Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w58 15/5 s. 239
  • Frågor från läsekretsen

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Frågor från läsekretsen
  • Vakttornet – 1958
  • Liknande material
  • Vems namn aktar du högre — ditt eget eller Guds?
    Vakttornet – 1972
  • Jehova upphöjer sitt namn
    Guds rike regerar!
  • Varför vi måste känna till Guds namn
    Guds namn som skall bestå för evigt
  • Herrens bön närmar sig sin fullständiga uppfyllelse
    Vakttornet – 1951
Mer
Vakttornet – 1958
w58 15/5 s. 239

Frågor från läsekretsen

● Vad är det som avses med uttrycket ”ett nytt namn” i Uppenbarelseboken 2:17? Är det namnet ”Jehovas vittnen”? Och vad avses med de snarlika uttrycken i Jesaja 62:2 och 65:15? — M. N., USA.

Jesaja 62:2 lyder: ”Och folken skola se din rätt och alla konungar din härlighet; och du skall få ett nytt namn, som HERRENS [Jehovas] mun skall bestämma.” Såsom det påvisas i boken ”New Heavens and a New Earth”, på sidorna 232—234, återfördes Sions barn från träldomen under det motbildliga Babylon och blev under stor glädje förenade med sin ”moder” år 1919. Alltifrån den tiden lät Gud deras tillstånd bli allt lyckosammare, och deras ”land” lät han bli befolkat. Det var vid denna tid som Gud gav sin ”kvinna” eller himmelska organisation ett nytt namn, som vi finner av Jeremia 33:16 (AS), nämligen: ”Jehova vår rättfärdighet”. Det är ett namn som passar henne, ett namn som Jehova själv har bildat. Denna namnförändring stämmer väl överens med hennes förändrade tillstånd och beskriver det träffande — i synnerhet med avseende på hennes jordiska förhållanden, som gäller hennes andliga söner på jorden.

Den andra profetian, i Jesaja 65:15, lyder så: ”Och I skolen lämna edert namn till ett förbannelsens ord, så att mina utkorade skola säga: ’Sådan död give dig Herren, HERREN [Jehova].’ Men åt sina tjänare skall han giva ett annat namn.” Dessa ord riktar sig till dem som överger Jehova och vilkas namn blir en symbol eller illustration av det straff som Gud ger de ogudaktiga. Å andra sidan är det så (som det också påpekas i den bok som omnämnts här förut), att Jehovas utvalda, Sions andliga barn, som troget tjänar honom, kallas av Gud med ett namn som är olikt de onda, avfälliga tjänarnas namn. ”Det är ett namn eller rykte som representerar Guds ynnest och välsignelse över den som bär det och betecknar medlemskap i hans universella teokratiska organisation med ärofulla privilegier i fråga om tjänst för Gud.” — ”New Heavens and a New Earth” (”Nya himlar och en ny jord”), sidan 233.

Vi finner alltså, att dessa verser hos Jesaja inte uttryckligen anspelar på namnet ”Jehovas vittnen” utan snarare på det välsignade tillstånd och den ära som Guds kvinna eller himmelska organisation och hennes andliga barn har fått åtnjuta alltsedan 1919. I överensstämmelse med allt det som här har sagts antog emellertid kvarlevan av Sions barn den 26 juli 1931 det nya namnet ”Jehovas vittnen” såsom karakteristiskt för deras verksamhet att bära vittnesbörd om Jehovas storhet och stödja hans sida i stridsfrågan som gäller suveräniteten i universum. Detta gjorde de i harmoni med Skriftens ord i Jesaja 43:10—12 (AS): ”I ären mina vittnen, säger Jehova, och min tjänare, som jag har utvalt ... och det fanns ingen främmande gud bland eder. Därför ären I mina vittnen, säger Jehova, och jag är Gud.”

Låt oss så närmare granska Uppenbarelseboken 2:17, som säger att åt den som vinner seger skall Kristus ge ”en [liten] vit sten och ett nytt namn skrivet på den [lilla] stenen, ett namn, som ingen känner, utom den som får det”. I McClintock and Strong’s Cyclopaedia sägs det i en kommentar till uttrycket ”en liten vit sten” att detta har uppfattats på olika sätt, i det att det tänkts hänsyfta på de små stenar som brukades dels som tecken på frikännande vid de grekiska domstolarna, dels som ”röstsedlar” vid val i Grekland eller på de stenar som fanns på översteprästens bröstsköld och även på seden att skriva på stenar.

Seden att skriva på stenar är besläktad med de forntida romarnas och grekernas sedvänja att begagna en vit sten som tecken på vänskap. Stenen klövs i två delar; en av kontrahenterna skrev sitt namn på den ena halvan, motparten skrev sitt på den andra, och därefter bytte man stenhalvor. Att man kunde visa upp en sådan stenhalva var tillräckligt för att bevisa ett vänskapsförhållande och tillförsäkra en om hjälp i händelse av behov, ja, till och med när det gällde medlemmar av nästfoljande generation. På så sätt blev den kluvna stenen en symbol av identifiering och vänskap.

Det nya namnet som omtalas i Uppenbarelseboken 2:17 tycks inte särskilt avse namnet ”Jehovas vittnen”. Varför inte det? Först och främst därför att det ges som en belöning åt Kristi kropps lemmar på grund av att de har vunnit seger över Satan och världen. Det kan därför endast avse något som de får mottaga sedan de blivit belönade med att få del i den första uppståndelsen. Detta stämmer överens med de belöningar som omtalas i samma och i efterföljande kapitel, sådana som att de får sitta med Kristus på hans tron och får livets krona såväl som makt över nationerna givna åt sig osv. Och så en annan sak: ingen känner det nya namnet utom den som får det.

Det tycks alltså vara så, att det nya namnet som omtalas i Uppenbarelseboken 2:17 syftar på en ny ställning av förtrolig gemenskap som blir deras lott som har del i den första uppståndelsen, något som inte kan förstås eller uppfattas av andra och som inte ens övervinnarna själva känner förrän de får mottaga sin himmelska belöning på grund av att de blivit segervinnare.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2026 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela