SAREFAT

[Sạrefat] Möjligen från en rot som betyder ”luttra”.

En fenicisk stad som på Elias tid ”hörde till” eller i varje fall var beroende av Sidon. I Sarefat togs profeten gästfritt emot av en fattig änka. Genom ett underverk tog inte änkans förråd av mjöl och olja slut under en allvarlig hungersnöd, och genom Guds kraft uppväckte Elia hennes son från de döda. (1Ku 17:8–24; Lu 4:25, 26) Senare utgjorde Sarefat en yttre gräns för det tidigare kanaaneiska område som skulle tillfalla landsflyktiga israeliter. (Ob 20) Namnet Sarefat finns bevarat i stadsnamnet Sarafand. Staden Sarafand ligger 13 km sydsydväst om Sidon, men den forntida staden låg möjligen lite längre västerut, vid Medelhavets kust.