Sann kärlek identifierar Kristi lärjungar
JESUS KRISTUS förklarade att andra skulle kunna identifiera hans efterföljare såsom hans lärjungar genom att de hade kärlek inbördes. (Joh. 13:35) Vi bör kunna förvänta att det förhåller sig på samma sätt i våra dagar. På grundval av egna iakttagelser har fler och fler människor överallt blivit övertygade om att Jehovas kristna vittnen verkligen visar sådan kärlek till varandra.
Somliga har blivit mycket förvånade över att se till och med personer som bara studerar med Jehovas vittnen vidta stora förändringar i sin inställning och sitt handlingssätt. En man, som år 1970 höll på att avtjäna ett fängelsestraff i Kalifornien, berättar: ”I början av min vistelse i fånglägret slöt jag mig till en afro-amerikansk grupp. Jag hade blivit fientligt inställd till vita människor och till religion. Men där i lägret fick jag tillfälle att se hur två män försökte leva sitt liv i överensstämmelse med Guds vilja.
Dessa båda män, en vit och en svart, hade samtyckt till att studera med ett av Jehovas vittnen. Jag kunde iaktta dessa båda män mycket noga, eftersom vi arbetade och åt tillsammans och dessutom hade samma sovsal. Eftersom jag var antireligiös, gjorde jag ofta narr av dem. Då och då talade jag med dem om Gud, och de berättade för mig om Jehova. De hade stark tro. Det måste de ha med tanke på omständigheterna, för så gott som alla gjorde narr av dem och ljög på dem. Men de fortsatte att visa kärlek och omtänksamhet mot varandra och mot dem som drev gäck med dem.”
Det som denne man lade märke till gjorde djupt intryck på honom och bidrog slutligen, sedan han blivit frigiven, till att han började studera med Jehovas vittnen. Nu strävar också han efter att leva i harmoni med Guds vilja.
En ung man på Filippinerna fick uppleva något liknande. Hans mor blev ett Jehovas vittne, men han var inte särskilt intresserad av bibeln. Han säger: ”Mamma brukade ta mig med till Rikets sal, trots att jag egentligen inte var intresserad. I Rikets sal såg jag hur de unga vittnena uppförde sig. De var omtänksamma och vänliga. Det fanns inget hyckleri hos dem. De strävade efter att leva som sanna kristna. Jag började vara tillsammans med dem, och det fick mig att vidta stora förändringar. Jag upplöste det gäng av vandaler som jag hade organiserat och slutade röka. Snart behövde mamma inte längre be mig följa med henne till Rikets sal. Jag gjorde det av egen drift.”
Han säger följande om vad han upplevt sedan dess: ”Livet har blivit mera meningsfyllt för mig. Det finns så mycket att leva för nu och i framtiden. Tidigare var mitt liv fyllt av missräkningar. Allting var meningslöst.”
Om du aldrig har varit i någon Rikets sal, varför då inte ta dessa rader som en inbjudan att komma? Undersök själv om det verkligen råder sann kärlek bland Jehovas kristna vittnen.