Frågelådan

● Bör personer som brukar tobak, är beroende av narkotika eller tar läkemedel som ”ersättning” (till exempel sådana som får ”metadonterapi”) tillåtas ta del med oss i tjänsten på fältet?

Alldeles som under första århundradet kommer i vår tid människor av alla slag till kunskap om sanningen och gör drastiska förändringar i sina liv. Detta gör de av kärlek till Jehova och för att kunna bli döpta medlemmar av den kristna församlingen. (1 Kor. 6:9—11; Kol. 3:9) I avsikt att hjälpa dessa människor att göra de nödvändiga förändringarna uppmuntrar vi dem att vara närvarande vid mötena i Rikets sal såväl som vid församlingsbokstudiet. Vi uppmanar dem också att tala med sina vänner och släktingar om de goda ting de lär sig. Men bör vi låta dessa personer, som ännu inte har brutit sitt beroende av olika medel, följa med oss i det offentliga predikandet och arbetet att göra lärjungar?

Det stoff som finns i The Watchtower för 1 juni 1973 och som kommer att inflyta i Vakttornet för 1 oktober 1973 kan betraktas som ett tillägg till det stoff som finns i Organisationsboken, på sidorna 128 och 129, under underrubriken ”Vilka får ta del med oss i att predika och undervisa om Riket?” Omständigheterna är olika för olika personer, men när det gäller dem som inte är fullständigt fria från sitt beroende, är den avgörande faktorn huruvida detta — att de följer med oss i tjänsten på fältet — kommer att vara orsak till anstöt eller inte. I vissa fall behöver det inte bli något problem, om de följer med oss till ett bibelstudium eller på ett återbesök, men om det gäller att gå från dörr till dörr, kan det krävas större försiktighet för att undvika ett orätt intryck.

En sådan person bör emellertid inte uppmuntras att gå från hus till hus på egen hand eller att presentera sig i hemmen som ett Jehovas vittne. Man bör inte heller godta en rapport om tjänst på fältet från en sådan person.

[Infälld text på sidan 4]

Fyll sommarmånaderna med glädjefylld teokratisk verksamhet.