Använd din tid förståndigt
HAR du alls tänkt på att dina levnadsdagar i viss mån påminner om sandkornen i ett timglas? I likhet med dessa sandkorn rinner de oundvikligt bort, till dess de är förbi. Du kan inte göra något för att hejda denna ström, och allteftersom den rinner vidare, märker du att din livskraft oundvikligt avtar. Medan du är ung tänker du inte mycket på det, eftersom större delen av ditt liv då ännu ligger framför dig. Det är inte troligt att du allvarligt oroas av detta, förrän det plötsligt går upp för dig att ungdomstiden är förbi och mer än hälften av ditt liv är förbrukat.
Eftersom tiden är så värdefull, är det inte då oförnuftigt att slösa bort den på dåraktig jakt efter köttslig njutning och materiella ting? Sådant ger ingen bestående tillfredsställelse eller verklig mening åt livet. Det kan inte ge dig sinnesro och medför inte goda förhållanden till Skaparen. Om du jagar efter sådana ting, kan du i stället bli mycket missräknad, och ditt liv uppfylls av fruktan och ängslan till övermått. De kan få ditt liv att förefalla tomt och meningslöst. Du kan använda tiden mycket bättre.
När den vise konung Salomo tänkte på allt det materiella goda som han kunde njuta av och på alla sina materiella ägodelar och de stora byggnader han uppfört, kom han till den slutsatsen att de gav ringa mening åt livet självt. Han sade: ”När jag så vände mig till att betrakta alla de verk, som mina händer hade gjort, och den möda, som jag hade nedlagt på dem, se, då var det allt fåfänglighet och ett jagande efter vind.” (Pred. 2:11) Allt sådant har ringa värde, när du kommer så långt att de dagar som återstår av din livstid ebbar ut. Vad har du då för nytta av materiella ting? De kan inte förlänga ditt liv. De kan inte ge dina knän spänst och styrka, tillföra kroppen ny livskraft eller ge dig din avtagande syn tillbaka. När ditt liv är slut, kan du inte använda dem i graven, och de har ingen förmåga att friköpa dig från den. När man tänker på detta, är det då inte idel fåfänglighet att leva för dem, ett dåraktigt jagande efter vind?
Eftersom du kom i världen utan någonting och går bort utan någonting, vad skulle du då kunna vinna genom en livslång jakt efter materiella ägodelar och allehanda nöjen? Härom sade Salomo: ”Sådan som han kom ur sin moders liv måste han själv åter gå bort, lika naken, som han kom, och för sin möda får han alls intet som han kan taga med sig. Också det är ett bedrövligt elände. Om han måste gå bort alldeles sådan som han kom, vad förmån har han då därav att han så mödar sig — för vind?” (Pred. 5:14, 15) Det finns mycket nyttigare saker än köttslig njutning och materialism som en människa kan använda tiden till.
Genom att du skaffar dig gudomlig vishet till exempel kan du göra livet långt mera meningsfullt. I motsats till materiella ting rostar den inte, slits inte ut, blir inte oanvändbar. Den kan inte stjälas eller fördärvas. Ju längre du har den, desto mer tillfredsställer den dig och desto större mening får livet för dig. Den kan vägleda dig på det goda omdömets och rättfärdighetens stig. Den kan skydda dig för det som är ont och som skulle kunna vålla dig svårigheter, hjärtesorg och samvetskval. Den kan hålla dig ifrån dåliga kamrater, som överger rättrådighetens stig. Den tid man ägnar åt att skaffa den är väl använd.
Skaparen, Jehova Gud, är källan till sann vishet. I sitt skrivna ord ger han praktisk vishet och kunskap, som du kan vinna om du tar dig tid att studera det. Där finner du förnuftiga föreskrifter om hur du skall kunna vandra på rättfärdighetens stig, hur du kan tillföra ditt liv lycka genom osjälvisk tjänst till gagn för andra, hur du skall kunna undgå att oroas av de hemska förhållandena i världen, och du får veta hur din livstid kan förlängas obegränsat. Åt ungdomar, som inte har lärt sig tidens värde och som är böjda för att felbedöma saker och tings värde därför att de är omogna, ger Salomo detta råd: ”Så tänk då på din Skapare i din ungdomstid.” (Pred. 12:1) Eftersom ungdomar tycker om att roa sig, är det lätt för den unge att glömma sin Skapare genom att han inte ägnar någon tid åt visheten i bibeln. Men det är i sin ungdomstid som han särskilt behöver röna den gudomliga vishetens goda påverkan och vägledas av den. Det är då som han behöver lära känna rättfärdighetens stig och hur man blir kvar på den. Det är då som han börjar skaffa sig goda vanor för resten av livet och ett rätt tänkesätt. Det är då som han bör göra höga principer till en oskiljaktig del av sin personlighet. Den tid han tar sig att söka efter Guds vishet, som kan hjälpa honom att göra detta, den tiden använder han förståndigt. Visheten blir ett skydd för honom under hela livet.
Det är ännu inte för sent för dig att tänka på din Skapare och att använda tid till att lära av honom genom hans ord. När mänskligheten nu har nått fram till den tid, då ju Jehova Gud skall åstadkomma omfattande förändringar i människornas angelägenheter, är det viktigare än någonsin att man låter sig vägledas av hans vishet. När han inför en ny tingens ordning, blir det möjligt för dem som leds av denna vishet att leva mycket längre än sin nuvarande normala livstid.
Såsom människans Skapare har Jehova Gud makt att förlänga ditt liv obegränsat. Själv kan du inte göra det, vad du än tar dig för; men han kan göra det såsom ett uttryck för oförtjänt godhet gentemot dig. Att han skall göra detta för dem som har låtit sig ledas av hans vishet är utlovat i hans skrivna ord. Vi har alltså detta ”hopp om evigt liv — ty evigt liv har Gud, som icke kan ljuga, för evärdliga tider sedan utlovat”. (Tit. 1:2) Är inte utsikten till ett liv som aldrig skall upphöra i sig själv en tillräcklig orsak för dig att tänka på din Skapare oberoende av din ålder? Är det inte ett fullgott skäl till att du skulle använda tid till att söka hans vishet och ta reda på hur du bör tjäna honom?
Med tanke på utsikten att din livstid kan förlängas och på den omedelbara nyttan av att du tillägnar dig bibelns vishet kan du inte använda din tid bättre än till att studera Guds ord och så slutligen tjäna honom.