 8, NW) Också på jorden gick han framåt, som det heter: ”Så lärde han ... lydnad genom sitt lidande.” — Hebr. 5:8.

Man måste vara positiv i sina ansträngningar

11. Vilka fyra faktorer kommer att fullkomna lydnaden hos oss?

¹¹ Naturligtvis måste man anstränga sig. Det är fyra saker vi måste göra för att fullkomna lydnaden som skall driva oss framåt: 1) Studera Guds ord, 2) nitiskt och enträget i vårt liv och vår förkunnarverksamhet tillämpa det som vi får lära, 3) ständigt söka Jehovas heliga andes ledning och följa den och 4) ta emot hjälp av andra bröder i organisationen. Det finns inga genvägar.

12. a) Hur hjälper oss organisationen att studera? b) Hur kan man undvika att studiet känns som ett trälgöra?

¹² Hur kan vi då utnyttja dessa fyra möjligheter? Först gäller det studium: Vi kanske menar att det är mödosamt att studera, att vi måste forska en hel del. Men i Jehovas organisation är det inte nödvändigt att använda en stor mängd tid och kraft på forskning, eftersom det finns bröder i organisationen som har till uppgift att göra noggranna efterforskningar, att hjälpa dig som inte har så mycket tid till detta, och de sammanställer det utmärkta materialet i Vakttornet och andra av Sällskapets publikationer. Säger du att du inte studerar tillräckligt? Följ då det här förslaget: Det allra bästa och nyttigaste studiet du ägnar dig åt är i många fall då du läser igenom ett nytt nummer av Vakttornet eller Vakna! eller en ny bok och gläder dig åt de nya sanningarna och de nya uppfriskande synpunkterna. Du kommer ihåg olika detaljer. Du talar entusiastiskt med andra om dem. Pröva det här: Slå dig ned och läs varje nummer av Vakttornet eller Vakna!, så snart du fått det, och gör det bara för glädjen och nöjet det ger. Tänk på att du slår dig ned inte för att studera, utan för att glädja dig åt upplysningarna du får. På så sätt ökar din läslust, och du sporras till att ägna dig åt mera ingående, organiserat studium. Jehova vill att du skall glädjas åt studiet. Han vill inte att du skall känna det som ett trälgöra. Han är den lycklige Guden, som finner nöje i att ge oss all denna rikliga andliga föda. — 1 Tim. 1:11; Apg. 20:35; NW.

13. Hur bör vi ta itu med problemet att i vårt liv tillämpa det som vi får lära oss, och hur bör vi därvid se på våra olika uppdrag?

¹³ Vad den andra punkten beträffar, ställer vi frågan: Hur kan du framgångsrikt i ditt liv och din förkunnargärning tillämpa det som du har fått lära? Du kanske menar att ditt problem är olikt alla andras. Men alla har vi förpliktelser och ansvar. Intag en positiv inställning. Sätt dig ned och gör klart för dig vilka dina främsta förpliktelser är. Låt sedan det viktigaste komma i första rummet. På det sättet får du samvetsfrid. Om du har vissa uppgifter i teokratiska skolan, skall hålla offentliga föredrag, hjälpa någon i övningsprogrammet eller utföra andra saker, se då till att dessa uppgifter får sin rätta plats. Skjut inte upp dem eller lägg dem åt sidan. Räkna dem som privilegier. Det är lika viktigt i Jehovas ögon att du fullgör dessa privilegier som det är för våra bröder i koncentrationslägren att vara trogna. Ja, privilegier av det här slaget ger dig möjligheter att vara trogen under provsättning men dessutom att bygga upp andra så att de går framåt. Låt varje ny uppgift bli en klivsten för dig, i det att du går framåt med Jehovas organisation.

14, 15. Hur kan man till exempel gripa sig an med en uppgift i teokratiska skolan och få den fullgjord?

¹⁴ Låt oss till exempel anta att du har fått en uppgift i teokratiska skolan. Kan du lyckas väl i egen kraft? Naturligtvis inte. Här kommer vi till det så viktiga tredje kravet. Bed till Jehova om att hans ande må stimulera ditt sinne. Gud är personligen intresserad av att du skall gå framåt. ”Gud ... [skall] själv avsluta eder utbildning, han skall göra eder fasta, han skall göra eder starka.” (1 Petr. 5:10, NW) Du vet ju att han ger dig sitt stöd, så sätt bara i gång. Gör det NU! Det här ögonblicket är det bästa, det lägligaste. När det har försvunnit, återkommer det inte. Sätt i gång din tankeapparat. Oron över sådant som man inte har gjort är mycket mer betungande än själva arbetet med det. Börja därför skriva ned dina tankar på papper, hur strödda eller lösryckta de än kan förefalla dig. Nu har du något att arbeta med; du börjar känna bördan lättare. Ämnet tar form i ditt sinne. Många gånger har vi fått uppgifter som förefallit knepiga. Vi har inte vetat var vi skulle börja. Men vi satte i gång; vi började ta de första stegen. Snart fick vi grepp om ämnet och fann att det inte bara var lättare än vi trodde utan att det var riktigt roligt! Guds ande kom vår villiga ande till hjälp.

¹⁵ Om du, sedan du med all kraft och energi arbetat på en uppgift, ändå finner att du behöver mera hjälp, då är det dags att anlita den fjärde tillgången, nämligen andras bistånd. Om du går till väga på detta sätt, kan du fullgöra vilken teokratisk uppgift som helst. Det som föreföll dig vara ett berg kommer att bli en rad smärre stenar.

16, 17. a) Hur kan vi göra mötena till en kraft som hjälper oss att gå framåt? b) Om vi finner att vi är svaga i något avseende, vilken lärdom ger oss då den vise mannens ord?

¹⁶ De som går framåt är intresserade av församlingen. Varje möte, varje anordning bidrar på ett eller annat sätt till framåtskridandet. Var med, lyssna, släpp till dig själv, tag del. I samband med detta bör du rannsaka dig och tänka på hur det egentligen förhåller sig med dig själv. Börjar du bli svag i en eller annan gren av Jehovas tjänst? Arbeta då på denna svaghet. Ja, gör det och gå framåt; du kommer att uppnå mogenhet och få större privilegier mycket snabbare än du någonsin kunnat tänka. Hämta lärdom av den vise mannens ord:

¹⁷ ”Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård. Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven. Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav. Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila, så skall fattigdomen komma farande över dig och armodet såsom en väpnad man.” — Ords. 24:30—34.

Ett mönster för framåtskridandet

18, 19. Vilket mönster har Paulus gett oss att följa, och hur kan vi rannsaka oss och så handla i överensstämmelse med detta mönster?

¹⁸ Paulus ger oss det rätta mönstret för framåtskridandet, nämligen i Filipperna 3:13—16 (NW): ”Förgätande det som är bakom och sträckande mig mot det som ligger framför, jagar jag hän emot målet, efter den segerlön som tillhör Guds kallelse uppåt förmedelst Kristus Jesus. Må vi därför, så många av oss som äro mogna, hava denna sinnesinställning; och om ni i sinnet äro annorlunda benägna i något avseende, kommer Gud att uppenbara den nämnda inställningen för eder. Må vi i alla händelser, i den utsträckning vari vi hava gjort framsteg, fortsätta att vandra ordningsfullt enligt denna rutin.”

¹⁹ Om vi släpper till oss, kommer Gud gärna att hjälpa oss och för oss uppenbara vilken inställning som är den rätta, den inställning som Kristus och Paulus hade. Och vi kan med hjälp av apostelns råd pröva i vilken utsträckning vi har gjort framsteg. Vi kan fråga oss: I vilka avseenden har jag gjort framsteg som jag kan räkna såsom verkliga framsteg? Är det i sådant som har med den här världen att göra eller med mina arbetsprestationer eller med pengar jag har förtjänat? Har det att göra med en högskoleutbildning? Vilka verkliga framsteg har jag gjort? Jehovas vittnen kommer att svara: ”De verkliga framstegen har jag gjort i Jehovas tjänst och i de stycken där jag har gått framåt med hans organisation.” Kan du hålla en predikan i arbetet från dörr till dörr? Det är ett framsteg. Fullgör du dina uppgifter i teokratiska skolan eller vid tjänstemötet? Är du tjänare eller biträde åt någon tjänare? Håller du offentliga föredrag? Om du utför något av detta, då har du gjort verkliga framsteg. Paulus säger att vi skall tänka på i vilken utsträckning vi har gjort framsteg och så fortsätta att vandra ordningsfullt enligt denna rutin, så att vi inte viker av från den.

20. a) Om du tycker att du inte går framåt, vem bör du då rannsaka? b) Vilka exempel kan anföras som visar att det behövs tålamod, och hur kan det bli till nytta för oss längre fram om vi nu tålmodigt tar emot fostran och tuktan?

²⁰ I Jehovas organisation tränger du dig inte fram för att ”komma dig upp”. Gud är den som upphöjer. (Ps. 75:7, 8) Om du inte tycker dig gå framåt, granska då dig själv, pröva dig själv, inte någon annan. Tänk inte att det är någon annan som håller dig tillbaka, att någon annan bär skulden, kanske några av tjänarna. Var dessutom tålmodig. Det är inte nödvändigtvis poster i församlingen som vittnar om framåtskridande utan snarare välsignelserna från Jehova. Detta gäller i synnerhet systrarna, som inte åtnjuter privilegiet att inneha poster i församlingen som bröderna kan inneha, utan som får underbara välsignelser i sitt predikoverk och då de hjälper andra, sina egna familjer inbegripna. Tänk på Mose. Efter fyrtio års biblisk och världslig fostran menade han att tiden var inne för honom att befria Israel ur träldomen. Men Gud hade för avsikt att ge honom övning i ytterligare fyrtio år. (Apg. 7:25, 29, 30) David blev av Samuel smord till konung, när David bara var en ”lejonunge”, en yngling, men han hade många års hårda prövningar framför sig, innan han var kvalificerad att utöva makten som konung över Guds nation, Israel. (1 Mos. 49:9, NW) Och för att Jesus skulle vara kvalificerad att axla himmelsk konungslig makt i Guds rike blev han utsatt för strängare fostran och hårdare prövning än någon annan. Var alltså tålmodig, var villig att ta emot Jehovas fostran och tuktan. (Hebr. 12:11) Tänk på att han vet vad för ett verk vi är. (Ps. 103:13, 14) Han vet vad var och en av oss behöver; ibland vet vi inte själva att vi behöver det. Om vi tar emot fostran nu, kan det rädda oss från att begå mycket allvarliga felsteg längre fram. Låt fostra dig, så att du kan göra om din personlighet. — Ef. 4:23, 24; Kol. 3:9, 10.

Du kan hjälpa andra att gå framåt

21. a) Hur måste vi ”vidga” oss, och hur blir det till gagn för oss? b) Hur kan vi visa en positiv inställning till församlingens verksamhet?

²¹ Något av det allra viktigaste i förbindelse med det kristna framåtskridandet är att du inte kan gå framåt om du inte är intresserad av att andra går framåt. Petrus säger så här: ”Hys kärlek till hela sammanslutningen av bröder.” (1 Petr. 2:17, NW) Var alltså intresserad av församlingens framåtskridande, men inte bara av församlingens, utan också av kretsens och hela organisationens; drivna av kärlek måste vi ”vidga” oss. (2 Kor. 6:12, 13) Var medveten om hur världsomfattande organisationen är. Lev sanningen; det är ett levnadssätt. De som är intresserade av andra lär känna bröderna väl; de känner till deras behov och problem; de utvecklar empati. De går framåt, under det att de hjälper andra att gå framåt med organisationen. Vinnlägg er om att skapa en vänlig atmosfär i Rikets sal och på bokstudiegruppernas mötesplatser. När ni talar om mötena och tjänsten på fältet, gör det då med glädje. Visa en positiv och inte en negativ inställning. I Efesierna 4:29 (NW) får vi rådet att använda ”sådant tal som är nyttigt till att uppbygga, allteftersom det kan behövas, på det att det må förläna åhörarna det som är gynnsamt för dem”.

Tjänare, hjälp andra

22, 23. Vad kan tjänarna i mycket stor utsträckning främja i församlingen? Nämn några sätt på vilka detta kan ske.

²² Tjänarna kan ha stor del i att hjälpa andra framåt. Gör allt ni kan för att främja en rätt ande i församlingen. I 1 Tessalonikerna 5:23 (NW) läser vi: ”Och sunda i varje avseende må anden och själen och kroppen hos eder bröder bliva bevarade på ett oförvitligt sätt vid vår Herres, Jesu Kristi, närvaro.” I en församling finns det alltså en ande, en mental inställning, en andlig böjelse. Du kan urskilja denna ande när du hälsar på i en församling. Hjälp församlingen att utveckla Kristi inställning.

²³ Det finns många sätt på vilka detta kan ske: När uppslutningen vid mötena är livlig, ge då församlingen beröm. Tala om de välsignelser, de glädjeämnen och den nytta det medför, då så många kommer tillsammans. Om deltagandet är livligt, säg då något om att du gläder dig åt de utmärkta inläggen och bevisen för den utmärkta förberedelsen. När det har skett förbättringar i vissa grenar av tjänsten, beröm då församlingen och säg några erkännsamma ord om detta.

24. Hur kan tjänarna hjälpa enskilda förkunnare att gå framåt?

²⁴ Visa personligt intresse för de enskilda förkunnarnas framåtskridande. Ge var och en större privilegier, allteftersom han kvalificerar sig för detta. Tänk på de tre slagen av övning som bröderna behöver. För det första övning i tjänsten på fältet, för det andra övning i organisatoriska angelägenheter och för det tredje övning i att vara kärleksfulla och taktfulla mot bröderna.

25. Vilken är den främsta nyttan av att vi går framåt på rätt sätt?

²⁵ Om vi går framåt på det sätt som Jehova har angivit för sin organisation, kommer vi kanske inte att behaga människor men honom som verkligen betyder något, nämligen vår Gud. Att äga hans ynnest betyder lycka och liv. Så här sade Paulus till de hebreiska kristna: ”Må nu fridens Gud ... utrusta eder med alla goda ting till att göra hans vilja, i det han i oss genom Jesus Kristus utför det som är välbehagligt i hans ögon.” — Hebr. 13:20, 21, NW.

26. Vad betyder framåtskridandet med organisationen för våra framtidsutsikter?

²⁶ Om vi handlar på detta sätt, kommer vi att bygga upp ett mogenhetens starka bålverk inför de prövningar och påfrestningar som stundar. Ett mer omfattande vittnesbörd kommer då att avges. Vi kommer att tycka oss ha åstadkommit något och kan lita mera på Jehova inför uppdrag i framtiden. Vi kommer att känna överflödande glädje, glädjen i att hjälpa andra att gå framåt med det härliga hoppet om liv i den nya tingens ordning och kommer att vara nyttiga i mycket högre grad, då vi uppnår fullkomlighet.