”Må allt hos eder ske i kärlek”

1. Hur kommer den kristne att bete sig i betraktande av det brottsliga tillståndet i världen?

DEN nuvarande tiden är påfrestande, förrädisk. Somliga människor menar att de lever i den fredliga delen av världen, men flertalet vet att de lever i en värld där förödande krig skulle kunna bryta ut vilket ögonblick som helst. Emellertid lever vi alla i en värld av avgudadyrkare, otuktiga människor, mördare, tjuvar, vinningslystna personer, en i sanning av brottslighet präglad värld vad både unga och gamla angår. Var någon än bor, kommer han att vara omgiven av svårigheter. Hur skall han då bete sig under dessa inflytanden? För den kristne finns det bara ett sätt. Paulus tillkännagav detta klart, när han sade: ”Må allt hos eder ske i kärlek.” (1 Kor. 16:14, NW) Den kristne bör bete sig på ett osjälviskt och godhjärtat sätt mot sin medmänniska, hurudant dennas levnadssätt än må vara.

2, 3. a) Hur kommer kärleken till synes i ens liv? b) Varför är en kristen ingen svag stackare, fastän han är kärleksfull, och hur ådagaläggs detta i Jehovas vittnens liv och ämbetsutövning? c) Vad har hänt med kristenheten trots Paulus’ råd angående behovet av att vara vaken, och varför har det skett?

² När Paulus definierade begreppet kärlek i 1 Korintierna 13, måste han författa en ganska lång utredning för att få med allt som kan komma i betraktande i förbindelse med kärlek. Han framhöll mycket bestämt att kärleken är ”långmodig och hjälpsam. Kärleken är icke avundsjuk, den skryter och skrävlar icke, blir icke uppblåst.” (1 Kor. 13:4, NW) Den som har sann kärlek kommer inte att förlora sin självbehärskning. Han håller sig på rät köl. Det betyder inte att en kristen inte kan vara fast, stark i sina beslut. Nej, ty Paulus sade: ”Håll eder vakna, stå fasta i tron, skicka eder som män, bliv starka. Må allt hos eder ske i kärlek.” — 1 Kor. 16:13, 14, NW.

³ Här har vi en kraftig förmaning till alla dem som vill låta allt vad de gör ske i kärlek att hålla sig vakna och stå fasta i tron. Det råder ingen ovisshet om det. Den kristne måste vara en bestämd, positiv, fast människa, men ändå vara kärleksfull. Han måste känna det ansvar som följer med en Guds tjänares förpliktelser. Han är ingen svag stackare. Han skickar sig som en man, liksom Kristus Jesus, som ”fortfor att gå framåt i vishet och i fysisk växt och i ynnest hos Gud och människor”. (Luk. 2:52, NW) Medan den kristne är i världen, men ändå ingen del av den, liksom Jesus inte var någon del av världen, lägger folk märke till honom därför att han är en människa som framträder inför allmänheten, en förkunnare av Guds rike. Men att vara kristen i denna tid innebär inte att rymma från faror eller hotelser, som kommer av att man predikar, och inte heller betyder det kompromiss. Den kristne möter oförskräckt alla slags svårigheter, även om det betyder hans död. Hans kristna ämbetsutövning är hans arbete. Ingenting kan hindra det. Han måste fullborda sitt verk, och att göra det kräver kärlek och fasthet. Jehovas vittnen, de kristna i vår nutida värld, står alltjämt fasta i sin tro och skickar sig som män, vare sig de befinner sig bakom järnridån eller i de neutrala länderna eller i de nationer som hör till västblocket. Det är inte lätt att göra det, men de kan inte backa ut och sluta upp med att predika därför att någon regeringsmyndighet säger att de måste sluta att tala om Guds rike. De älskar detta rike, de har tro på det, och de kommer att handla som män och fullgöra sitt arbete som förkunnare. Detta har de gjort under det gångna året och predikat de goda nyheterna. Såsom teokratisk organisation har Jehovas vittnen varit starkt på offensiven i att göra Guds rike kunnigt. De inser till fullo att den nuvarande tiden inte är till för sömn, utan för vaksamhet. Det är en tid då man måste vara vaken. Paulus var vaken och sade: ”Låt oss därför icke sova vidare, som de övriga göra, utan låt oss förbliva vakna och bevara besinningen.” (1 Tess. 5:6, NW) Kristenheten har obestridligen fallit i sömn, ty den predikar inte längre Guds rike, utan predikar i stället att Förenta nationerna är världens enda ljus. Vad har hänt med dess tro på Kristus Jesus och hans läror? Kristenheten har satt sin tro till denna gamla fördärvade, döende värld. I det att den har gjort det, har den somnat på sin post, och den har blivit avklädd naken och blottad för alla som vill ge akt på dess underlåtenhet att bevaka Rikets intressen. Den har förvisso ingen verklig ämbetsdräkt på sig.

4. Hur är tro och kärlek ett skydd för de kristna, och vad undviker de?

⁴ Paulus sade vidare: ”Ty de som sova äro vana att sova om natten, och de som bliva druckna äro vanligen druckna om natten. Men vi, som höra dagen till, må vi bevara vår besinning och hava på oss trons och kärlekens bröstharnesk och såsom hjälm frälsningens hopp; emedan Gud bestämde oss, icke till vrede, utan till att förvärva frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus.” (1 Tess. 5:7—9, NW) Här ser vi återigen den viktiga uppgift framhävas, som kärleken har i en sann kristens liv. Hans kärlek och tro utgör ett skydd för honom. Detta hjälper honom att bevara sin besinning, sin jämvikt, sin självbehärskning och att känna sitt ansvar. Hans ansvar, hans åliggande, är alltid detta att vara en förkunnare av de goda nyheterna om Guds rike. Såsom Kristi representant är han inte begiven på dryckenskap och omåttligt ätande och tyngd av livets bekymmer, utan han förblir vakande och tar i kärlek vård om allt det viktiga som åligger honom.

5. Hur säger aposteln Paulus att de kristna bör uppföra sig, och varför?

⁵ Paulus sade också: ”Uppför eder endast på ett sätt som är värdigt de goda nyheterna om Kristus, på det att jag — vare sig jag kommer och besöker eder eller är frånvarande — må höra om de ting som angå eder, att ni stå fasta i en ande, i det att ni med en själ kämpa sida vid sida för tron på de goda nyheterna.” (Fil. 1:27, NW) Kan en sann kristen handla på annat sätt? Nej! Han måste uppföra sig på ett sätt som är värdigt de goda nyheterna. Därför visar han verklig kärlek och låter alla sina förehavanden präglas därav.

6. Hur många var det förra året, i genomsnitt, som varje månad tog del såsom Jehovas vittnen i att kungöra att Guds rike härskar, och i hur många länder?

⁶ Jehovas vittnen har hållit på med att kungöra att ”Guds rike härskar”. Detta är förvisso goda nyheter. Vid Jehovas vittnens stora internationella sammankomst ”Guds vilja” lyssnade 253.922 personer till vad Jehovas vittnen tror om detta Guds rike, som är det enda hoppet för människosläktet, och där förklarade sig Jehovas vittnen vara detta rikes tjänare. För att se hur beslutna de har varit i att stå fasta i en ande och med en själ kämpa sida vid sida för tron på de goda nyheterna är allt man behöver göra att betrakta deras årsrapport över tjänsten på fältet. Se sidorna 66—68. Denna rapport ger till känna att i medeltal 717.088 förkunnare har predikat från hus till hus varje månad under arbetsåret 1958, varvid de låtit allt vad de företagit sig ske i inbördes kärlek. De uppför sig hyggligt inte endast mot Jehovas vittnen, utan de känner ansvaret att visa kärlek gentemot hela människovärlden, och detta gör de genom att predika. Dessa förkunnare är att finna i 175 länder, kolonier, provinser hela världen runt. Varje månad under tjänsteåret 1958 var det i genomsnitt 63.815 fler Jehovas vittnen som predikade dessa goda nyheter än under tjänsteåret 1957.

7. a) Vad förmår så många att sluta sig till den nya världens samhälle? b) Vad får de vetskap om, när de studerar Skriften, och hur påverkar detta deras uppförande och handlingssätt?

⁷ När det råder så mycken nöd och ångest i världen, är det då att undra på att så många människor vänder sig bort från denna gamla världs livsföring för att finna någonting som verkligen kan skänka dem frid? Och vad var det som drog dem? Guds sanningsord. Jehovas vittnen har iklätt sig det stora ansvaret att nå alla människor världen runt med det trösterika, uppmuntrande budskapet från Guds ord, bibeln. Dessa människor, som visar ett fårliknande sinnelag, har dragit sig bort från denna gamla värld och har slutit sig till den nya världens samhälle för att där studera och lära och komma till exakt kunskap om sanningen. Närhelst fårlika människor gör detta, kommer de att predika dessa samma goda nyheter. När de en kort tid har studerat Skriften, finner de att allting anger att vi lever i de yttersta dagarna av denna tingens ordning, tiden strax före striden vid Harmageddon, och det dröjer inte länge innan de tror vad Paulus sade i sitt brev till romarna i kapitel 13, verserna 11—14 (NW): ”Gör detta också därför att ni känna tiden, att stunden redan är inne för eder att vakna upp ur sömnen, ty nu är vår frälsning närmare än vid den tid då vi blevo troende. Natten är långt framskriden, dagen har närmat sig. Låt oss därför lägga bort de gärningar, som höra mörkret till, och låt oss ikläda oss ljusets vapen. Låt oss vandra såsom om dagen, i ett gott beteende, icke i vilt leverne och dryckenskap, icke i olovligt umgänge och lösaktigt uppförande, icke i kiv och avund. Utan ikläd eder Herren Jesus Kristus, och gör icke på förhand upp planer för att tillfredsställa köttets begärelser.”

8. a) Varför vänder sig nu så många från den gamla världen och dess religiösa system, men vilken ny toppsiffra i antalet förkunnare av de goda nyheterna om Riket uppnåddes under 1958? b) Vilket gott råd, som vi finner i 1 Tessalonikerna 5:12—15, följs av Jehovas vittnen, och med vilket resultat?

⁸ Personer som söker sanning och rättfärdighet kan lätt se att hela denna världen gör upp planer på förhand för att tillfredsställa köttets begärelser. Kristenheten med hela sin stora religiösa organisation har inte hindrat människorna från att färdas fram på den breda vägen till fördärvet. Ja, kristenheten har i själva verket förringat bibeln och dens stora namn, som har inspirerat dess nedskrivande. Bibeln är människans sanne vägvisare. Så många av dem som har levat i kristenheten och som hade fallit i sömn tillsammans med den vaknar nu upp och flyr från de religiösa organisationerna. Ja, människor flyr både från kristenhetens och från hednavärldens religioner. Förra året var det rentav så många som vände sig bort från detta sömnaktiga tillstånd i världen, att under året en ny toppsiffra nåddes i antalet förkunnare av de goda nyheterna, nämligen 798.326. Detta är 81.425 fler förkunnare än högsta antalet året därförut, 1957. Varav kommer sig denna kolossala tillströmning till Jehovas vittnens organisation? Jo, därav att människor finner frälsningen. Många människor önskar vara tillsammans med dem som verkligen är kristna, dem som låter allt hos sig ske med kärlek. De har funnit en organisation som följer Paulus’ goda råd: ”Nu begära vi av eder, bröder, att ni hava aktning för dem som arbeta strängt ibland eder och förestå eder i Herren och förmana eder och att ni i kärlek visa dem mer än utomordentlig hänsyn på grund av deras arbete. Var fridsamma gentemot varandra. Å andra sidan uppmana vi eder, bröder: Förmana dem som vandra oordentligt, tala tröstande till de nedslagna själarna, stöd de svaga, var långmodiga mot alla. Se till, att ingen vedergäller någon annan med oförrätt för oförrätt, utan far alltid efter det som är gott gentemot varandra och mot alla andra.” (1 Tess. 5:12—15, NW) Jehovas vittnen följer dessa föreskrifter, och däri finner vi ett av skälen till att den nya världens samhälle växer så snabbt. Det är denna ande, vilken de sanna kristna ger uttryck åt i sitt handlingssätt mot varandra och mot andra, som drar de fårlika människorna av en god vilja till dem.

9. Vad visar rapporten med avseende på Jehovas vittnens pionjärtjänst, avdelningsexpeditioner och församlingar världen runt?

⁹ Ett ansenligt antal av dem som har kommit in i organisationen under de senaste åren har trätt in i heltidstjänsten och ägnar alla sina krafter åt att predika de goda nyheterna. Ja, vi finner att 23.772 personer är verksamma i pionjärtjänsten. Några av dessa är missionärer borta i främmande länder; de arbetar i höga bergstrakter, i lågt belägna öknar, i fruktbara, gröna dalar, i stora och i små städer. Andra är pionjärer med särskilt uppdrag och arbetar under ledning av de åttiofem avdelningsexpeditioner som finns strödda över världen, och de organiserar intresserade människor till församlingar, där de skall kunna tjäna Gud. Det finns nu 17.878 församlingar, en ökning med 995 från föregående år. I dessa församlingar studerar Jehovas vittnen varje vecka, till och med flera gånger i veckan, vid bibelstudier i hemmen, församlingsbokstudier, Vakttornsstudier, och all den upplysning de på detta vis får bygger upp deras sinnen, så att de kan bli i stånd till att på ett klarare sätt förkunna de goda nyheterna. All denna samvaro och allt detta studium hjälper dem att stå skuldra vid skuldra, kämpa sida vid sida och inte kompromissa med denna gamla värld.

10, 11. Vilka andra sidor av årets tjänsterapport visar den utsträckning, vari Jehovas vittnen kärleksfullt har fullgjort sin ämbetsutövning, och de resultat som de har uppnått?

¹⁰ Vid tiden för Åminnelsen kom sammanlagt 1.171.789 personer tillsammans i dessa församlingar, och av dem var 15.037 av den smorda skaran, det vill säga sådana som vet med sig att de tillhör Kristi kropp och kommer att bli medarvingar med Kristus Jesus i himmelsk härlighet. Det större antalet bekände sig höra till de andra fåren, som kommer att få åtnjuta evigt liv här på jorden. Men alla tillsammans måste de förbli vakna, vara noga med att bevaka Rikets intressen och visa kärlek till varandra, i det att de låter allt vad de företar sig ske i kärlek. Dessa tusentals människor, som för varje år sluter sig tillsammans med Jehovas vittnen i så stora skaror, är inte endast sådana som nyfiket går på jakt efter en religion och spanar efter något som är nytt och annorlunda. De är uppriktiga i sin önskan att lära känna sanningen, och de finner den i Guds ord, och därpå tar de ståndpunkt för den. De växer sig starka och skickar sig som män och är villiga att försvara sin tro. De går ända därhän att de överlämnar sitt liv åt att tjäna Jehova Gud och ägnar honom odelad hängivenhet, och 62.666 av dem som förra året slöt sig till Jehovas vittnen blev döpta i vatten, fullständigt nedsänkta, varigenom de visade sin villighet att göra Guds vilja. Som Vakttornets läsare vet, är Jehovas vittnen inte av den tystlåtna typen. De ger uttryck åt sin tro, och under den tid av tolv månader, som deras tjänsteår omfattar, ägnade de 110.390.944 timmar åt att predika de goda nyheterna att Guds rike härskar. Detta betyder att 10.255.928 fler timmar har använts i tjänsten än föregående år. De är angelägna om att människorna skall få kännedom om de goda ting som de själva har vetskap om, och det var därför som dessa vittnen för Jehova under det gångna året tog upp 1.255.047 nya prenumerationer på tidskrifterna Vakttornet och Vakna! och spred lösnummer på sina många olika språk till ett antal av 86.498.251. För att Sällskapet Vakttornet vid sina många tryckerier skulle kunna möta efterfrågan på tidskrifterna, måste tryckerierna framställa 86.141.119 exemplar av Vakttornet på femtioett olika språk och 71.431.928 exemplar av tidskriften Vakna! på nitton språk, vilket tillsammans utgör en summa av 157.573.047 tidskriftsexemplar, som tryckts och sänts ut. Därtill trycktes 4.381.504 biblar och inbundna böcker och 14.125.528 broschyrer, somliga om trettiotvå, andra om sextiofyra sidor.

¹¹ Men Jehovas vittnens kärlek till världens folk och deras önskan att delge dem frälsningsbudskapet går längre än till att endast placera litteratur. De 110.390.944 timmar, som de har arbetat i tjänsten, har de delvis använt till att gå tillbaka till dem som har visat intresse, och därför har dessa 798.326 förkunnare av Riket gjort 36.398.025 återbesök. Jehovas vittnen har med andra ord gått tillbaka till människors hem där de funnit intresse, och de har ytterligare förklarat det som de tror och har besvarat dessa människors frågor om bibliska ämnen. De har visat kärlek i ännu större utsträckning: de har gått tillbaka till dessa personers hem vecka efter vecka och har använt en timme varje gång till att studera med människorna i deras biblar, vilken översättning — katolsk eller protestantisk — de än haft i sin ägo, för att dessa människor måtte lära känna sanningen. Hur många präster och predikanter gör det med sina församlingsmedlemmar? Dessa studier kallar Jehovas vittnen för bibelstudier i hemmen. Under varje vecka av året har de lett 508.320 sådana bibelstudier. Detta är 95.271 fler än de ledde året därförut. Tänk på den tid det tar att leda så många bibelstudier varje vecka i ett helt år. Enbart detta arbete måste kräva mer än 25.000.000 timmar, och därtill kommer mycken tid som det tagit för dem att bege sig till och från studiet, men som inte räknas. Skulle man inte säga att det kräver kärlek att utföra ett sådant slags arbete? Det är därför som Jehovas vittnen tror och tillämpar Paulus’ ord, när han sade: ”Må allt hos eder ske i kärlek.” Var intresserad av människor, av vilken ras, hudfärg eller trosbekännelse de än är och vare sig tiden är god eller ond.

12. Hur har de som befinner sig bakom järnridån ådagalagt sant kristligt nit, och vilken tillväxt har de fått erfara under det gångna året?

¹² När du studerar tabellen på sidorna 66—68 över Jehovas vittnens verksamhet, så ser du att de Jehovas vittnen som befinner sig bakom järnridån arbetar lika flitigt som de kristna som lever inom västblockets nationer eller i neutrala länder, ja, att de kanske till och med arbetar ännu flitigare och att de får bättre resultat i fråga om att församla de andra fåren. Se på rapporten! Den är sannerligen häpnadsväckande! För åtta länder bakom järnridån har det varit en tillväxt med 21 procent i antalet av dem som tagit ståndpunkt för Riket, medan däremot medeltalet i hela världen är 9,8 procent. Vem kan säga att de kristna inte är män? Vem kan säga att de inte är villiga att kämpa för sanning och för rättfärdighet? Vem kan säga att de inte förblir vakande och på sin post och fullgör sitt ämbetes förpliktelser? Ja, Guds sanna kristna, Jehovas vittnen, förblir vakna, står fasta i tron, skickar sig som män och blir starka. De har ett ansvar, och det är Jehova som har ålagt dem det. Med glädje och fröjd rycker de därför framåt i dessa yttersta dagar, vetande att slutet på denna gamla tingens ordning är nära och att striden vid Harmageddon inte är långt borta. Därför predikar de, med större nitälskan och större uppbjudande av sina krafter än någonsin förr i sitt liv. Vilket storslaget år har de inte haft! Vilken glädje har de inte erfarit! Vilken lycka i hjärta och sinne äger de inte därför att de låter allt hos sig ske i kärlek!

[Tabell på sidorna 66-68]

RAPPORT ÖVER JEHOVAS VITTNENS VÄRLDSVIDA TJÄNST PÅ FÄLTET TJÄNSTEÅRET 1958

(Se publikationen)

(The Watchtower, 1 januari 1959)