Frågor från läsekretsen
● Hur kan man med framgång hävda att läran om treenigheten är falsk, när Jesus själv, i Johannes 10:30, säger: ”Jag och Fadern äro ett”?
Med dessa ord sade inte Jesus att han och hans Fader tillsammans utgjorde en enda Gud, var varandras jämlikar och av samma eviga tillvaro. Om ni vill söka påstå att han sade det, vilket anhängare av treenighetsläran gör, då måste ni också tro att alla Kristi efterföljare kommer att bli Gud: ”Icke för dessa allenast beder jag, utan ock för dem som genom deras ord komma till tro på mig; jag beder, att de alla må vara ett och att, såsom du, Fader, är i mig och jag är i dig, också de må vara i oss [må vara ett i oss, 1878].” Alldeles som Jesus är ett med Gud, så är Jesu efterföljare ett med Gud. Det råder enhet mellan dem i fråga om tro, uppsåt och verksamhet. Bibeln talar om att en människa sår, en annan vattnar för att få det att växa, och eftersom de båda arbetar med samma mål för Ögonen, säger den: ”Men den som planterar och den som vattnar äro ett.” I denna bemärkelse är Gud och Jesus och Jesu efterföljare ett. — Joh. 17:20, 21; 1 Kor. 3:8, 1878.
Innan Jesus kom till jorden, medan han ännu var i himmelen såsom en andevarelse och befann sig i Guds gestalt, eftersom också han då var en ande, var det så att han ”icke alls tänkte på att sätta sig i besittning av något, nämligen att han skulle bliva jämlik Gud”. När Jesus var på jorden som människa, sade han att han inte var Guds jämlike: ”Fadern är större än jag.” Sedan Jesus blivit upprest från de döda och återvänt till himmelen som en andevarelse och utövat sin regering där, ”skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.” Alltså finner vi, att innan Jesus kom till jorden och medan han var på jorden och efter det att han återvänt till himmelen, var, är och förblir han ständigt ringare än Jehova. ”Gud är Kristi huvud.” Kristus och Gud är inte jämlika, som treenighetslärans förespråkare hävdar. — Fil. 2:6, NW; Joh. 14:28; 1 Kor. 15:28; 11:3.
De är inte av samma eviga tillvaro, vilket treenighetens förespråkare påstår. Om Jehova läser vi: ”Från evighet till evighet är du, o Gud.” Han kallas ”den höge och upphöjde, han som tronar till evig tid” och ”en evig konung”. Han föddes alltså inte, blev inte skapad, hade inte någon begynnelse. Men så. är det inte med Jesus Kristus, ty han kallas ”den förstfödde av allt skapat”, ”begynnelsen av Guds skapelse”. — Ps. 90:2; Jes. 57:15; Jer. 10:10; Kol. 1:15, 16 och Upp. 3:14, NW.
En sak, som man ofta förbiser, bör vi emellertid komma ihåg: läran om treenigheten säger att Gud och Kristus och den heliga anden är tre personer, vilka utgör den ene sanne Guden. Det vill säga tre gudar i en. Johannes 10:30 talar bara om att två ”äro ett”. Det har ingenting att skaffa med en treenighet, med läran om tre gudar i en. Endast 1 Johannes 5:7, såsom denna vers återges t. ex. i Konung Jakobs bibelöversättning, Douayöversättningen och äldre svenska översättningar, kan ge stöd åt treenighetsläran, och denna vers är oäkta och utelämnas i de flesta nutida översättningar. Ingen autentisk bibeltext ger stöd åt treenighetsläran.