”Genom vårt köksfönster”

En man i Australien fick sitt liv djupt påverkat av något som han iakttog. Han berättar om det på följande sätt:

”För tre år sedan flyttade jag och fick några Jehovas vittnen till närmaste grannar. Inom kort skulle jag upptäcka att det var något hos dem som var annorlunda. Genom vårt köksfönster lade jag märke till hur mannen i huset hjälpte sin hustru med disken efter måltiderna, någonting som jag aldrig brukade göra. De gick ut till möten regelbundet och var alltid snyggt klädda. Men också när de inte skulle gå till möten var de alltid prydliga och presentabla. Detta gjorde intryck på mig, eftersom jag aldrig hade varit mycket för att vara prydlig och ordentlig. Deras barn var inte änglar, men de var snälla och lydiga. Ju mera vi tittade genom vårt köksfönster, desto större intryck tog vi.

Inom kort blev vi goda vänner, och de brukade alltid i förbigående tala med oss om sin tro, litet åt gången. Vi beslöt att följa med dem till ett möte. Men sedan flyttade vi åtta hundra kilometer söderut i Australien, och under sex månaders tid gjorde vi inte något för att få biblisk kunskap. Under de här månaderna kände vi att någonting saknades, och vi började inse vad det var: Vi saknade våra grannar och de goda andliga samtal vi brukade ha.

Till vår förvåning flyttade de vittnen som varit grannar med oss till en plats några kilometer från där vi bodde. Vi besökte dem genast, och de ordnade med att en familj som bodde nära oss satte i gång ett bibelstudium med oss. Jag är verkligen tacksam för dessa grannar, vars goda uppförande gjorde mera än många ord för att vända oss till Guds folk!”