Trons beprövade halt

1. Hur är vi på förhand rustade mot nöd och svårigheter?

JEHOVAS vittnens tro kommer aldrig att bli tillintetgjord av tider av svårigheter och nöd. Vi vet att tjänaren inte är förmer än Husbonden, och alldeles såsom Jesus blev förföljd och hans tro blev satt på prov, så sker detsamma med hans efterföljare i våra dagar. (Joh. 15:20) Vi förväntar att nöd och svårigheter skall vållas oss av systemen i den gamla världen, men vår tro blir stärkt därigenom, inte tillintetgjord. Satan, som profetiskt omtalas såsom Gog i Magog, är redo att rycka an och föra krig mot Guds tjänare på jorden. I den profetiska bilden visas det, hur hans stridskrafter är lägrade omkring den öppna och obefästa staden av Jehovas folk, till vilken människor av en god vilja nu flockar sig. Därför ”mina älskade, var icke förbryllade över den brännande hetta ibland eder, som träffar eder till en prövning, som om något sällsamt drabbade eder. Fortsätt tvärtom att fröjdas, alldenstund ni äro delaktiga i Kristi lidanden.” (1 Petr. 4:12—14, NW) I stället för att låta skrämma oss av dessa sataniska försök bör vi följa Petrus’ enträgna maning: ”Fatta posto emot honom, fasta i tron, i det ni veta att samma ting i fråga om lidanden fullbordas i hela sammanslutningen av edra bröder i världen.” — 1 Petr. 5:8—10, NW.

2. a) Hur kommer Satan att ingripa mot den nya världens samhälle? b) Vilka försäkringar och anvisningar har vi fått?

² Vi vet att Satan kommer att fortsätta med att försöka bryta ned dem som har ringa tro. Men Uppenbarelseboken 2:10 (NW) säger: ”Var icke rädd för det som du är bestämd till att lida. Se, djävulen skall fortsätta med att kasta några av eder i fängelse, för att ni må bliva till fullo satta på prov och för att ni må hava bedrövelse i tio dagar. Bevisa dig trogen, även om det är förbundet med dödsfara, så skall jag giva dig livets krona.” Skriften är full av redogörelser för demonernas motstånd mot Jehovas tjänare ända fram till närvarande tid. På senare år har många blivit satta i fängelse, fått undergå tortyr och blivit skilda från sina familjer på grund av sin trohet mot Jehova, men ingenting kan bryta ned tron hos Jehova Guds sanne tjänare. Vi påminns om Jesu ord: ”Bliv icke förskräckta för dem som döda kroppen, men icke kunna döda själen.” (Matt. 10:16—23, 28, NW) Vad som än kommer över Jehovas tjänare, så vet vi, att han inte skall tillåta att hans tjänare blir satta på svårare prov än de kan uthärda. Sakarja 2:5 visar, att Gud kommer att vara som en eldsmur omkring dem som tjänar honom och förväntar sitt beskydd och sin trygghet från honom. I vår trosprövning har vi den försäkran som Guds ord ger oss och vet, att hans ande stöder oss. Vi ryggar inte tillbaka för förföljelse, men vi vet att liksom metall härdas av hetta, så blir tron prövad och ådagalagd genom förföljelse.

3, 4. a) Hur har Jehovas vittnen, i gången och i nuvarande tid, bestått under förföljelse? b) Varför blir de förföljda?

³ Till vår uppmuntran har vi underbara uppteckningar i Skriften om den orubbliga tro som Guds tjänare visat i flydda tider. Deras obrytbara tro under begabberi och gisselslag, i bojor och fängelse är ett mönster för Jehovas folk i denna tid. ”De blevo stenade, de blevo satta på prov, de blevo söndersågade, de dogo genom att slaktas med svärd, de gingo omkring i fårhudar, i gethudar, medan de ledo brist, voro i trångmål, under misshandel; och världen var dem icke värdig.” (Hebr. 11:35—38, NW) Kort efter apostlarnas tid kom mera förföljelse över den kristna församlingen, och de som vägrade att förneka sin Gud blev dödade av vilda djur eller brända till döds eller dog under annan sadistisk tortyr på romerska arenor. Dessa exempel på tro finner man inte endast i gångna tiders historia utan också i vår tid, då Guds tjänare visar samma obrytbara hängivenhet för Honom som har makt över livet.

⁴ I vår tid blir Jehovas vittnen i många länder världen utöver utsatta för förföljelse, inte för något orätt handlingssätt eller brott mot nationernas rättvisa krav, utan därför att de predikar sanningen och håller fast vid sin ostrafflighet gentemot de rättfärdiga principerna i Guds lag och ord. (1 Petr. 4:15, 16) I själva verket är just detta hat mot Guds tjänare en del av det tidernas tecken, som Jesus förutsade. (Mark. 13:9) På somliga platser har misshandeln varit en följd av åtgärder från en illa underrättad regerings sida, på andra orter har religiös ofördragsamhet givit upphov till den. Än en gång visar den gamla världen, att den inte hyser någon kärlek till sanna kristna. I Portugisiska Östafrika blir infödda vittnen ofta angivna av sina religiösa fiender och satta att tvångsarbeta i statliga företag månader i sträck. I Belgiska Kongo får kristlig litteratur inte införas för att studeras av Jehovas vittnen, och inte heller får dessa komma tillsammans för tillbedjan. På Formosa är Jehovas tillbedjan inte tillåten, trots det att man gjort upprepade försök att erhålla regeringens godkännande. Biblar har konfiskerats, möten har upplösts, och missionärer har förvisats ur landet, i det myndigheterna ansätter dem som står fasta för sin tro.

5. Hur fortsätter trosprövningen?

⁵ Liknande förhållanden råder i många andra länder i världen. I synnerhet i kommunistbehärskade länder fortsätter man att söka undertrycka sanningen. Bröderna i Tjeckoslovakien har fått sin trohet satt på prov. I ett brev heter det så här: ”Bröderna förstår på rätt sätt föreskriften om att betala tillbaka till Gud det som tillhör Gud. Inte ett ögonblick skulle de tillåta den tanken att uppstå i deras sinnen, att ett av en mänsklig makt utfärdat förbud skulle kunna upphäva det av Skaparen givna uppdraget att predika evangelium.” Från Östtyskland kommer underrättelser om fortsatta svårigheter och om blixtattacker mot olika församlingar, vid vilka tillfällen stora skaror blir arresterade. Till dato har sammanlagt 1.346 vittnen blivit dömda till 9.071 år i fängelse, vilket blir ett medeltal av sex år och nio månader, för att de bevarar sin ostrafflighet gentemot Jehova. Ett vittne, som blivit utsläppt ur fängelset, sade: ”Guds ande har verkat på oss och givit oss styrka och förökat vår tro.” Efter beständig tortyr och fängelsevistelse sade en annan broder till sina plågare: ”Jag har lovat trohet mot Jehova. Ni kan bära ut mig från detta ställe som ett lik men inte som en förrädare.” Ingenstans i världen har trosprovet upphört, utan vi kan förvänta att det skall tilltaga ända till det fullständiga slutet. Vi bör vara rustade för det med trons sköld, redo att avvärja Satans glödande pilar genom att sätta vår förtröstan och vår lit till Jehova.

6. Vad är nödvändigt för att vår tro skall vara välbehaglig för Gud?

⁶ Sann tro är inte blind tro. I gångna århundraden har hundratals tusenden dött i religionens namn, men utan att detta blivit till ära för Gud. De har dött med hans ord på läpparna och samtidigt brutit hans bud och varit utan exakt kunskap om hans uppsåt. För att kunna ha en för Gud välbehaglig tro måste vi veta vad hans vilja är och vad hans ord föreskriver och så tjäna honom i enlighet därmed. Om vi tjänar som Jesus gjorde, såsom ett Rikets sändebud och trogen intill döden, då kan vi vara säkra på att få belöningen. På det sättet bevisade Jesus sin tro och hängivenhet, och han lärde lydnad genom det som han led. Fördenskull skrev Paulus till hebréerna, att de skulle ”oavvänt betrakta vår tros anförare och fullkomnare, Jesus. För den glädje som var honom förelagd uthärdade han en tortyrpåle, föraktande skammen, och har satt sig på Guds trons högra sida. Ja, betrakta noga den som har uthärdat sådan motsägelse av syndare, emot deras eget intresse, på det att ni icke må bliva trötta och giva tappt i edra själar.” — Hebr. 12:2, 3, NW.

7. a) Hur blir vår tro stärkt genom inbärgningsarbetet? b) Vilka människor i våra dagar har en levande tro?

⁷ I denna tid befästs vår tro alltmer, när vi bevittnar den storslagna uppfyllelsen av bibliska profetior i det inbärgningsarbete, den skörd, som nu pågår. Den nya världens samhälle växer världen runt, såsom det för år hundraden sedan förutsades genom Skriften. Detta är ett påtagligt ådagaläggande av verkligheten — det osynliga upprättandet av Guds himmelska rike. Människor av alla slag tar ståndpunkt för sanningen och överlämnar sig åt Jehova. I sig självt ger detta oss tro på fullbordan av Guds uppsåt, att de saktmodiga skall ärva jorden och få den glädjen att åtnjuta frid. Också Jehovas vittnens sammankomster i våra dagar tjänar till att stärka tron hos många människor av en god vilja, som är närvarande. Varför? Därför att de lyssnar till den sanning, som framställs. De ser dess verkan i andras liv. Sedan drivs de av Guds ande till att ta del i detta stora inbärgningsarbete. De ser hans organisation i verksamhet och den enhet och harmoni som sanningen skänker dessa människor. Allt detta ger tro. De vet att om andra har denna tro, så kan de också få den. Om andra kan hålla stånd, när deras tro utsätts för glödheta prövningar, så kan de också göra det. Genom sin tro domfäller de världen, som saknar tro. (Hebr. 11:7) Gud är förvisso inte död för dem, men deras förra missriktade tro på falsk tillbedjan är det. Nu har de en bestående och sann tro. Det är inte att undra på att Maclean’s Magazine i sitt nummer för den 15 december 1953 skrev så här: ”Om en individ säger att han är ett av Jehovas vittnen ... är det goda utsikter till att han är ett troget vittne”, och ”I våra dagar är den ojämförligt största tillväxten att finna bland Jehovas vittnen ... det finns i det närmaste fem i Kanada för var och en som enligt uppgift fanns år 1941.” — Jes. 60:22.

8. Hur kan vi segra i trons kamp?

⁸ Jehovas vittnen låter sin trohet sättas på prov. De vet att Satan är ute efter var och en som visar sann tro; han bearbetar varje individ för att försöka få honom att falla. Icke förty måste vi bevisa vår trohet genom att förbliva ”i tron, befästa på grundvalen och ståndaktiga” och genom att inte låta oss rubbas från det hopp, som finns i de goda nyheter som vi har hört. (Kol. 1:23, NW) Paulus gav uttryck åt en liknande tanke till Timoteus, i 1 Timoteus 6:12: ”Kämpa för att vinna seger i trons rätta kamp, grip fast tag om det eviga livet, till vilket du blev kallad och varom du har avgivit den rätta bekännelsen offentligt inför många vittnen.” Skriften uppmanar oss ständigt till sådan trohet: ”Låt oss hålla fast vid att offentligen kungöra vårt hopp utan att vackla, ty han som har givit löftet är trofast. Ty ni måste uthärda, så att ni, sedan ni gjort Guds vilja, må få mottaga uppfyllelsen av löftet. ... ’Men min rättfärdige skall leva på grund av tro’, och ’om han ryggar tillbaka, har min själ icke behag i honom’. Nu äro vi icke av det slag som ryggar tillbaka till tillintetgörelse, utan av det slag som har tro, varigenom själen bevaras vid liv.” — Hebr. 10:22, 23, 32—39. NW.

9. Varför bör vi vara modiga, och vad måste vi tro på?

⁹ Vi kan hämta mod av dessa fakta, i det vi ser inte endast det som finns upptecknat om trohet i forna tider, utan också det mod och den ståndaktighet som ådagaläggs av våra bröder i alla delar av världen i deras glödheta prövningar i denna tid. Trots allt som djävulen och hans organisation kan låta komma över oss, ”kan Jehova befria människor med gudaktig hängivenhet ur prövningen”. (2 Petr. 2:9, NW) Vidare sägs det oss, att ”Gud är trofast, och han skall icke låta eder bliva frestade utöver vad ni kunna bära, utan jämsides med frestelsen kommer han också att öppna utvägen, på det att ni må kunna uthärda den”. (1 Kor. 10:13, NW) Ja, en prövning av tron kan förväntas i denna sammanstötning mellan den gamla världsordningen och den nya. I stället för att rygga tillbaka för elden, fröjdar sig Jehovas vittnen över att få det privilegiet att ådagalägga sin tro på Guds namn. Vi lever nu på den dag, då er tro måste prövas och bevisas. Det är den rätta sammanställningen — av tro med gärningar — som röner godkännande. Detta är tro som visas i gynnsam tid och i svår tid, i förföljelse eller fred — tro i stort såväl som i smått. Det är tro på Jehova, hans ord och hans organisation.

10. Varför är det önskvärt att vi får låta vår tro sättas på prov?

¹⁰ De kristna världen utöver i våra dagar kan finna glädje i att läsa Petrus’ ord, när de fortsätter att låta sin trohet prövas. Han skrev: Ni ”skyddas [av Guds kraft] genom tro till en frälsning som är färdig att uppenbaras i den sista tidsperioden. Över detta fröjda ni eder storligen, fastän ni för närvarande under en liten tid, om så måste vara, hava blivit bedrövade genom olika prövningar, för att den beprövade beskaffenheten hos eder tro — av mycket större värde än guld, som förgås trots att det blir prövat genom eld — må befinnas vara en orsak till lovprisning och härlighet och ära vid Jesu Kristi uppenbarelse. Fastän ni aldrig hava sett honom, älska ni honom. Fastän ni icke för närvarande se honom för edra ögon, utöva ni likväl tro på honom och fröjda eder storligen med en outsäglig och förhärligad glädje, i det att ni erhålla det fullbordade slutet för eder tro, edra själars frälsning.” — 1 Petr. 1:4—9, NW.

(The Watchtower, 1 juni 1955)