Frågor från läsekretsen
● Vad var de ”demoner med getgestalt” som omtalas i bibeln? — T. W., USA.
Det hebreiska ordet sa‘ir, som ordagrant betyder ”den raggige eller lurvige”, används vanligen om en get (bock) eller killing. (1 Mos. 37:31; 3 Mos. 4:24) Men i fyra texter anser översättare allmänt att det hebreiska ordet har en innebörd utöver den vanliga. — 3 Mos. 17:7; 2 Krön. 11:15; Jes. 13:21; 34:14.
I 3 Moseboken 17:7 och 2 Krönikeboken 11:15 används ordet (se‘irim, pluralis) med hänsyftning på sådana ting som man ber och offrar till i förbindelse med falsk religion. I den grekiska Septuaginta återges ordet med ”de oförnuftiga tingen” och i den latinska Vulgata heter det ”demonerna”. Mer sentida översättare och ordboksförfattare anlägger ofta samma synpunkt och återger ordet med ”onda andar”, ”gastar”, ”demoner”, ”satyrer” (1917; Åk; Melin; Ro; AT; RS; The Jerusalem Bible) eller med ”demoner med getgestalt”. — NW; Lexicon in Veteris Testamenti Libros, Hebrew, German and English Lexicon of the Old Testament.
Israeliterna hade tydligen i viss utsträckning påverkats av den falska gudsdyrkan som utövades i Egypten. (Jos. 24:14; Hes. 23:8, 21) Därför menar somliga forskare att 3 Moseboken 17:7 och 2 Krönikeboken 11:15 ger en antydan om att det förekom något slags getdyrkan bland israeliterna, en form av tillbedjan som var framträdande i Egypten. Herodotos påstår att det var från denna egyptiska gudsdyrkan som grekerna hämtade sin tro på Pan och satyrer, vällustiga skogsgudar som avbildades med horn, bocksvans och bockben.
Bibeln framhåller inte direkt vad dessa som kallades ”raggiga eller lurviga” i själva verket var. Ordet behöver inte med nödvändighet hänsyfta på avgudabeläten med bockgestalt, ty när det talas om ”getter” eller ”bockar” kan detta bara vara ett uttryck för förakt, liksom ordet för ”avgud” är härlett från ett ord som ursprungligen betydde ”dyngkulor”. Benämningen ”de raggiga” eller ”bockarna” kanske bara antydde att sådana falska gudar i deras sinnen, som tillbad dem, framstod såsom getlika till sin gestalt eller raggiga till sitt utseende.
Vad innebörden i ordet se‘irim i Jesaja 13:21 och 34:14 beträffar, så är den inte så uppenbar, eftersom det inte här är fråga om något direkt fördömande av den falska gudsdyrkan. Jesaja beskrev hur ödelagt Babylon skulle bli med orden: ”Där kommer de som har sitt tillhåll i vattenlösa trakter helt visst att lägga sig ned, och deras hus skall bli fulla av uvar. Och där skall strutsarna hålla till, och demoner med getgestalt skall själva hoppa omkring där.” (Jes. 13:21, NW) Det är intressant att lägga märke till att Septuaginta har ”demoner” i denna vers; och i Uppenbarelseboken 18:2 heter det i beskrivningen av det stora Babylon att det är ett tillhåll för orena fåglar och ”demoner” (NW).
Om ordet se‘irim i Jesaja 13:21 och 34:14 skall uppfattas såsom en hänsyftning på något utöver innebörden ”get” eller ”bock”, kan alltså uttrycket ”demoner med getgestalt” anses vara mycket passande och i full överensstämmelse med återgivandet av ordet i 3 Moseboken 17:7 och 2 Krönikeboken 11:15.
Jesaja kan i sin uppräkning av bokstavliga fyrfotadjur och fåglar ha tagit med en hänsyftning på demoner, inte i den meningen att dessa framträdde i getgestalt men för att framhålla att hedningarna i Babylons och Edoms omgivningar skulle komma att föreställa sig att sådana platser var bebodda av demoner. Av historien framgår det att folk i Syrien och Arabien länge har förbundit vidunderliga djur med liknande ruiner. Och om det fanns raggiga djur i Edoms och Babylons öde ruiner, då kunde de som fick se dem komma att tänka på demoner.