”Etiopien räcker ut sina händer”
MÅ Etiopien ivrigt räcka ut sina händer emot Gud.” (Ps. 68: 31, AT) Under de senaste två åren har missionärer, som utbildats vid Gilead, Jehovas vittnens missionärsskola i South Lansing, New York, begivit sig till Etiopien för att där kungöra de goda nyheterna om Jehova Guds upprättade rike och för att säga till de fångna: ”Dragen ut!” Följande två brev har vi fått från två av de etiopier som först tog ståndpunkt för Jehova och bröt sig ut till friheten.
”Kära Bröder!
Jehova Gud välsigne er. Jag hör talas om er så mycket genom era brev som ropar mig an, så jag vill skriva att ni må förstå, att jag tackar er för allt det som ni säger. Jag är glad ni tog tid såsom broder, fastän ni aldrig förr har sett mitt ansikte. Jag vill att ni vet, hur lycklig jag är att Jehova Gud och Sällskap sänder till Etiopien hans vittnen för att tala om sanning för oss och vad vi behöver veta om bibel. Jag tror på bibel länge och önskar vara kristen och säger att jag är kristen. Men när folk frågar mig vad betyder att vara kristen, jag inte veta jag skall säga dem. Nu, tack till Jehova vår Gud, kan jag svara till dem vad betyder att vara verkligt kristen och vittne för Jehova. Jag ber så, att känna till om ny värld och att hela djävuls värld snart tar slut i Harmageddon. Jag börjar genast att vittna för folk och försöker att hålla studier för dem, men de tror mig inte vad jag talar om för dem, och säger att de aldrig hört detta förr. Men jag inte modstulen, för jag vet det är sanning. De skrattar mot mig och säger jag har ny religion, men jag säger min religion äldre än deras, för Abel var Jehovas vittne, och många andra gånger talar bibel om dessa som vittnar för Jehova. Detta gör dem arga mot mig, men jag bryr mig inte om utan bara söker efter får, som önskar veta om Rike. Bröder, jag lycklig att förstå vad ni säger till mig genom era brev till bröder här, och hoppas att ni vet att mina teokratiska hälsningar går till er, liksom ni till mig. Må Jehova bruka mig mycket till att få glatt budskap predikat i Etiopien före Harmageddon.”
”Till alla mina bröder i värld som så vänliga att förfråga om mig och sänder kära hälsningar!
Jag måste ge er kort tillkännagivande och tala om för er, hur mycket er förfrågan om mig betyder, och hur mycket jag står i tacksamhetsskuld för kärlek ni visar åt mig såsom ny broder. Jag berättar nu någonting för er om hur den allsmäktige Gud Jehovas vittnen vandrar på detta nya fält, denna plats, som kallas Etiopien. Först måste jag tala om för er, hur jag kommer till sanning. Mitt namn är Regassa Jota, gammal 23 år, föddes i väst hednisk del av Etiopien i Wallegaprovins. Jag lär mig italienska och amhariska under tid Mussolini tar Etiopien, och då hör jag något de första ting om Gud genom katolik. Jag önskar tjäna sann Gud, men många ting tycks mig inte rätt. Sedan kejsare återvänder till Etiopien jag går i skolan. Under dessa år tycker jag om att höra bibel av dem som säga sig vara Guds missionär och kalla sig Sudansk inre Mission. Jag fattar mycket intresse, då jag önskar tjäna Gud och predika för andra. Jag går till deras skola för att bli missionär, men jag ser saker jag inte tycker om att se av dem. Jag har också många frågor de inte svarar. Jag finner, att de bedriver handel med Guds ord, och att de inte sanna tjänare, som de påstår. I alla fall jag studerar och predikar för dem, eftersom jag vill tjäna Gud. Jag ställer frågor om treenighet och många saker som de förskräckta att besvara. De säger mig jag måste anta, vad de säger om saker och ting, men en dag, medan jag ute och predikar för Sudansk Mission, hör jag om Jehovas vittnen, att ingen tycker om dem. Jag går för att göra besök hos dem och finner Broder Woody, som talar om för mig mycket om Guds ord så som jag aldrig förr hör. Jag glad inom mig väldigt mycket, då jag går tillbaka till skola, över de ting som jag nu hör. Jag tar andra pojkar med mig till Jehovas vittnen. Jag önskar dem också att höra många saker. De tycker om. Saker jag lär mig av Jehovas vittnen jag frågar om i missionsskola, och de blir mycket onda på mig och kan inte svara på frågor. Jag börjar veta, att jag till slut finner sanning, för ingen kan med framgång resonera emot det som jag nu talar om för folket ifrån Jehovas vittnen. Av skolan får jag mat, bostad och kläder. Mitt hem mer än 1.000 kilometer härifrån, och jag har ingen förutom Gud till att hjälpa mig. Jag tar ståndpunkt för sanning. Nu jag lycklig väldigt mycket mera än jag kan säga er, ty jag finner sanning och kan nu predika om Rike såsom broder åt folk som ni bröder, som sänder mig kära hälsningar. Nu predikar jag heltid och placerar många småbok för att låta folk få veta om Rike. Jag i sanning nästan två månader, men jag hoppas Jehova gör det snart möjligt för mig att vända tillbaka till mitt land, där det finns många personer som jag vet blir glada att lära om Guds rike och också vara Jehovas vittnen. Jag ber Gud ge mig kunskapen och tron att sprida sanning i detta land, innan Harmageddon kommer för att förstöra allt. Jag önskar en dag jag träffar alla er bröder, som bröderna här berättar mig så mycket om. Kanske jag träffar er en dag, även om det är efter den nya världen. Även om jag inte träffar, ber jag er vara snälla och veta att jag glad att vara er broder i hans tjänst, och jag lovsjunger till stor Jehova. Era hälsningsord till mig i ert brev till bröder här betyder mycket för mig, och jag hoppas detta brev gör er glad att höra från mig liksom jag glad att höra från er.
Er broder att vittna för Jehova.”