Ståndaktiga vittnen bakom järnridån
TROTS de kommunistiska styresmännens skoningslösa bemödanden att undertrycka Jehovas vittnens verksamhet blir de goda nyheterna om Riket predikade bakom järnridån. Följande artikel, som under rubriken ”En sky av vittnen” stod att läsa i Washington Post den 21 mars 1959, ger bevis för att Jehovas vittnen i Ryssland hyser samma tro som deras kristna bröder i andra länder och att de är orubbliga i sin hängivenhet för Jehova Gud och hans rättfärdiga, nya värld. Den lyder:
”Av det stora utrymme som Pravda offrar på fördömande uttalanden om sekten Jehovas vittnen får man det intressanta förhållandet klart för sig, att den har blivit nästan lika irriterande för de styrande i Kommunistryssland som den var för de styrande i Nazisttyskland. Vittnena tycks ha vunnit proselyter överallt i Sovjetunionen, till och med i så avlägsna trakter som Sibirien och Kurgan, och anses nu utgöra en överväldigande rörelse av underjordiskt motstånd mot regimen.
Pravdas redaktion ger sig ut för att tro att hela rörelsen understöds ekonomiskt av ’den amerikanska kapitalismens mest reaktionära element’ och att dess syfte är att infektera massorna i Sovjet med en anda av saktmod och resignation som kommer att hindra eller fördröja det revolutionära proletariatets världsvida triumf. Rörelsens organisatörer beskrivs som ’förutvarande krigsförbrytare, fascistiska samarbetsmän och angivare i Gestapos tjänst’, vilka i tyska koncentrationsläger blivit upplärda och övade för arbetet.
Påståendet att de blivit upplärda i koncentrationsläger är kanske inte utan ett stänk av sanning. Nästan alla överlevande från dessa läger har intygat modet och oböjligheten hos de fångna vittnena och deras förmåga att motstå skrämsel och till och med tortyr. Det vore därför inte överraskande, om många ryska fångar, som knappast hade mindre orsak än de tyska vittnena att identifiera staten med antikrists regering och inte mindre orsak att godta en apokalyptisk syn på historien, hade fått ett mycket starkt intryck av detta exempel.
Vittnenas kiliastiska lära [dvs. läran om tusenårsriket] — de tror att Jesu Kristi andra ankomst sedan länge har varit ett historiskt faktum, att hans osynliga regering snart skall förvandlas till hans synliga rike på jorden och att alla existerande statsformer därför är sataniska och dömda att gå under i den annalkande striden vid Harmageddon — har i varje fall haft en ofantlig dragningskraft på människor som lever under de mer totalitära och tyranniska styrelseformerna. Fördenskull kan man utan tvekan godta vittnenas egen beräkning att antalet av dem som blivit omvända till deras tro på andra sidan järnridån är mer än 100.000. Man kan också sätta tro till Pravdas klagan att på Sovjetunionens kollektivjordbruk och i dess fabriker motstår vittnena det påtvungna inflytandet från kommunismen och dess propaganda med precis lika stor envishet som den deras bröder i Förenta staterna har lagt i dagen, när de vägrat militärtjänst och formell hyllning av flaggan.”
En annan artikel, som stod publicerad i numret för den 1 april 1959 av The Current Digest of the Soviet Press, går ut på att fördöma Jehovas vittnen och deras verksamhet, men har samtidigt följande att säga:
”Har ni reda på den stora olycka som väntar oss alla — det förskräckliga och förhärjande krig som kan bryta ut på jorden vilken dag som helst?
Det blir ett krig mellan Gud och Satan. Ja, ja, skratta inte. Den dagen kommer, när Gud till slut tröttnar på att se den Ondes alla missgärningar och stiger ned från himmelen för att börja en avgörande och dödsbringande strid mot honom. O, detta blir en förfärlig dag för mänskligheten! I den väldiga förödelse som Harmageddon för med sig kommer inte endast Satan att förgås, utan alla de som är i förbund med honom — i första rummet naturligtvis de icke troende, varmed menas ni och jag, käre läsare! Men det kommer inte att stanna vid oss. De flesta troende är också dömda till massförintelse, därför att de inte har den sanna tron. De enda som kommer att bli frälsta och som kommer att leva i sällhet på jorden för evigt är medlemmarna av Jehovas religiösa sekt, också kända som ’Herren Jehovas vittnen’, också kända som ’bibelforskare’. Detta är alltså vad Harmageddon betyder. Gör er beredda och bäva!
Ivanna K., elev i åttonde klassen i en skola i Lvov, talade om för mig allt det här med den allvarligaste min och med inspirerad övertygelse. Om ni föreställer er Jehovas vittnen som antika gamlingar eller avtärda, hysteriska kvinnor med feberaktig glans i ögonen, blir det förmodligen svårt för er att i denna roll föreställa er en tilldragande, rosenkindad flicka, en exemplarisk skolelev, ett mönster av blygsamhet och en förträfflig sångerska.
Ivanna och hennes lilla syster Jaroslava, som går i femte klassen i samma skola, växer upp och studerar som alla andra, och till det yttre skiljer de sig knappast från sina klasskamrater. Det är sant att — av en eller annan orsak — ingen någonsin hade sett dem bära Unga pionjärers halsduk eller träffat dem på kvällstillställningar i skolan eller på bio, men ingen tänkte sig att det låg någonting under detta. Det gjorde det emellertid. Skolans lärare och ledarna för Unga pionjärer levde i den tron att det var de som undervisade och utbildade Ivanna och Jaroslava, men i själva verket bedrev systrarna K. sina studier, skaffade sig sina läsvanor och lärde att uppföra sig under ledning av helt andra lärare och handledare. Det var dessa som lärde systrarna den vänliga och stilla anspråkslöshet, som verkar så berömvärd i skolan. Det var dessa som hos Ivanna och Jaroslava inpräntade den ständiga fruktan för ’Guds straff’ och det föga barnalika föraktet för ’allt som är av denna världen’ såväl som förmågan att dölja sina tankar och ’sätta lås för munnen’. ... Hon känner inga vittnen. Var och en är inför Gud ansvarig bara för sig själv.”
Fastän artikeln fortsätter med uttalanden som är avsedda att vända andra emot Jehovas folk, så framgår det dock mycket klart att Jehovas vittnen i Ryssland predikar och att folket får höra sanningen. Den ständiga press som staten utövar för att omintetgöra vittnenas tro har inte förmått dem att överge sin tillbedjan eller i rädsla avhålla sig från att förtälja för andra om Guds rike. Med Jehovas ande som stöd fortsätter de att ”ropa ut ett år av god vilja å Jehovas sida, och en dag av hämnd å vår Guds sida” och ”att trösta alla de sörjande”. — Jes. 61:2, NW.
Hur tydligt är det inte att vittnena har lagt det inspirerade råd på hjärtat, som aposteln Paulus gav när han sade: ”Uppför eder endast på ett sätt som är värdigt de goda nyheterna om Kristus, på det att jag — vare sig jag kommer och besöker eder eller är frånvarande — må höra om de ting som angå eder, att ni stå fasta i en ande, i det att ni med en själ kämpa sida vid sida för tron på de goda nyheterna och icke i något avseende låta skrämma eder av edra motståndare. Just detta är ett bevis på tillintetgörelse för dem, men på frälsning för eder, och det är Gud som angiver detta. Ty åt eder blev för Kristi skull privilegiet givet, icke endast att sätta eder tro till honom, utan också att lida för hans skull” — Fil. 1:27—29. NW.