Årsberättelse för Finland

Folkmängd Proportion 4.333.000

Högsta antal förkunnare 8.063 1 på 537

Guds ords tjänare har haft ett synnerligen glädjefyllt år i Finland. De har följt anvisningarna i Guds ord, ty de vet att ”de rättfärdigas stig är lik gryningens ljus, som växer i klarhet, till dess dagen når sin höjd”. (Ords. 4:18) När de låter sitt ljus lysa, samlas fler och fler människor till den nya världens samhälle, och nu är det mer än 8.000 personer som har haft del i att predika de goda nyheterna i Finland. Det finns alltjämt mycket arbete att utföra i detta land av träd och sjöar. Förkunnarna är spridda utöver hela distriktet, och under året har stor uppmärksamhet ägnats åt att stärka församlingsförkunnarna och ordna kretsarna så att bröderna skall kunna få det allra bästa gagnet av kretssammankomsterna. Ur landstjänarens rapport återger vi här några erfarenheter.

De vakna förkunnarnas områdessammankomster, som hölls under sommaren, var en stor välsignelse, och många fick genom dem nytt mod och nit för tjänsten. Det var en stor glädje att se hur bröderna gladdes åt den undervisning de fick vid dessa sammankomster. Vid ett av konventen hörde vi också en skildring som vittnade om det fasta beslutet hos en intresserad dam att vara med vid konventet och vilken lycklig utgång detta fick. Hon hade planerat för att vara med vid konventet från början till slut. Sysslorna där hemma måste någon annan ta hand om, och hennes största bekymmer gällde hur hon skulle få någon att ta hand om de två korna. Allt tycktes ordna sig, ty på torsdagsmorgonen hade en kvinna lovat komma och ta hand om alltsammans under de fyra dagarna. Men något måste ha hänt, ty hon lät inte höra av sig. Den intresserade damen blev först litet bekymrad och visste inte vad hon skulle ta sig till. Hon ville i alla fall inte gå miste om konventet, ty hon hade redan beslutat att vid sammankomsten symbolisera sitt överlämnande genom vattendopet. Hon hade inte tid att få fatt på en annan människa till att ta hand om huset, och därför ringde hon till slakteriet och bad dem omedelbart komma och köpa de två korna och föra bort dem samma morgon. Den intresserade damen kunde inte se någon annan lösning än att sälja korna. Församlingstjänaren frågade henne efter dopet om hon ämnade köpa nya kor i stället för de andra efter sammankomsten. Den nya systern svarade nekande och tillade: ”Nu kommer jag att få mera tid till Rikets tjänst.”

En förkunnare berättar om sina erfarenheter och de resultat som studier har givit: ”Jag lyckades få i gång ett studium med en ung dam i februari. Hon gick snabbt framåt, så i april dristade jag mig till att fråga henne om hon kunde ge mig namnet på någon av hennes bekanta, som var intresserad av bibeln och som vi gemensamt kunde besöka för att studera bibeln med dem på samma sätt. Hon gav mig namn och adress på en av sina bekanta, men bad mig gå dit ensam först. Hennes väninna visade sig från början vara ett får. Hon berättade att hon hade lärt sina barn att bedja Fader vår osv. När jag frågade henne: ’Om er son skulle fråga er var det där riket är eller när Guds vilja skall ske på jorden, skulle ni då kunna svara honom från bibeln?’ Hon svarade att sådana saker kände hon inte till. Jag visade henne hur vi, med hjälp av boken ’Låt Gud vara sannfärdig’, kan finna svaren på denna såväl som på många andra frågor. Hon ville ha den boken, och vi började omedelbart ett studium. När jag gick dit för tredje gången för att studera, tog hennes man emot mig och sade: ’Jag måste veta vad som händer i vår familj. Jag är inte religiös och därför föreslog jag min hustru för omkring tre år sedan att vi skulle gå ut ur [stats]kyrkan, men hon var emot det, och nu börjar hon i stället tala om skilsmässa.’ Under en timmes tid ställde mannen frågor till mig och sade till sist: ’Ja, ni kan fortsätta — jag skall tänka på saken en tid!’ Fyra månader senare kom han till dörren igen och sade: ’I början beslöt jag mig för att tänka på saken. Jag bestämde mig för, på grundval av vårt samtal då, att om jag såg förändringar till det bättre hos min hustru, så skulle ni få fortsätta att studera, men om inga förändringar märktes, då måste ni sluta med studierna. Jag måste tillstå att hon i många ting har förändrats till det bättre; därför är ni alltid välkommen att hälsa på oss. Jag har också lagt märke till att hon har börjat förstå bibeln; jag vet det av det sätt på vilket hon kan förklara saker och ting så att jag också kan förstå dem. Jag har tänkt på att jag inte vill stå tillbaka för min hustru när det gäller kunskap; och därför måste jag också börja studera.’”