Religiöst nit — till nytta eller till skada?
FÖR inte så lång tid sedan bad och fastade två ”mycket, mycket religiösa” kvinnor i Förenta staterna för sina släktingar. De fortsatte tills de svalt ihjäl. Inför ögonen på en skara åskådare brände en änka i Indien sig själv till döds på sin makes begravningsbål och följde därvid den förbjudna hinduiska sedvänjan med änkebränning. I samma land finns det män som genomborrar sig själva med nålar och går på glödande kol eller på rakblad i samband med religiösa ritualer.
I Canada försökte fem gudfruktiga kvinnor sätta eld på en religiös ledares bostad och åtskilliga andra byggnader på grund av en religiös förbannelse. I Guyanas djungler begick 900 efterföljare till den karismatiske sektledaren Jim Jones självmord på hans befallning.
I en del länder, till exempel Irland och Libanon, är starka religiösa känslor en grundorsak till blodsutgjutelse och inbördeskrig. Av denna anledning har orden ”religiöst nit” utan tvivel en illavarslande klang i mångas öron. Behöver vi sådant nit i våra dagar? Skulle det inte vara bättre om människor vore mindre brinnande i fråga om religion?
Jesus var nitisk. Intensiteten i hans nit framkom på många sätt. Efter sitt dop ägnade han all sin energi åt att sprida de goda nyheterna om Guds rike. Jesus gav ut av sig själv och vägrade aldrig att hjälpa dem som sökte upp honom. Han offrade materiella bekvämligheter, förkastade erbjudanden om världslig ära och underkastade sig slutligen en plågsam och förödmjukande död, i det att han gav ”sin själ till en lösen i utbyte mot många”. — Matteus 20:28.
Jesu nit bestod också i att han ”hatade laglöshet”. (Hebréerna 1:9) Därför sade han oförskräckt sanningen om de judiska ledarna och brännmärkte dem som ”blinda vägledare” och ”skrymtare”. (Matteus 23:15, 16) Vid två tillfällen drev han också från tempelområdet bort vinsthungriga köpmän, som berikade sig själva på trogna judiska tillbedjares bekostnad. Denna åtgärd påminde hans efterföljare om en profetia: ”Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.” — Johannes 2:13—17; Matteus 21:12.
Jesu nit hade samband med att han gjorde sin Faders vilja, som i vår tid uppenbaras för oss i bibeln. Om du läser denna bok noggrant, kommer du att lägga märke till att Gud aldrig har begärt att kristna skall vara fanatiska, begå självmord eller åsamka sig själva eller andra onödigt lidande. Detta nit har aldrig antagit en ”självvald form av gudsdyrkan och hycklad ödmjukhet, en skoningslös behandling av kroppen”. — Kolosserna 2:23.
Att Jesus ”hatade laglöshet” fick honom inte att förespråka revolution eller blodsutgjutelse. I själva verket var det så att han, samtidigt som han frimodigt avslöjade de judiska ledarnas synder, erkände deras ställning i den judiska nationen och gav sina efterföljare välbalanserade råd: ”På Mose stol har de skriftlärda och fariséerna satt sig. Därför skall ni göra och hålla allt vad de säger er, men ni skall inte göra efter deras gärningar, för de säger men handlar inte därefter.” — Matteus 23:2, 3, 13—36.
Jesus satte inte heller i gång någon blodig fejd mot denna grupp, även om han blev medveten om att somliga av dem sökte tillfälle att döda honom. När enskilda fariséer sökte upp Jesus, visade han dem vänlighet om deras motiv var goda. Det var under ett samtal med en farisé, Nikodemus, som Jesus yttrade de ord som är ett av hans uttalanden som man bäst kommer ihåg: ”Gud älskade världen så mycket att han gav sin enfödde Son, för att var och en som utövar tro på honom inte må bli tillintetgjord utan ha evigt liv.” — Johannes 3:16.
Jesus var alltid redo att hjälpa människor. Han hatade emellertid orätta handlingar, till exempel vinsthunger, girighet, fortryck av de fattiga, omoraliskhet, stöld och mord. Trots att Jesus var nitisk förlorade han inte mänsklig vänlighet ur sikte. Vid ett tillfälle hade en folkskara dröjt sig kvar hos Jesus några dagar. Hans praktiska omtanke om dem kom till synes när han, av ”medlidande med folket”, mirakulöst försåg dem med mat. — Matteus 15:32—38.
Jesus var därför nitisk i fråga om sådant som var gott. Han underströk behovet av förlåtelse, kärlek och respekt för föräldrar. I sin bergspredikan angav han en förbluffande hög norm, när han sade: ”Ni har hört att det sades: ’Du skall älska din nästa och hata din fiende.’ Men jag säger er: Fortsätt att älska era fiender och att bedja för dem som förföljer er.” — Matteus 5:43, 44.
I våra dagars värld, som är så hemsökt av spänning och hat, är starka religiösa känslor som uppmuntrar till stridigheter, revolution och fiendskap sannerligen till skada. Ett balanserat men brinnande nit — sådant som Jesus hade — i fråga om att göra Guds vilja, uppodla gudaktiga egenskaper och tjäna vår nästa är emellertid verkligen till nytta.
Existerar sådant nit i våra dagar? Ja, det finns människor som försöker efterlikna Jesu nit. Med hjälp av Guds ande arbetar de på att vara ”nitiska för det goda”. — 1 Petrus 3:13.
Ett uttalande i tidningen Daily Telegraph i London i England visade hur detta har påverkat dessa i en del av världen. Uttalandet lydde: ”Jehovas vittnen har över hela Afrika visat sig vara anständiga, ordentliga medborgare, som lever efter höga moralnormer. ... Detta samfund ingjuter sparsamhet, punktlighet, ärlighet och laglydnad hos sina medlemmar.”
Ett av de viktigaste dragen beträffande vittnenas religiösa nit föranledde följande uttalande: ”Jehovas vittnen har bokstavligen täckt jorden med sitt vittnande. ... Det kan i sanning sägas att ingen enstaka religiös grupp i världen har ådagalagt mera nit och ihärdighet i bemödandet att sprida de goda nyheterna om Riket än Jehovas vittnen.” — C. S. Braden: These Also Believe.
Det är utan tvivel så att kristet nit är till nytta på många sätt. Sådant nit kan hjälpa en individ att bevara höga normer. Det kan skänka honom en hoppfull livssyn, något som få människor i våra dagar äger. Sådant religiöst nit är inte bara till nytta; för en uppriktig individ är detta det bästa levnadssättet.
[Infälld text på sidan 26]
Gud har aldrig krävt att kristna skall åsamka sig själva lidande
[Infälld text på sidan 27]
Kristet nit bör aldrig förespråka revolution eller blodsutgjutelse
[Infälld text på sidan 27]
Kristna bör vara ”nitiska för det goda”