Del 40 — ”Må din vilja ske på jorden”

Här nedan återger vi den tabell, som följer efter det avslutande kapitlet i boken ”Må din vilja ske på jorden”.

[Tabell på sidorna 426-430]

KRONOLOGISK TABELL ÖVER VÄRLDSVÄLDENA (TREDJE–SJUNDE) — 607 f. Kr. till 1926 e. Kr.

Mellersta östern

BABYLONISKA VÄLDET

(607—539 f. Kr.)

Nebukadnessar

Evil-Merodak, 582 f. Kr.

Neriglissar

Labaschi-Marduk

Nabonid

Belsassar, död 539 f. Kr.

MEDO-PERSISKA VÄLDET

(539—331 f. Kr.)

Medern Darius

(Persern) Cyrus den store

Kambyses

[Troninkräktaren och magern Gaumata,

som gav sig ut för att vara Smerdis,

522/1 f. Kr.]

(Persern) Darius I

(Hystaspes), 521—485 f. Kr.

Xerxes I

(Ahasveros)

Artaxerxes I

(Longimanus [”den långhänte”])

Xerxes II

Darius II (Ochus; Nothus)

Artaxerxes II (Mnemon)

Artaxerxes III (Ochus)

Arses

Darius III (336—331 f. Kr.)

(Codomannus)

SELEUKIDISKA VÄLDET

Råder över Syrien och Mesopotamien

Seleukos I Nikator (312—280 f. Kr.)

Antiokus I (280—261 f. Kr.)

Antiokus II (”Theos”)(261—246 f. Kr.)

Laodices gemål

Seleukos II Kallinikos (246—226 f. Kr.)

Seleukos III Keraunos (226—223 f. Kr.)

Egypten

Farao Psammetik III

Darius I iståndsätter kanalen

Erövras av Alexander den store, 332 f. Kr.

PTOLEMEISKA VÄLDET

Ptolemaios I, son till Lagos, lagidernas fader (323—285 f. Kr.)

Ptolemaios II (285—246 f. Kr.) (Filadelfos)

Ptolemaios III Euergetes (246—221 f. Kr.)

Västern

Romerska republiken upprättas med pretorer, 509 f. Kr.

Filip II, Macedoniens konung, 359—336 f. Kr.

Alexander III den store, Macedoniens konung, 336 f. Kr.

MACEDONISKA VÄLDET (ALEXANDER) (336—323 f. Kr.)

Alexander den store dör i Babylon, 323 f. Kr.

Filip Arrhidaios (323—317 f. Kr.)

Alexander Allou (317—311 f. Kr.)

Herakles (Herkules) (311—309 f. Kr.)

Kassandros, Macedoniens konung

Antigonos Gonatas, Macedoniens konung, 277—239 f. Kr.

Judeen

Jerusalem och dess tempel förstörs, 607 f. Kr.

Altaret i Jerusalems tempel återuppbyggs av den återförda judiska kvarlevan, 537 f. Kr.

Prästen Esra besöker Jerusalems tempel, 468 f. Kr.

Jerusalems murar återuppbyggs av ståthållaren Nehemja, 455 f. Kr. De sjuttio årsveckorna börjar

Erövras av Alexander den den store, 332 f. Kr.

Kommer under Egyptens polemeiska välde, 323 f. Kr.

Mellersta östern

Antiokus III den store (223—187 f. Kr.)

Seleukos IV Filopator (187—175 f. Kr.)

Antiokus IV Epifanes (”Gud uppenbarad”) (175—163 f. Kr.)

Antiokus V Eupator (163—162 f. Kr.)

Demetrius I Soter (162—150 f. Kr.)

Alexander Balas (150—145 f. Kr.)

Antiokus VI Dionysus (145—141 f. Kr.)

Demetrius II Nikator (145—139/8 f. Kr.)

Antiokus VII Sidetes (139/8—129 f. Kr.)

Seleukos V

Antiokus VIII Grypus

Antiokus IX Cyzicenus

Antiokus X Eusebes

Antiokus XI Epifanes

Filippos II

Antiokus XII Dionysus Tigranes, Armeniens konung, erövrar Syrien, 83 f. Kr. (83—69 f. Kr.)

Antiokus XIII Asiaticus (69—65 f. Kr.) Blir avsatt av Roms härförare Pompejus

Syrien blir romersk provins med huvudstad i Antiokia, 64 f. Kr.

P. Sulpicius Kvirinius, ståt’ hållare i Syrien, 2 f. Kr

P. Sulpicius Kvirinius (6 e. Kr.)

Q. Caecilius Metellus Creticus Silanus

M. Calpurnius Piso C. Sentius Saturninus

Egypten

Ptolemaios IV Filopator (221—203 f. Kr.)

Ptolemaios V Epifanes (203—181 f. Kr.)

Ptolemaios VI Filometor (181—146 f. Kr.)

Ptolemaios Eupator (146 f. Kr.)

Ptolemaios VII, med tillnamnet Euergetes II (Fyskon) (146—117 f. Kr.)

Ptolemaios VIII, med tillnamnet Soter II (Lathyrus), och hans mor Kleopatra, 117—81 f. Kr.

Ptolemaios IX (eller Alexander I) (107—89 f. Kr.)

Ptolemaios X (eller Alexander II) (81—80 f. Kr.)

Ptolemaios XI Auletes (80—51 f. Kr.)

Ptolemaios XII och hans syster Kleopatra (51—48/7 f. Kr.)

Ptolemaios XIII och Kleopatra (47—43 f. Kr.)

Kleopatra, jämte hennes son Caesarion, nominell samregent under namnet Ptolemaios XIV (43—30 f. Kr.)

Egypten blir romersk provins, 30 f. Kr.

Västern

Filip V, Macedoniens konung, 220—179 f. Kr.

Roms härförare L. Scipio Asiaticus besegrar Antiokus III vid Magnesia, 190 f. Kr.

Macedonien blir beroende av Rom, 168 f. Kr.; blir romersk provins, 146 f. Kr.

Grekland blir romersk provins, 147/146 f. Kr.

Attalos III, Pergamus’ konung, testamenterar sitt rike till Rom, 133 f. Kr.

Roms härförare Pompejus besegrar Mitradates och Tigranes, 64 f. Kr.

Romarna tar Egypten i besittning, 55—51 f. Kr., sedan de återinsatt Ptolemaios XI på tronen

Julius Caesar besegrar Ptolemaios XII, som drunknar

Slaget vid Actium, 31 f. Kr., i vilket Octavianus besegrar Marcus Antonius

ROMARVÄLDET såsom det sjätte världsväldet (30 f. Kr.–800 e. Kr.)

Octavianus får, såsom envåldshärskare i Rom, genom romerska senatens dekret titeln Augustus, 27 f. Kr.

Tiberius Caesar, kejsare Rom, 14—37 e. Kr.

Judeen

Kommer under syrierkungen Antiokus III den store, 198 f. Kr.

Seleukos IV Filopator sänder Heliodorus till Jerusalem för att plundra templet, o. 175 f. Kr.

MACKABÉERUPPRORET (167 f. Kr.)

Templet återinvigs av Judas Mackabeus, 165 f. Kr. Tempelinvigningens högtid instiftas

Judas Mackabeus ingår ett fördrag med Rom, 161 f. Kr. Jonatan, Judas’ yngste bror

Simon, av den ursprungliga mackabéersläkten (143/142–134 f. Kr.)

Johannes Hyrkanos (134—104 f. Kr.)

Aristobulus I antar kungatitel, 104 f. Kr.

Alexander Janneus (103—76 f. Kr.)

Alexandra (76—67 f. Kr.) Aristobulus II (66—63 f. Kr.)

Jerusalem intas av Roms härförare Pompejus, 63 f. Kr. Romerskt herravälde upprättas över Palestina

Herodes den store (Antipatros’ son) stormar och intar

Jerusalem, 37 f. Kr., för att bli konung

Jesu födelse i Betlehem i Juda, 2 f. Kr. Arkelaos, Herodes den stores son, etnark i Judeen

ROMERSKA PROKURATORER:

Coponius, 6—9 e. Kr.

Ambibulus, 9—12

Annius Ruffinus, 12—15

Valerius Gratus, 15—26

Pontius Pilatus, 26—36

Mellersta östern

L. Pomponius Flaccus L. Vitellius, romersk prokonsul i Syrien (35—39)

C. Cestius Gallus(65—67)

P. Licinius Mucianus (67—69)

Kejsar Trajanus införlivar Armenien, Mesopotamien och Assyrien med Rom

Septimia Zenobia (Bathzabbai), drottning i Palmyra, 266/7—272

Drottning Zenobia och hennes son tas till fånga av kejsar Aurelianus, 272

KONSTANTINOPOLITANSK STYRELSE

Kejsar Konstantin grundar Nya Rom eller Konstantinopel och gör det till väldets huvudstad, 330

Theodosius, 379—395

Arcadius, 395—408

Theodosius II, 408—450

Zeno, 474—491

Blir härskare över hela Romerska riket, 476

Herakleios, 610—641

Konstantin V och hans mor Irene, 780

Konstantin VI, 792

Kejsarinnan Irene ensam, 797—802

ÖSTROMERSKA RIKET

Nikeforos, 802—811

Romanos II, 959—963

Nikeforos II, 963—969

Konstantin Palaiologos XII, 1448—1453

Konstantinopel intas av Muhammed II, 29 maj 1453. Det blir Osmanska rikets huvudstad, och Bysantinska riket når sitt slut

Egypten

Drottning Zenobias här tar Egypten i besittning, 270 e. Kr.

Egypten blir underställt den östliga delen av romarväldet, 395

Alexandria faller för muhammedanska saracener; Egypten blir en provins under muhammedanska kalifer, 641

Selim I, Turkiets sultan, erövrar Egypten, 1517

Västern

Gajus Caligula, kejsare 37—41

Claudius, 41—54

Nero, 54—68

Galba, 68—69

Otho, 69

Vitellius, 69

Vespasianus, 69—79

Titus, 79—81

Domitianus, 81—96

Nerva, 96—98

Trajanus, 98—117

Septimius Severus, 193—211 Bygger en romersk vall i Britannien

Aurelianus, 270—275

Konstantin den store, 324—337

Honorius, 395—423

Valentinianus III, 423—455

Romarna lämnar Britannien fullständigt, 436

De romerska legotruppernas befälhavare, Odoakar, intar Rom och blir konung i Italien, 476

Frankerkungen Karl den store kröns i Rom av påven Leo III till kejsare i Västern, 800

VÄSTROMERSKA RIKET

Kejsar Karl den store,800—814

Ludvig I, 814—840

HELIGA ROMERSKA RIKET AV TYSKA NATIONEN

Otto I kröns av påven Johannes XII till kejsare i Heliga romerska riket, 962

Fredrik III, habsburgarnas huvudman, väljs till kejsare i Heliga romerska riket, 1440. Regerar till 1493

Englands drottning Elisabet I stiftar ett ostindiskt kompani, 1600

Virginia börjar bebyggas, 1607, såsom Storbritanniens första koloni i Amerika

Det sjunde världsväldet framträder i Storbritan niens gestalt, 1763

Judeen

Marcellus, 36—37

Marullus, 37—41

[Herodes Agrippa I, konung i Judeen, 41—44]

Cuspius Fadus, 44—46

Tiberius Alexander, 46—48

Ventidius Cumanus, 48—52

M. Antonius Felix, 52—58 (?)

Porcius Festus, 58—62 (?)

Albinus, 62—64

Gessius Florus, 64—66

Judarna i krig med Rom, 66—73

Jerusalem och dess tempel förstörs, 70

Den judiska fästningen Masada faller, 73

[Aposteln Johannes, på ön Patmos, skriver Uppenbarelseboken, tre brev och evangeliet, 96—98]

Jerusalem faller för muhammedanerna under kalifen Omar, 637

Klippmoskén byggs av emiren Abd-al-Malik i Jerusalem, 688

Jerusalem erövras från korsfararna av Saladin, sultan av Egypten och Syrien, 2 oktober 1187

Jerusalem intas av turkarna under Selim I, 1516

Mellersta östern

Syrien återgår till Turkiet 1840

Syrien upphör att vara turkisk provins; blir en självständig stat och görs av Nationernas förbunds råd till franskt mandatområde 1920

Egypten

En stor del av Egypten erövras av fransmännen under Napoleon Bonaparte, 1798—1799

Brittiska trupper driver ut fransmännen, och turkiskt herravälde återupprättas, 1801

Suezkanalen öppnas, 1869

Egypten, under en infödd kediv, blir i själva verket brittiskt lydland alltifrån 1882

Egypten förklaras för brittiskt protektorat, december 1914

Västern

Frans II efterträder sin far som kejsare i Heliga romerska riket, 1792

HELIGA ROMERSKA RIKET når sitt slut, i det att Frans II frånsäger sig kejsarvärdigheten och såsom Frans I antar titeln kejsare av Österrike, 1806

TYSKA RIKET återupprättas under Vilhelm I av Preussen, 1871; undertecknar ett förbund med Österrike och Italien, 13 mars 1887

Fredrik III, tysk kejsare, 1888

Vilhelm II, tysk kejsare, 1888—1918

Österrike förklarar Serbien krig, 28 juli 1914

Tyskland förklarar Ryssland krig, 1 augusti 1914

Storbritannien förklarar Tyskland krig, 4 augusti 1914

USA förklarar Tyskland krig, 6 april 1917

Första världskriget upphör 11 november 1918

Fredskonferensen i Paris öppnas 18 januari 1919

Frankrike ratificerar fredsfördraget med Nationernas förbunds stadga, 13 oktober 1919, för att få det att träda i kraft

Nationernas förbund börjar fungera i London i England, 10 januari 1920. Åttonde världsväldet blir levande, verksamt

Tyskland får tillträde till Nationernas förbund, 8 september 1926

Judeen

Jerusalem intas av britterna, 9 december 1917

Under fredsförhandlingarna frånsäger sig Turkiet, Tysklands bundsförvant, suveräniteten över Palestina

Palestina görs av Nationernas förbund till brittiskt mandatområde, 1920

PROFETISKA ”TIDER” OCH ”DAGAR”

”SJU TIDER” eller ”nationernas fastställda tider” (Daniel 4:13, 20, 22; Lukas 21:24, NW):

Började i sjunde månmånaden (Etanim–september-oktober), 607 f. Kr.

Slutade i sjunde månmånaden (september-oktober), 1914 e. Kr. ”EN TID OCH [TVÅ] TIDER OCH EN HALV TID” (Daniel 7:25; 12:7):

Började under första hälften av november 1914

Slutade den 7 maj 1918 med arresteringen av Sällskapet Vakttornets styrelseledamöter och deras medarbetare (Jämför de 42 månaderna som omnämns i Uppenbarelseboken 11:2.) ”ETT TUSEN TVÅ HUNDRA NITTIO DAGAR” (Daniel 12:11): Började i slutet av januari 1919

Slutade under första hälften av september 1922, vid det andra konventet i Cedar Point i Ohio ”ETT TUSEN TRE HUNDRA TRETTIOFEM DAGAR” (Daniel 12:12) :

Började under första hälften av september 1922, vid det andra konventet i Cedar Point i Ohio

Slutade i maj 1926, vid det internationella konventet i London i England ”TVÅ TUSEN TRE HUNDRA AFTNAR OCH MORGNAR” (Daniel 8:14):

Började i maj 1926, vid det internationella konventet i London i England (25—31 maj)

Slutade den 15 oktober 1932, med ett officiellt tillkännagivande i The Watchtower

[Karta på sidan 329]

(För formaterad text, se publikation)

HELLENISTISKA VÄLDENA som ”Nordlandet” och ”Söderlandet” (312—30 f. Kr.)

Gränser

Städer

MAAKEDONISKA VÄLDET

Pella

Acarnanien

Termopyle

GREKLAND

Chalkis

Aten

Beotien

Sparta

KRETA

CYERN

(MEDELHAVET)

TRAKIEN

Byzantion

Lysimakia

(Svarta havet)

SELEUKIDISKA VÄLDET

BITYNIEN

IliOm

Pergamus

Sardis

Efesus

Magnesia

CILICIEN

TAURUS

Tarsus

Seleucia

Antiokia

Tadmor (Palmyra)

Damaskus

Byblus

Sidon

Tyrus

Ptolemais

Jerusalem

Gasa

PTOLEMEISKA VÄLDET

Nilen

EGYPTEN

Alexandria

Memfis

LIBYEN

Röda havet

ARABIEN

Elat

MESOPOTAMIEN

Eufrat

BABYLONIEN

Babylon

Tigris

(Persiska viken)

PERSIS

ELAM

Susa

Persepolis

MEDIEN

Gaugamela

Ekbatana

CARMANIA

GEDROSIA

PONTUS

ARMENIEN

HYRCANIEN

Hekatompylos

PARTIEN

AREIA

SOGDIANA

BAKTRIEN

DRANGIANA

ARACHOSIA

(Indus)

(Jhelum)

(Chenab)

(Ravi)

(Sutlej)

Gränser

Städer

SKALA I KM

0

160

480

800

[Karta på sidan 430]

(För formaterad text, se publikation)

BRITTISKA IMPERIET (1914 e. Kr.)

Kronkol. el. protektorat: MALTA

Självst. dominier: INDIEN

STORBRITANNIEN

IRLAND

KANADA

LABRADOR

NEWFOUNDLAND

BR. GUAYANA

SIERRA LEONE

GULDKUSTEN (GHANA)

NIGERIA

EGYPTEN

EGYPTISKA SUDAN

UGANDA

KENYA

BR. SOMALILANDET

RHODESIA

BECHUANALAND

SYDAFRIKANSKA UNIONEN

INDIEN

KASHMIR

BURMA

CEYLON

SARAWAK

BR. NYA GUINEA

AUSTRALISKA STATSFÖRBUNDET

Tasmanien

NYA ZEELAND

BERMUDAÖARNA

BAHAMAÖARNA

JAMAICA

BR. HONDURAS

ANTIGUA

BARBADOS

TRINIDAD

FALKLANDSÖARNA

GIBRALTAR

GAMBIA

ASCENSION

SANKT HELENA

MALTA

CYPERN

ADEN

SOKOTRA

SEYCHELLERNA

SANSIBAR

MAURITIUS

Wei-hai-wei

Hong Kong

MALAJSTATERNA

Singapore

FIJI

TONGAÖARNA

FÖRENTA STATERNA

(SYDAMERIKA)

(EUROPA)

(AFRIKA)

RYSSLAND (S.S.S.R.)

Nordatlanten

Sydatlanten

Indiska Oceanen

Stilla havet

Norra polcirkeln

Ekvatorn