Tyfoner härjar på Taiwan

Från ”Vakna!”:s korrespondent på Taiwan

TAIWAN drabbas av den andra tyfonen på sex dagar! Så löd den rapport som sändes ut till världen den 31 juli 1977, när tyfonen Vera drabbade städerna Taipeh och Keelung på norra Taiwan. Thelma, den tyfon som drabbade de södra städerna Kaohsiung och Fengshan och omgivande områden den 25 juli var enligt rapporterna den kraftigaste sedan 1952, men skadorna på fabriksbyggnader och liknande anläggningar sades vara de största som någonsin vållats. Mer än en tredjedel av öns fabriker blev antingen allvarligt skadade eller satta ur funktion på grund av brist på elektricitet. Tidningarna meddelade att omkring 155 högspänningsstolpar välts av stormen. Fyra tusen ledningsstolpar av betong bröts av! Det var den ödeläggelse som vållades av tyfonen Thelma.

Sex dagar senare drabbade tyfonen Vera Taiwans norra delar, och minst 38 personer blev dödade. Många andra blev skadade, och hundratals byggnader förstördes. Nyhetsmedia visade många bilder av skadegörelsen, däribland den som vållats av en stålpelare som användes vid bygge av en viadukt i Taipeh. Den krossade tre bussar och ett antal bilar när den föll ner på dem.

Att genomleva en tyfon

Hur är det att genomleva en tyfon? De här stormarna kan vara mycket nyckfulla. Det ena huset kan bli förstört medan huset intill klarar sig nästan oskatt. Tyfoner kan plötsligt ändra sin bana, som fallet var med Thelma. Denna tyfon tycktes ha passerat förbi Kaohsiung utan att nå land. Men plötsligt gjorde stormen en tvär gir och vållade förödelse som drabbade gott och väl en million människor i Kaohsiungområdet.

Vid Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Taipeh vållade tyfonen Vera inga större skador. Det fick några av de nyare missionärerna att dra slutsatsen att det inte var så farligt att uppleva en tyfon, när allt kom omkring. Men följande berättelse från missionärshemmet i ett fyra våningars hyreshus i staden Fengshan ger en annan bild av saken:

”Vi är mycket tacksamma att ingen blev skadad. Om någon hade befunnit sig i matsalen, när ett stycke asbest från taket slog igenom våra dubbeldörrar av glas, skulle han utan tvivel ha blivit allvarligt skadad eller rentav dödad. Takmaterialet trängde igenom dörrarna med sådan hastighet att det slog av ett stycke betong från balkongen, böjde tvärbjälken av aluminium ovanför dörrarna, studsade från golvet in i ett skåp och mot kylskåpet och träffade båda som en slägga. Glassplitter drevs in i betongväggarna, golvet och träpanelerna och ströddes runt i vartenda rum i huset. När detta hände, var vi fyra på balkongen på husets baksida, som var i lä för vinden. Men när dörrarna på framsidan slagits upp tryckte vinden, som kom genom huset, med sådan kraft på balkongdörren på husets baksida att träet gick sönder kring låset och två av oss måste trycka fast dörren med fötterna mot den motsatta väggen.”

Andra skador på detta hem inbegrep att järndörrar som ledde till taket slets loss, att en 70-kilos betongklump från vattentanken på taket föll ner på missionärshemmets tvättmaskin och kvaddade den svårt och att rören från tankarna på taket slogs sönder, så att hela vattenförrådet genast rann ut. Böcker och personliga tillhörigheter blev också vattenskadade. Elförsörjningen hade ännu inte återställts efter nio dagars intensiva ansträngningar från elverkets sida.

Många blev överrumplade av tyfonen Thelma. En ung man, som tillhörde Jehovas vittnen, trodde att det inte var någon större fara. Han gick därför till arbetet på fabriken som vanligt. Men ganska snart fick han orsak att ångra sitt beslut. Vinden fick tag i byggnaden, så att den svajade och darrade. Sedan rycktes taket av med ett fruktansvärt brak. När taket var borta dröjde det inte länge förrän vinden kunde rycka bort väggarna också, och fabriken bokstavligen försvann inför arbetarnas ögon!

Nu hade han inget annat att göra än att försöka ta sig hem. Den unge mannen kröp på händer och knän när vinden var som värst och kunde till slut ta sig fram till en stadig bropelare. Han höll sig fast vid den och bad till Jehova Gud. Efter en stund hade det här vittnet lyckats ta sig fram till sin bostad, men han fann då att större delen av taket var borta från den byggnaden också. Där kunde han inte få något skydd. Han kämpade sig fram till Rikets sal i närheten och kunde finna tillflykt på tredje våningen i den byggnad där Rikets sal är belägen. De flesta av fönstren hade tryckts ut, och taket läckte, men där kunde han åtminstone få tillfälligt skydd.

Upprensningsarbetet

Efter en tyfon kommer upprensningsarbetet. Men eftersom de flesta hemmen i dessa städer är i hyreshus och de som bor där är beroende av den elektriska strömmen för att pumpa upp vatten till tankarna på taket, var de flesta familjer snart utan vatten. Missionärshemmet i Kaohsiung, som låg på översta våningen i ett trevåningshus, undgick större skador. Bara tre fönster gick sönder, eftersom vinden kom från baksidan av byggnaden, där andra byggnader skyddade den. Men taket fylldes av spillror från andra raserade byggnader. De åtta missionärerna städade upp på taket och kunde där samla upp en del av det ymniga regn som föll i tyfonens kölvatten. På så sätt löste de sitt vattenproblem. På andra håll kunde man inte göra på samma sätt. Jehovas vittnens missionärer i Fengshan måste till exempel ställa sig i kö tillsammans med sina grannar vid en handpump längre bort och bära vattnet till missionärshemmet på fjärde våningen. En av dem sade: ”I går räknade jag till arton hinkar vatten som jag hade burit uppför trapporna.”

Kaohsiung och Keelung är de två största hamnarna på Taiwan, och båda är mycket livligt anlitade. Enligt tidningarna sänkte tyfonen Thelma omkring 32 båtar och skadade allvarligt 22 fartyg. Man beräknar att det kommer att ta minst ett år innan man har reparerat alla skadorna där. Sedan drabbade tyfonen Vera öns norra delar, och hamnen i Keelung drabbades hårdast. Tre av de fyra lyftkranarna där, som användes till att lasta containrar, blev svårt skadade. Vilket slag för den här ön, som exporterar och importerar stora mängder varor varje dag!

Arbetet med att rensa upp komplicerades av bristen på elektricitet och vatten plus skadorna på kommunikationssystemen. Detta var bland det svåraste för många av invånarna där. Mycket av de livsmedel som konsumeras på Taiwan kommer från trakten kring Kaohsiung, och eftersom detta område blev tillfälligt översvämmat, steg priset på grönsaker i höjden. Trots att många av grönsakerna var vattenskadade såldes de för upp till 400 procent över de reguljära priserna. Under någon tid kunde man inte alls få tag i fläsk eller nötkött i Kaohsiung; folk levde därför på kyckling, om de kunde få tag i det. Fiskebåtarna kunde heller inte gå ut under någon tid, och även detta drabbade många.

I ett försök att få saker och ting att fungera igen kallade myndigheterna in armén, som gjorde mycket för att påskynda upprensningsarbetet. Elektricitets-, vatten- och televerken lät sina reparatörer arbeta dag och natt för att återställa servicen. Det ledde till att el- och vattenförsörjningen och telefonförbindelserna återställdes på förvånansvärt kort tid, om man undantar de svårast skadade områdena.

Jehovas vittnen betraktar det som ett privilegium att få trösta människorna på Taiwan med de goda nyheterna om att Guds utlovade nya ordning är nära. Då kommer tragiska förluster av liv och egendom till följd av sådana tyfoner som Thelma och Vera att höra det förgångna till.

[Bild på sidan 17]

Reparatörer lagar provisoriskt kraftledningarna för att återställa elförsörjningen

[Bild på sidan 18]

Skador som vållats av tyfonen Thelma i Kaohsiungs hamnområde