Frågor från läsekretsen

● Jag närsluter en artikel, ”Zealous Vandal” (Nitisk vandal), ur decembernumret 1956 av tidskriften Nature. Är detta ett tillbörligt sätt att vittna för sanningen? — C. T., USA.

Tidskriftsartikeln beledsagas av fotografier av två klippor i Olympic National Park i staten Washington. På den ena har man med vita, omkring 70 cm höga bokstäver skrivit: ”Exodus 6:3, Almighty God’s name is JEHOVAH.” (2 Moseboken 6:3: Den allsmäktige Gudens namn är JEHOVA.) På den andra har man målat följande: ”Psalm 83:18, That men may know that Thou, whose name alone is JEHOVAH, art the most high over the earth.” (Psalm 83:18 [motsvarar vers 19 i 1917]: På det att människorna må veta, att Du, som allena bär namnet JEHOVA, är den högste över jorden.) Artikelförfattaren gör följande kommentar: ”Att ansvariga män i den religiösa organisation, som denne missdådare tillhör, skulle gilla att någon gjorde bruk av nationalparker på detta sätt är ytterst tvivelaktigt.” Och därpå sägs det om den verkan som sådana anslag har: ”De väcker häpnad hos en del, som ser dem, och harm hos de flesta.”

Detta är visst inte ett tillbörligt sätt att vittna, och inget moget vittne för Jehova begagnar sådana metoder, som vanställer offentliga platser och väcker människors ovilja i stället för deras goda vilja. Både bibeln och Sällskapet lägger vikt vid predikan förmedelst arbete från dörr till dörr, vittnande på gatorna och bibelstudier i hem, då sanningens förkunnare gör bruk av bibeln och biblisk litteratur och det talade ordet från egna läppar. På sitt eget sätt bär himlarna och jorden vittnesbörd om Jehova, Skaparen, i det att de återspeglar hans majestät, makt och härlighet, såsom bibeln säger oss. (Ps. 19:2—7; Rom. 1:20) Människorna har också sätt och medel att återkasta Jehovas lov och pris, och dessa sätt framhålls i bibeln. Att vanställa ”naturen” och nedsätta budskapet i andra människors ögon är inte ett sådant sätt som bibeln godkänner.

I samband härmed kan nämnas att i Sällskapets tidskrift Awake! inflöt det i numret för 8 augusti 1956 en artikel kallad ”Save Parks from Becoming Slums” (Rädda parkerna från att bli skräpbackar), i vilken bristen på uppskattning av nationalparkerna beklagades.