En titt på Grekland

De tidigaste kända invånarna i Grekland kallades joner. Man tror att detta namn kommer från deras förfader Javan (hebreiska: Ja·wán), en son till Jafet och följaktligen en sonson till Noa. (1 Moseboken 10:1, 2) I de kristna grekiska skrifterna i bibeln kallas Grekland Hel·lás. Det är ett kuperat och klippigt land med en del tätt skogbevuxna berg. Långt tillbaka i tiden blev grekerna skickliga sjöfarare.

De forntida grekerna hade många gudar, vilka beskrevs ha mänskliga drag och vara mycket vackra. Dessa gudar antogs äta, dricka och sova, men ändå betraktades de som heliga och odödliga. De förförde och begick våldtäkt och drog sig inte för att bedra och utföra andra illdåd. Dessa myter kan i själva verket ha varit förvanskade minnen av tiden före syndafloden, då Guds änglasöner gjorde uppror och kom till jorden för att sammanbo med kvinnor, gav upphov åt den mäktiga avkomma som kallades nefilim och fyllde jorden med våld. — 1 Moseboken 6:1—8, 13.

På 300-talet f.v.t. satte Filip II av Macedonien, Alexander den stores far, i gång med att ena de tidigare oberoende grekiska stadsstaterna och ställa dem under makedoniskt styre. På 100-talet f.v.t. blev Grekland en romersk provins, och den grekiska kulturen spred sig till Rom.

Det allmänt utbredda bruket av koinégrekiskan bidrog till att de kristna goda nyheterna snabbt bredde ut sig över Medelhavsområdet.

Aposteln Paulus besökte Macedonien och Grekland under sin andra och tredje missionsresa. Han grundade kristna församlingar i Filippi, Tessalonika, Korint och Berea. Även Silas, Timoteus, Titus och andra forntida kristna undervisade här. I dag har Grekland mer än 320 församlingar av Jehovas vittnen och uppemot 23.000 förkunnare av Guds rike.