Att nå andra genom evangelisering
1 Jesus kände så varmt för evangeliseringsarbetet, medan han var på jorden, att han sade: ”Jag [måste] förkunna de goda nyheterna [evangeliet] om Guds rike.” (Luk. 4:43) När han utförde evangeliseringsarbetet, ägnade han därför många timmar om dagen åt att sprida de goda nyheterna. Ibland hände det — när han skulle till att vila och äta — att han villigt avstod från både det ena och det andra för att undervisa intresserade människor om sin himmelske Fader. (Mark. 6:31—34) Vilken hjälp denna inställning var att nå andra!
2 Paulus återspeglade samma inställning som Jesus till delaktighet i evangeliseringsarbetet. Han menade att det var en plikt som han måste avbörda sig. (1 Kor. 9:16) Känner du samma tvingande behov att ta del i evangeliseringsarbetet? Paulus var villig att ge sin ”själ” för att kunna fullborda detta arbete. (Apg. 20:24) Vilken hjälp vi kan ha av en sådan inställning, när vi utför det evangeliseringsarbete som har tilldelats oss!
3 Det finns många sätt, som vi kan utföra evangeliseringsarbetet på, för att nå dem som söker sanningen. Jesus betonade den personliga kontakten i hemmen. (Matt. 10:11—13) Han gick också från stad till stad och by till by. (Matt. 9:35) Paulus vittnade ”på torget” för ”dem som råkade vara där”. (Apg. 17:17) Han vittnade också mera informellt för grupper han träffade på. (Apg. 16:13) Filippus avgav vittnesbörd för en person som färdades vägen fram. (Apg. 8:26—30) Andreas vittnade för en släkting. (Joh. 1:40, 41) Vi har således många utmärkta exempel att följa.
4 När ni är på väg till konventet, kanske några av er finner det möjligt att nå någon genom evangelisering. Eller du kanske är på semester och får tillfälle att tala med någon på ett informellt sätt. Ibland inbegriper semestrar att man gästar släktingar som inte är i sanningen, men de kanske är mottagliga och villiga att informellt dryfta bibeln.
5 När vi färdas från stad till stad och stannar till vid en bensinmack eller gör halt för att äta på en restaurang, kanske vi får tillfälle att avge vittnesbörd för den som betjänar oss. Kanske blir vi tillfrågade varifrån vi kommer och hur resan har varit. Sådana tillfällen kan uppstå när vi färdas till konventet eller är på väg hem igen, och detta kan ge oss möjlighet att lämna passande litteratur för att hjälpa till med att sprida de ”goda nyheterna” och så ut sanningens säd i dessa människors hjärtan. Eller kanske vi får tillfälle, om vi ligger över på ett motell, att där samtala med ägaren eller någon av personalen. Vårt goda uppförande, när vi utnyttjar sådana anläggningar, är förstås också ett sätt vi kan avge vittnesbörd på. — Tit. 2:1—14.
6 Det ges kanske också tillfälle att bearbeta distrikt som vi inte går igenom så ofta. Kanske har församlingarna möjlighet att bearbeta dessa, relativt avlägsna, distrikt och söka nå människor på det sättet. Andra församlingar har distrikt som omfattar semesterorter, där många människor vistas tillfälligt och kan nås under sommaren.
7 Kanske kommer vi att färdas med något allmänt transportmedel och kan börja samtala med någon som råkar sitta bredvid oss, på en buss, på tåg eller i flygplan. Somliga människor, som är ute och färdas, vill mycket gärna tala om världsförhållandena, om försämringen av allmänna tjänster eller andra ämnen, som kan ledas in på ett bibliskt samtal.
8 Erbjudandet för juli, prenumeration på Vakttornet eller Vakna! för kr. 12:—, varvid en 384- eller 416-sidig bok lämnas fritt till nya prenumeranter, kan med god verkan framhållas i vårt evangeliserande under juli. Det kan därför vara bra att vi har med oss några prenumerationskvitton förutom de tryckta publikationerna.
9 Många möjligheter står således öppna för oss att evangelisera, då vi vinnlägger oss om att nå alla människor som söker sanningen. Vi har trogna människors utmärkta exempel från forna tider, människors som var helt inriktade på att avge ett grundligt vittnesbörd, därför att de ansåg att det var deras plikt att fullgöra det uppdrag som Jehova Gud och Jesus Kristus hade gett dem. Somliga utförde detta arbete från hus till hus och andra informellt, t. ex. på torget, vid sjöstranden eller under det de färdades vägen fram. Vi kan göra likadant och känna glädje över att ha del i evangeliseringsarbetet. Vårt uppdrag är att nå så många människor vi kan. Den tid som återstår i denna tingens ordning är begränsad. Vi bör göra allt som är oss möjligt för att se till att vi fullbordar evangeliseringsarbetet.
10 Vore det då inte bra att göra detta arbete till ett böneämne, både individuellt och som familjer, kanske genom att vi vänder oss i bön till Gud innan vi ger oss av hemifrån? Helt visst kommer Jehova att välsigna våra ansträngningar, om vi låter honom få veta att det är vår önskan att nå så många som möjligt i evangeliseringsarbetet denna sommar.