Är du villig att stödja? — Det kan du vara!
EN UNDERBAR vårmorgon körde ett ressällskap genom ett vackert landskap. Bland dem var ett äldre par som med åren hade lärt sig konsten att ge och ta. Samtalsämnet gav mannen ett tillfälle att retas godmodigt med sin hustru. Hustrun föll in i jargongen och utropade: ”Vad skall jag ta mig till med den här karln?” En av deras reskamrater, som lyckats lösa sina egna svåra äktenskapsproblem, svarade med ett allvarligt och förstående tonfall: ”Älska honom och stöd honom.”
”Stöd honom”? Tänker vi inte vanligtvis att det är mannen som skall stödja hustrun? Ja, på många håll kräver landets lag att en äkta man och far drar ekonomisk försorg om hustru och barn. Ett av de sätt på vilka en man visar att han älskar sin hustru som sin egen kropp är att försörja henne. — Ef. 5:28, 29.
Men människor kan också ge varandra ett annat slags stöd — på det känslomässiga, mentala och moraliska planet. Detta slags stöd är medlemmarna i en familj skyldiga varandra. Märkligt nog menar några moderna forskare, som ägnar sig åt forskning angående den mänskliga naturen, att äkta män har större behov av detta än deras hustrur har. De behöver känna att den ”lilla kvinnan” där hemma lojalt står på deras sida, när de konfronteras med en fientlig värld.
Historien visar i vilken utsträckning en hustru kan hjälpa sin man i detta avseende. Det är ingen tvekan om att sir Winston Churchill åstadkom en hel del. Han utförde en enorm prestation som Englands premiärminister under andra världskriget. Vid ett tillfälle rapporteras han ha sagt: ”Det skulle inte ha varit möjligt för någon man i det offentliga livet att genomföra det jag har gjort utan trogen medverkan av den som vi i England brukar kalla för den bättre hälften.” Den här källan fortsätter med att säga att hon var en mycket charmerande kvinna, en som mycket väl själv hade kunnat göra karriär; men hon gjorde sin mans liv och välfärd till sin egen karriär. Men hon behövde därför inte smickra honom, skämma bort honom eller vara ett mähä. Inte alls. Det framgår faktiskt att hon var uppriktig mot honom och vågade säga sin mening, när hon tyckte att det behövdes.
Sara, patriarken Abrahams hustru, är ett ännu bättre exempel på en hustru som gav sitt stöd. Det finns inte någon uppgift om att hon klagade över att Abraham måste vandra omkring så mycket i ett främmande land. Hon klagade inte ens då han, för sin säkerhets skull, bad henne att låtsas att hon var hans syster. Dessutom läser vi att för sig själv talade hon om honom som ”min herre”. Det är uppenbart att hon inte var någon velig hustru, för hon sade sin mening rent ut till Abraham, när hennes son Isaks välfärd hotades av hans äldre halvbror Ismael. — 1 Mos. 18:12; 21:8—14.
Hur kan en hustru i våra dagar stödja sin man? Ett sätt framhålls i en bok om hur man gör familjelivet lyckligt. Den säger i samband med att den tar upp hustruns roll: ”Vad en äkta man behöver är en hustru som inte bara älskar och respekterar honom utan också är en verklig hjälp, som ger honom sitt stöd i de beslut han fattar. Detta är inte svårt när man enas om besluten, sedan man först dryftat vad det än gäller tillsammans. Men det kan inte vara så lätt, om du inte blev tillfrågad eller om du råkar ha en annan åsikt. ... [Men] om han ser att du arbetar träget för att företaget skall lyckas, trots att du har dina tvivel, tror du då inte att sådant lojalt stöd från din sida skall få honom att älska dig ännu mera?” (Kursiverat av oss)
Vad kan en hustru mer tänka på, om hon verkligen vill stödja sin man? Hon måste vara på sin vakt mot en vanlig svaghet som många hustrur har, nämligen att tjata. För länge sedan anspelade kung Salomo på detta, och det var inte utan orsak. (Ords. 21:19; 25:24) Varför gör en del kvinnor detta, trots att de verkligen älskar sina män? Det skulle mycket väl kunna bero på ett omedvetet uppror mot mannens ledarskap — antingen för att hon vill ha mera att säga till om i saker och ting eller för att påminna mannen om att inte heller han är fullkomlig. Det kan å andra sidan bero på att hon lägger för stor vikt vid detaljer. På en tillställning kan en hustru till exempel bli mycket förargad över något klavertramp som hennes man gör. Eller han kanske har sagt något som var grammatiskt fel, och hon tycker att hon måste rätta honom. Hustrun kanske kritiserar hans klädsel eller frisyr — hans slips kanske inte satt rätt eller han kanske inte hade kammat sig ordentligt innan han framträdde offentligt. Att tjata eller gnata om sådana detaljer är raka motsatsen till att ge sitt stöd. Det bryter faktiskt ner en äkta man.
Att stödja är inte enbart hustruns uppgift. Som vi redan har framhållit har både äkta män och hustrur, ja, både föräldrar och barn, sådana här skyldigheter. Om det man har att säga inte är positivt, kan det rentav sägas om en att man ger sitt stöd genom att hålla inne med det. Varför bråka om sådant som inte har någon verklig betydelse? Det finns ett ordspråk som säger att en liten kastrull eller gryta lätt kokar över. Men om man är storsint, uttrycker man inte genast sitt ogillande, när det gäller bagateller.
Det finns å andra sidan oändligt många sätt varigenom man och hustru kan ge varandra positivt stöd. Det mest påfallande sättet är naturligtvis genom att uttrycka uppskattning eller erkänsla. Du kan ge ditt stöd bara genom ett uppmuntrande och vänligt leende, genom att vara uppmärksam när den andre talar, vare sig det sker offentligt eller bara till dig. Makar kan stödja varandra enbart genom sin fysiska närhet — genom att föredra varandras sällskap framför andra människors — genom en handtryckning. Särskilt när något har gått galet är kärleksfulla och lojala ord — som uttrycker medkänsla och som bagatelliserar skadan och ser något försonande drag i den — ett stöd. Allt detta kan ha en mycket välgörande inverkan på båda två, därför att ”den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt”. — Ords. 11:25.
Dessutom, lyder inte familjemedlemmar helt enkelt den gyllene regeln genom att villigt stödja varandra, genom att göra mot andra vad de vill att de skall göra mot dem? Visst gör de det. — Luk. 6:31.
Är du alltså villig att stödja? Du inte bara KAN, utan du BÖR göra det, både för din egen och för andras skull.