Fyra vägar till god hälsa
”ETT äpple om dagen är hälsolagen.” ”Bättre att stämma i bäcken än i ån.” Sådana ordspråk som dessa kan mycket väl tillämpas på frågan hur vi skall kunna hålla oss vid god hälsa.
Varför vänta tills du blir sjuk, innan du ägnar eftertanke åt din hälsa? Frånvaron av smärtsamma symptom behöver inte nödvändigtvis betyda god hälsa. En forntida kinesisk vis man uttryckte sig väl, när han sade: ”Att dela ut mediciner mot sjukdomar som redan fått utvecklas ... kan jämföras med handlingssättet hos den som börjar gräva en brunn först sedan törsten ansatt honom.”
De europeiska hälsobrunnarnas popularitet beror tvivelsutan i stor utsträckning på att många européer inser riktigheten i denna princip. Beträffande dessa brunnar sade en professor i medicin i Förenta staterna: ”Alltför få människor som är friska drar fördel av en vilokur, avkoppling och motion, som avpassats efter deras individuella behov. Hälsobrunnen tillhandahåller den så välbehövliga ’vidmakthållande terapin’.”
Varför ägnar så få människor en tanke åt ”vidmakthållande terapi”? Många kanhända känner att de är för upptagna. Men det må så vara att det kräver mer än omsorg om hälsan för genomsnittsmänniskan för att hon skall ta den ”vidmakthållande terapin” på allvar. Som en bemärkt näringsforskare iakttog: ”Genom åren har jag funnit att en patient måste ha något slag av livsuppgift — någonting mycket viktigt som han hoppas åstadkomma efter måttet av sin förmåga — innan han verkligen drivs att handla ... Genomsnittsmänniskan har inte någon verklig livsuppgift.”
Hur föga människor i allmänhet intresserar sig för hälsans vidmakthållande kan ses av deras sätt att ignorera varningarna för skador på lungor och hjärta av cigarrettrökning. I själva verket kommer även medicinen till korta när det gäller hälsans vidmakthållande eller förebyggande läkekonst, såsom en av dess egna kritiker anmärkte: ”Det meningslösa i att ge ut tusentals millioner för bot [av sjukdom] och ingenting till förebyggande blir allt tydligare.”
Och ändå, oberoende av vad andra gör, finns det sådant du kan göra för dig själv. Doktor J. F. Montague, en av Amerikas ledande läkare, sade: ”Var och en borde bli bekant med ... sig själv på det här sättet: Han borde veta hur han reagerar för olika slags mat ... för dryckesvanor, motion och nöjen. Han borde känna till detta.” I själva verket finns det fyra huvudvägar till god hälsa, vilka man gör klokt i att ägna uppmärksamhet åt: 1) förnuftiga matvanor; 2) regelbunden motion; 3) tillräckligt med vila, avkoppling och sömn och 4) goda mentala och känslomässiga vanor.
Hur förnuftigt detta än kan tyckas vara, kommer det inte alltid att vara lätt att följa det. Varför inte? På grund av nedärvda böjelser. När det gäller att tillämpa dessa ting på våra liv, ställs vi inför samma problem som aposteln Paulus: ”Det goda, som jag vill, gör jag icke; men det onda, som jag icke vill, det gör jag.” (Rom. 7:19) Men vi kan ändra oss om vi verkligen önskar det.
Förnuftiga matvanor
”Det rätta slaget av mat är bättre än några mediciner för havande kvinnor.” Så sade nyligen en av Amerikas ledande gynekologer. Detta gäller inte bara havande kvinnor utan alla som önskar förbli friska. Hippokrates, som kallats ”läkekonstens fader”, omtalas ha sagt: ”Din föda skall vara ditt botemedel.” Något som är bättre än föda som botemedel är föda som vidmakthåller hälsan!
Något som praktiskt taget alla näringsforskare tycks vara överens om är att det vanligaste felet med vår diet består i att vi äter för mycket. Det ligger vishet i att vara måttlig vid bordet. I synnerhet borde alla med stillasittande arbete, de som väger för mycket och de som ständigt plågas av en eller flera mindre åkommor försöka efterkomma det inspirerade ordspråkets råd: ”Sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.” — Ords. 23:2.
Självbehärskning vid bordet — hur kan man uppnå det? Först av allt, övertyga dig om att det lönar sig att ådagalägga den. Pröva det i en månad och lägg märke till skillnaden i hur du känner dig. En del finner det vara till hjälp om man gör det till en regel att inte ta mer än en portion av någon maträtt, särskilt om de äter mer än en rätt vid måltiden. Andra finner det vara till hjälp att minska ner antalet olika rätter vid varje måltid. Det är också fördelaktigt att hoppa över mäktiga efterrätter och nöja sig med frukt till dessert. Om du blir inbjuden till en festmåltid, kan du äta långsamt och på det sättet ha större möjlighet att undvika att äta för mycket. Om du finner att du kanske har ätit för mycket, kan du hoppa över nästa mål.
Problemet har emellertid inte endast att göra med att vi äter för mycket, utan med övergödning. Man kan äta för mycket fet mat. En del har därför funnit det vara till en hjälp att begränsa sig till frukt eller fruktsafter vid ett mål varje dag. Och ”fruktdagen”, som har använts mot vissa kroniska sjukdomar, kan också tjäna till att vidmakthålla hälsan.
Förnuftiga matvanor innefattar också att se till att vi får tillräckligt med vitaminer och spårämnen. Många behöver extra tillskott av antingen det ena eller båda dessa element. Enligt dr Jean Mayer, näringsforskare vid Harvard, ”innehåller den amerikanska dieten ofta mindre järn än fattigare folks dieter”. Och därför är periodiskt återkommande eller regelbundna järntillskott, särskilt för många kvinnor i sina bästa år, ”oumbärliga om tilltagande järnbrist skall undvikas”. Detta beror utan tvekan på alltför långtgående raffinering eller för hård bearbetning av födan.
Mycket viktigt ur denna synpunkt är att man äter tillräckligt med bladgrönsaker. Sålunda får vi veta: ”Bladgrönsaker har stort värde ur näringsfysiologisk synpunkt och för vidmakthållandet av människans hälsa (som en form av förebyggande medicinering)”, eftersom de är rika på mineraler och vitaminer. Förutom att de är rika på järn, vilket gör dem effektiva mot blodbrist, ”neutraliserar de syrorna i blodet och stimulerar genom sin effekt på njurarna undanskaffandet av avfallsprodukterna”.
Tomater, äpplen, surkål och lök har en alkaliserande inverkan, och helt nyligen har man funnit att svamp och lök är särskilt värdefulla när det gäller att bekämpa kolesterol i blodet. Att man ägnar eftertanke åt sådana näringsfaktorer hjälper en också att vidmakthålla mental hälsa, särskilt på ålderdomen.
Regelbunden motion
Regelbunden motion är nyttig för alla, men särskilt bör de som väger för mycket eller som utför stillasittande arbete se till att få någon form av motion — ett faktum som man inser allt klarare. Sålunda samlade en professor från South Carolina, som sysslade med fysisk träning, en grupp män i åldrar från 40 till 87 och lät dem gå igenom timslånga övningar tre gånger i veckan. Efter bara sex veckor jämförde han dessa män med en liknande grupp, som inte hade motionerat. Skillnaden i minskat blodtryck och kroppsfett och i ökad syreförbrukning (ett av de bästa tecknen på spänstighet) betecknades som ”mycket stor”. Som läkarna Bierman och Light har iakttagit: ”Motion ... hjälper till att vidmakthålla ett tillstånd av välmående hos en frisk person och ... har värde som botemedel för personer som lider av diverse sjukdomstillstånd.”
För att motionen skall vara till gagn måste den utövas i viss mån regelbundet. En del påminner sig själva om den på olika sätt för att få det till en rutin; andra ser till att de går upp några minuter tidigare varje dag för att motionera. Några har funnit det vara en god hjälp att gå i stället för att åka, så snart detta är lämpligt, och att använda trapporna i stället för att ta hissen. Det finns många slag av motion som gagnar såväl muskler som nerver — armar-uppåt-sträck, övningar med hantlar osv.
Särskilt för dem som har stillasittande arbete och som tenderar att gå upp i vikt har joggning eller språngmarsch på stället rekommenderats av en del läkare. Det är övningar av detta slag som tycks stärka lungorna och hjärtat, av vilken orsak de rekommenderas av bl. a. försäkringsbolagen. Enligt en hälsopublikation (Prevention, juli 1968) är sådan avslappnad och opåskyndad löpning ”ett av de enklaste och billigaste av alla olika slag av motion och samtidigt det allra bästa för det allmänna hälsotillståndet”. Naturligtvis vill man inte gå till ytterligheter. De som går mycket och springer i trappor kan mycket väl få all den motion de behöver. Och vi får inte glömma aposteln Paulus’ inspirerade råd: ”Lekamlig övning gagnar till litet.” — 1 Tim. 4:8.
Tillräcklig vila, avkoppling och sömn
Ganska många människor vet av naturen hur man kopplar av och har det goda omdömet att skaffa sig tillräcklig vila och se till att de får den sömn de behöver. Men åter andra behöver arbeta på dessa ting. Detta kan bero på att de är av den magra, nervösa typen, den s. k. ektomorfa, eller på att de av naturen är intensiva, men även på missriktad pliktkänsla. Det kan också vara av materialistiska orsaker, i det att de söker bli rika, samla världsliga skatter på hög, eller på grund av en alltför ivrig nöjesjakt.
Man kan lära sig att koppla av, om man bara vill arbeta på det. Lär dig att arbeta i jämn takt; tro inte att du måste gå på toppvarv hela tiden. Musiker måste lära sig att koppla av, om de skall kunna vara som allra bäst vid sina framträdanden utan otillbörlig uttröttning, och detsamma gäller också vid många andra slags aktiviteter som inbegriper sinne, hjärta och muskler. När du kör bil, var då mentalt klarvaken men fysiskt avslappnad. Att du ler kommer att hjälpa dig att koppla av. Och detta gäller för många andra förehavanden som i likhet med bilkörning inbegriper ansvar och kräver vakenhet. Avkoppling bäddar för fysiskt lugn och leder till mental och känslomässig balans. Nyckeln heter självbehärskning!
Så har vi då igen frågan om vila, dvs. vila bortsett från sovtimmarna. Känn det inte som att du måste vara aktiv varje vaket ögonblick, från det du stiger upp till dess du går till sängs. Avsätt tid för vila och det rätta slaget av rekreation. Försök inte i tanklöshet eller lystnad klämma in för mycket när du tar semester, t. ex. när du är ute och reser.
Inte heller får man försumma sömnen, om man önskar åtnjuta god hälsa. Återigen är det så att en del personer tydligen behöver mera sömn än andra, så att kvinnor vanligen behöver mera sömn än män, och barn mer än vuxna.
Sömnlöshet kan måhända vara det vi får betala för många begångna synder och underlåtenhetssynder, såsom att vi inte äter rätt eller försummar motionen. Det kan också bero på ängslan, missräkningar, skuldkänslor eller liknande skadliga känslor. Rensa bort detta, om du vill njuta av god sömn. Om nya ljud stör dig, koppla av. Du kan vänja dig vid dem, om du verkligen försöker, vilket gör det möjligt för dig att sova oaktat alla ljud. Som ett engelskt ordspråk lyder: ”Det som ej kan botas måste bäras.” Lär dig att gå ner i varv på kvällen före sängdags. En del har funnit att varm mjölk är till hjälp, medan andra använt varm grapefruktsaft eller apelsinsaft. Två amerikanska auktoriteter på sömn och sömnlöshet, G. G. Luce och dr Segal, erbjuder följande förslag:
”En person som allvarligt önskar förbättra sin sömn måste vara villig att göra en ansträngning för god hälsa. Han bör vara beredd att hålla en idrottsmans diet med uteslutande av stärkelse, sötsaker och oviktiga födoämnen. Han bör också börja med ett successivt program för fysisk träning, som bör följas varje dag. En person som lever på kaffe, cigarretter, nervmedicin och lugnande medel bör inte förvänta en god sömn.”
Goda mentala och känslomässiga vanor
Ja, den psykosomatiska faktorn, sinnets och känslornas inverkan på kroppen, måste också tas med i beräkningen, om man önskar fortsätta att åtnjuta god hälsa. För detta finns det ingen bättre vägledning än Guds ord. Som bibeln visar inbegriper de ting som är skadliga för din kropp: lösaktighet, hat, avund, vrede, vilt leverne och dryckenskap. — Gal. 5:19—21.
Å andra sidan har vi de gagneliga känslorna, såsom ”andens frukt ... [vilken inbegriper] kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, trofasthet, saktmod, återhållsamhet”. Ja, det är inte utan goda skäl som bibeln säger att ”ett glatt hjärta är en god läkedom” och att ”gudsfruktan gagnar till allt”, vilket också inbegriper det nuvarande livet. — Gal. 5:22, 23; Ords. 17:22; 1 Tim. 4:8.
Att ägna uppmärksamhet åt att vidmakthålla en god hälsa är inte att följa minsta motståndets lag. De som har en verklig livsuppgift kommer emellertid att önska göra bästa möjliga bruk av sin tid och sina mentala och fysiska krafter. Alla sådana gör därför väl i att ägna uppmärksamhet på ett balanserat sätt åt de fyra vägarna till god hälsa: förnuftiga matvanor; regelbunden motion; tillräcklig vila, avkoppling och sömn, och goda mentala och känslomässiga vanor. Att de gör så kommer inte bara att sätta dem i stånd att bättre utföra sin livsuppgift, utan kommer också att hjälpa dem till den underbara känslan av ett sant fysiskt välmående.