En föredömlig familj

”En familj bestående av far, som är heltidsförkunnare med särskilt uppdrag, mor och sex barn utgör ett gott exempel på hur väl en teokratisk familj kan samarbeta. Pappan har fostrat vart och ett av barnen till att tillämpa Sällskapets anvisningar på sig själv. När kretstjänaren till exempel framhöll vikten av återbesök, talade han med barnen om vad de kunde göra och fastställde ett mål för vart och ett. Barnen på fjorton, tolv och tio år skulle göra tre återbesök i veckan, åttaåringen skulle göra två, och de båda yngsta skulle få vänta till dess de blev litet äldre.

Några dagar senare talade barnen om det här när de var för sig själva och kom sedan till pappan med ett förslag. Eftersom de bor nära skolan, hade de brukat komma hem till lunch och efter maten läst en stund i bibeln hela familjen. Nu frågade de: Kan vi inte låta bibelläsningen vara till kvällsmålet? I så fall, sade de, kunde de genast efter lunchen skynda tillbaka till skolan och göra återbesök genom att tala med andra barn som var intresserade. Pappan gav villigt sitt samtycke. Detta har lett till att de tre äldsta barnen leder två studier var, åttaåringen leder ett, mamman leder fyra, och pappan leder sju. Alltså leder medlemmarna bara i den här familjen nu aderton bibelstudier, och därmed visar de hur mycket en enig teokratisk familj verkligen kan uträtta.

När det blev dags för områdessammankomsten, talade pappan med alla barnen om att uppmuntra dem som de studerade bibeln med att om möjligt följa med dem dit. De lyckades med detta i två fall. Barnen fullföljde också sitt engagemang genom att tillsammans med föräldrarna till de kamrater de studerade med göra alla föranstaltningar, och på så sätt fick de se sin tjänst bära frukt. Och varje öre som barnen gav ut på mat och förfriskningar vid sammankomsten betalade de av egna medel. Pappan hade lärt dem att sätta in pengar på banken. Under några månader före sammankomsten betalade han för de lösnummer barnen använde i sitt vittnande. Varje lördag satte de genast in de bidrag de fick i tjänsten på fältet. När det blev tid för sammankomsten, hade barnen allt de behövde för egen räkning. Barn kan fostras till att ta initiativ i teokratisk verksamhet, och när de gör det, blir ett storslaget vittnesbörd avgivet.” — Ur en rapport från Fidjiöarna, införd i Jehovas vittnens årsbok för 1969.