Frågor från läsekretsen

● Lecitin förekommer i blod, och i många bearbetade livsmedelsprodukter ingår lecitin. Framställs detta lecitin ur blod?

Nej, det finns ingen orsak att tro det.

Lecitin är ett naturligt ämne som används mycket inom industrin på grund av dess benägenhet att förena sig med både olja och vatten i en lösning. I handeln används lecitin ofta i glass, konfekt och bakverk såväl som i vissa kosmetiska och kemiska preparat. Men varifrån hämtas detta lecitin?

Lecitin är en fosfatid som förekommer i alla levande celler. I 1977 års upplaga av Encyclopedia Americana heter det: ”De högsta koncentrationerna av lecitin finns i hjärn- och nervsubstans och i röda blodkroppar. Det förekommer också i stora kvantiteter i äggula och i vissa växters frön.” — Band 17, sid. 147.

Det förhållandet att blod innehåller lecitin har bekymrat en del kristna som sett lecitin deklarerat som en ingrediens på livsmedelsetiketter. Bibeln befaller de kristna att ”avhålla” sig ”från blod”. (Apg. 15:28, 29) De bör således undvika att äta kött, som blodet inte fått rinna av ifrån, och födoämnen som tillverkas av blod, till exempel blodkorv och blodpudding. Eftersom röda blodkroppar innehåller lecitin, har en del kristna vägrat att äta produkter, i vilka lecitin ingår enligt innehållsdeklarationen. Andra har ansett sig tvungna att skriva till tillverkarna för att kontrollera varifrån det lecitin, som används i vissa livsmedel, hämtas.

Encyclopedia Americana fortsätter emellertid: ”Kommersiellt används lecitin som en emulgator i livsmedelsindustrin, huvudsakligen vid framställning av margarin och choklad. Lecitin för industriellt bruk erhålls ur ägg eller som en biprodukt vid framställning av sojabönolja.” (Kursiverat av oss)

Eftersom de kvantiteter lecitin som används i handeln kan erhållas relativt billigt ur ägg och sojabönolja, har ingen tillverkare anledning att söka utvinna lecitin ur blod. Följande exempel kan belysa detta: Röda blodkroppar innehåller också järnmolekyler. Men hur oförnuftigt skulle det inte vara av en tillverkare att överväga att utvinna järn ur blod för att kunna tillverka kokkärl eller andra järnprodukter, när samma ämne (järn) kan erhållas ur järnmalm till en bråkdel av kostnaden.

Handelns lecitin kommer således inte från blod. De kristna behöver därför inte oroa sig för att blod är inbegripet, när de ser ”lecitin” deklarerat på etiketten till någon livsmedelsprodukt.

● I Andra Samuelsboken 8:13 sägs det att David slog edoméerna i Saltdalen, men i 1 Krönikeboken 18:12 tillskrivs Absai (Abisai) denna handling, och i Psalm 60:2 överskriften sägs det att Joab anställde nederlaget. Hur kan man förklara detta?

Det är tydligt att de tre redogörelserna för edoméernas nederlag framställer saken ur olika synvinklar. I Andra Samuelsboken tillskrivs segern David därför att han var kung, högste befälhavare över den israelitiska hären och den som beordrade stridsåtgärden. Eftersom Joab var den förnämste härföraren, får han äran av segern i Psalm 60:2 överskriften. Abisai tjänade som anförare för en truppstyrka under Joab och hade utan tvivel en framträdande del i fälttåget. Detta förklarar varför segern tillskrivs honom i redogörelsen i Första Krönikeboken. Det finns således ingen motsägelse. Också i vår tid är det vanligt att en särskild handling tillskrivs den person som beordrade den eller den som hade en framträdande del i fråga om att utföra den framgångsrikt.