Bakterier — somliga skadliga, många nyttiga

MER än en läkare har framhållit att de föreskrifter om renlighet som finns i den mosaiska lagen förutsätter kunskap om bakteriernas skadliga verkningar. Men det var inte förrän år 1676 som den holländske naturforskaren Leeuwenhoek framlade bevis för att bakterierna existerade. Med hjälp av ett primitivt mikroskop blev han den förste som såg dessa små organismer. Fram till hans tid hade människor endast kunnat spekulera om sådana mikroskopiska organismers existens.

Att man inte kunde se bakterierna förrän mikroskopet uppfanns är lätt att inse, när man tänker på att bakterier är så små att man måste förstora dem ett tusen gånger innan man kan se dem tydligt. De är faktiskt så små att det kan finnas ända upp till 200.000.000 bakterier i en nypa jord som man kan hålla mellan tummen och pekfingret!

Bakterier finns överallt i luften, jorden och vattnet. Detta är utan tvivel ett av skälen till att det tog så lång tid att bevisa den lagen att allt liv härrör från tidigare liv. Innan Pasteur gjorde sina experiment för att utforska detta ämne trodde man att bakterierna uppstod ur livlös materia.

Bakterierna räknas till växtriket. De växer och delar sig med varierande hastighet. Med en delning per timme skulle en bakterie kunna bli 16.000.000 bakterier på tjugofyra timmar! Lyckligtvis begränsas bakteriernas tillväxt av yttre förhållanden. De flesta av dem kan överleva vid temperaturer i närheten av vattnets kok- eller fryspunkt, men de behöver en mera måttlig temperatur för att tillväxa och dela sig. Det är orsaken till att mat som förvaras i kylskåp håller sig längre och faktiskt kan hålla sig obegränsad tid, om man djupfryser den.

Olika indelningar

Bakterierna kan indelas efter hur de påverkas av luften: de aeroba bakterierna är beroende av luft, medan de anaeroba inte kan leva där det finns luft eller syre. De allra flesta bakterier föredrar mörker framför ljus.

Bakterierna indelas också efter sin form. Det finns klotformiga bakterier, som kallas ”kocker” och som uppträder i par, klungor eller kedjor. Det finns också stavformiga bakterier, som kallas ”baciller”, och tyfusbacillerna är ett exempel på dessa. Ännu en sort är ”spirillerna”, som är spiralformiga och kan exemplifieras med den asiatiska kolerabakterien. En underavdelning av spirillerna kallas ”spirocheter”. Den organism som ger upphov åt syfilis tillhör denna grupp.

Det finns också så kallade rickettsier, som är mindre än bakterier och har fått namn efter sin upptäckare, H. T. Ricketts. Virusorganismerna slutligen är mycket mindre än till och med rickettsierna, och namnet på denna grupp kommer från ett grundord som betyder ”gift”.

Möjlighet att vålla skada

Ända sedan Pasteurs tid har det rått stor oenighet om hur mycken skada bakterierna kan vålla, om kroppen är verkligt frisk, om den är vid bästa möjliga hälsa. Även om Pasteur hela tiden lade skulden på bakterierna, berättas det att han på sin dödsbädd yttrade: ”Bernard [en av hans främsta motståndare] hade rätt. Mikroben är ingenting; terrängen [miljön, ”värdorganismen”, kroppen] är allting.”

Men faktum kvarstår ändå att användning av bakterier vid krigföring erbjuder så fruktansvärda möjligheter att inemot sjuttio nationer nyligen avstod från att använda bakterier och förpliktade sig ”’att så snart som möjligt, men inte senare än nio månader därefter, förstöra eller överföra till fredligt bruk’ ... alla biologiska stridsmedel”. Ja, somliga anser att de bakteriologiska vapnen är ännu farligare än kärnvapnen. — New York Times, 11 april 1972.

Och då och då läser man i tidningarna om människor som dött av att äta konserverade livsmedel som blivit fördärvade av bakterier, till exempel botulinus- och salmonellabakterier. Sådan fördärvad burkmat är så toxisk eller giftig att man inte ens bör smaka på den för att få reda på om den är fördärvad. Vanligen förråder den sig genom att den kommer burken att bågna och för det mesta också genom innehållets lukt och färg.

De flesta bakterier är emellertid nyttiga. En amerikansk forskare gjorde en beräkning och fann vid undersökning av några milliarder bakterier att det gick 30.000 nyttiga eller oskadliga bakterier på varje skadlig bakterie.

De nyttiga — i jorden

Bakteriernas verksamhet i jorden är ett av de viktigaste sätt på vilka de är till nytta för människan. Det har träffande sagts att om inte bakterierna fanns, skulle allt liv på jorden snart upphöra. Varför det?

Jo, förr eller senare dör alla levande organismer på jorden — åtminstone har de gjort det än så länge. Utan bakterier som bryter ner insekters, djurs och människors döda kroppar, såväl som döda växtdelar, skulle de döda kvarlevorna snart uppfylla jorden till den grad att det skulle bli omöjligt för både växter och djur att leva här.

Vissa bakterier berikar också jorden genom att ta upp kväve ur luften och förvandla det till kväveföreningar som växterna kan tillgodogöra sig — växter kan nämligen inte ta upp kvävet direkt ur luften. Dessa värdefulla bakterier finns i små utväxter eller knölar i rötterna hos ärtväxter, en stor växtfamilj som innefattar klöver, lucern och ärtor.

Järn är också ett ämne som är oumbärligt för människans, djurens och växternas liv. Vissa av bakterierna i jorden har förmåga att ta upp detta järn och göra det tillgängligt för växterna. Bakterierna spelar också en viktig roll vid utnyttjandet av fosfor, ett annat ämne som är oumbärligt för allt levande. Bakterierna gör denna icke-metall tillgänglig för växterna.

Det har med rätta framhållits att vi har bakterierna att ”tacka för våra åkrars bördighet”.

Bakterier till hjälp vid avfallsbehandling

Bakterierna spelar också en viktig roll för att oskadliggöra städernas avfall. Vid den så kallade sekundära behandlingen eller filterbehandlingen sprutar man avloppsvattnet över en bädd som består av krossad sten eller grus. På stenpartiklarnas ytor kan oxiderande bakterier sätta sig fast och leva på kloakvattnet. På platser där dammar och sjöar är frusna under cirka sex månader av året utförs detta arbete av de anaeroba bakterierna, som inte behöver tillgång på syre.

Den fasta återstoden av kloakvattnet kallas rötslam. Bakterierna tjänar också till att överföra detta rötslam till en relativt stabil form, som saknar lukt och kan användas som gödning. En annan metod innebär att man tillför syre och biologiskt aktivt rötslam, dvs. slam som innehåller mycket bakterier, till avloppsvattnet för att oskadliggöra det.

Bakterier i kroppen

Det vimlar av bakterier i kroppen, i munnen och särskilt i tarmarna. Det sägs faktiskt att mängden bakterier i avföring är dubbelt så stor som bakteriemängden i föda eller avfall. Även om det kan finnas många skadliga bakterier i tarmarna, lider kroppen ingen skada så länge de nyttiga bakterierna är betydligt fler.

Särskilt mjölkbakterier eller acidophilusbakterier är till gagn för kroppen. De används nu för tiden till att avhjälpa lindrigare tarmbesvär. Det finns också två typer av antibiotika som erhålls från bakterier och som är värdefulla inom medicinen.

Bakterierna har också en mycket viktig uppgift vid nedbrytningen av cellulosa i vommen, den första av kons magar. Människan kan inte bryta ner cellulosa, men bakterierna i vommen bryter ner det hö och gräs som kon äter och förvandlar cellulosan till fettsyror, protein och praktiskt taget alla de viktigaste vitaminerna.

Bakteriernas roll vid jäsning

Bakterierna är till nytta för människan på ännu ett sätt, och det är i samband med olika jäsningsprocesser. Tycker du om yoghurt eller filmjölk? Du har bakterierna att tacka för dessa produkter. Eller tycker du om ost med stark smak, till exempel limburger eller roquefort? Då kan det vara intressant att veta att vi har bakterierna att tacka för dessa aromatiska delikatesser och att man slukar milliontals bakterier, när man äter dessa!

Eller tycker du om att äta surkål till korv eller kokt tillsammans med grisfötter eller i någon annan smaklig kombination? Här är det återigen bakterierna, plus en smula salt, som svarar för att den skurna kålen förvandlas till surkål.

Litet vin är bra för matsmältningen, hjärtat och nerverna. (1 Tim. 5:23) Även om alkoholjäsningen i första hand beror på jästsvampar, spelar bakterierna också en viss roll vid framställning av vin.

Ytterligare användningsområden

För närvarande experimenterar forskarna med att få fram bakterier som kan bryta ner olja för att på så sätt kunna ta reda på oljeutsläpp. Bakterier används också till att framställa syntetiskt protein ur petroleum. Man talar vidare om att utveckla en biologisk bränslecell, som skall ge billig elkraft för belysning och andra ändamål, och denna cell skall bestå av bakterier som lever på avfall.

Det förefaller verkligen sannolikt att bakterierna, allteftersom tiden går, kommer att bevisa sig vara till allt mindre skada och till allt större nytta.