Frågor från läsekretsen
● På vilket sätt hölls Röda havets vattenmassor tillbaka, när israeliterna drog fram igenom det? Innebär orden i 2 Moseboken 15:8, där det [enligt Nya Världens översättning] heter: ”de svallande vattnen stelnade i hjärtat av havet”, att vattenmassorna frös till? — J. H., USA.
Vi vet inte precis hur Jehova förmådde vattnet i Röda havet att stå som en mur till höger och till vänster om israeliterna, då de drog fram igenom det. Det var ett under som Gud utförde.
Den vers det gäller här, 2 Moseboken 15:8, lyder så: ”Och för en pust från dina näsborrar samlades vattnen i hög; de stodo stilla såsom uppdämda störtfloder; de svallande vattnen stelnade i hjärtat av havet.” (NW) Samma uttryck på engelska [som vi här återgivit med ”stelna”] används i Amerikanska standardöversättningen, Engelska auktoriserade översättningen och de översättningar som verkställts av J. N. Darby, I. Leeser, R. Knox och J. Rotherham.
Detta engelska ord för ”stelna” definieras i ordboken Webster’s New International Dictionary så här: ”att övergå från vätska till fast ämne genom köld; att frysa”; ”att göra [något] tjockflytande eller likt gele; att ysta sig; koagulera”. Det ursprungliga, hebreiska, ordet, som här återgivits med ”stelna”, betyder att krympa eller tjockna, såsom det sker med mjölk, när den löpnar, eller med vatten som fryser till is, eller att bli stel. I Job 10:10 används detta uttryck i samband med ostämne. Det var därför inte nödvändigtvis så, att vattenvallarna hade frusit till alltigenom, även om Jehova skulle ha kunnat utföra något sådant. Stelheten kan kanske ha påmint om gele eller ostmassa. Ingenting synligt höll tillbaka Röda havets vattenmassor på ömse sidor om israeliterna, och därför gav de intryck av att vara stela, styva, av att ha löpnat eller tjocknat, så att de kunde förbli stående såsom en mur på vardera sidan och inte rasa ihop över israeliterna, så att dessa förgicks i vattenmassorna.
Om vinden hade varit så kall, att den kommit vattnet att frysa, skulle det säkert ha nämnts i skildringen om den förskräckliga kölden. Och en sådan köld skulle mycket väl ha kunnat resultera i en frusen havsbotten, som skulle ha varit vansklig att färdas fram över. Men i 2 Moseboken 14:21 sägs det att ”Jehova började komma havet att vika tillbaka för en stark östanvind, som blåste hela natten och förvandlade havsbottnen till torr mark”. (NW) Och i Jesaja 51:10 heter det på liknande sätt: ”Var det icke du, som uttorkade havet, det stora djupets vatten?”
Mose beskrev hur saker och ting tedde sig för honom. Han kände den starka östanvinden, och han iakttog murarna av synbarligen stelnat vatten. Det som här inträffade var emellertid ett Guds under, och Mose gav sig inte på att förklara hur det kunde ha gått till tekniskt sett, när vattnet hölls tillbaka, och vi ger oss inte heller på att göra det.