SEMAJA

[Semạja] Betyder ”Jehova har hört (lyssnat)”.

1. En simeonit; en av hans avkomlingar deltog på kung Hiskias tid i ett fälttåg som ledde till att betesmarker erövrades från kanaanéerna. (1Kr 4:24, 37–41)

2. Son till Joel av Rubens stam. (1Kr 5:3, 4)

3. Överhuvud för Elisafans levitiska fädernehus. Efter det att Semaja och 200 av hans bröder hade helgat sig deltog de i den procession som förde förbundsarken till Jerusalem. (1Kr 15:4, 8, 11–16)

4. Leviternas sekreterare; han skrev upp de 24 avdelningarna av präster som organiserades enligt Davids anvisningar; son till Netanel. (1Kr 24:6)

5. Leviten Obed-Edoms förstfödde son. Semaja och hans söner var alla portvaktare och utförde tjänst vid förrådshusen vid helgedomen. (1Kr 26:1, 4, 6, 7, 12, 13, 15)

6. En av Jehovas profeter; han levde under Salomos son Rehabeams regering. Efter det att de tio stammarna i norr 997 f.v.t. hade gjort uppror kom Semaja med ett budskap från Jehova om att Rehabeam inte skulle försöka återerövra dem. (1Ku 12:21–24; 2Kr 11:1–4) I Rehabeams femte år (993 f.v.t.) invaderades Juda av den egyptiske kungen Sisak, och Semaja gjorde Rehabeam och hans furstar uppmärksamma på att Jehova hade övergett dem därför att de hade övergett honom. När Rehabeam och hans furstar ödmjukade sig såg emellertid Jehova till att invasionen inte ledde till fullständig ödeläggelse. (2Kr 12:1–12) Semaja skrev också en av skildringarna av Rehabeams regeringstid. (2Kr 12:15)

7. En av de leviter som kung Jehosafat i sitt tredje regeringsår (934 f.v.t.) sände ut för att undervisa i lagen i Judas städer. (2Kr 17:7–9)

8. En levit – en avkomling av Jedutun – som Hiskia i sitt första regeringsår (745 f.v.t.) gav i uppdrag att hjälpa till i arbetet med att rena templet. Semaja och de andra leviterna förde allt orent till Kidrondalen. (2Kr 29:12, 14–16) Möjligen identisk med nr 9.

9. En av de leviter som på Hiskias tid fördelade tionden och andra bidrag i prästernas städer. (2Kr 31:6, 12, 14, 15) Möjligen identisk med nr 8.

10. En av de levitiska hövdingar som gav ett frikostigt bidrag i form av djuroffer till Josias stora påskfirande. (2Kr 35:1, 9)

11. Far till Urija, en profet som var samtida med Jeremia. Semaja kom från Kirjat-Jearim. (Jer 26:20)

12. Far till Delaja, en av furstarna i Juda under Jehojakims regering. (Jer 36:12)

13. En falsk profet från staden Nehelam; motståndare till Jeremia. Semaja fördes i fångenskap till Babylon 617 f.v.t. tillsammans med Jehojakin. Därifrån skrev han till prästen Sefanja och de andra prästerna i Jerusalem och fördömde Jeremia för att han förutsagt att landsflykten skulle bli långvarig och för att han uppmanat de landsflyktiga att slå sig ner i Babylon. Semaja krävde att Jeremia skulle sättas i stocken. Jehova förutsade emellertid att eftersom Semaja försökte få judarna att förlita sig på lögn och talade öppet uppror mot Jehova, skulle varken han eller hans avkomma finnas med bland de landsflyktiga som återvände. (Jer 29:24–32)

14. En präst, troligen stamfar till en prästsläkt, som tillsammans med Serubbabel återvände till Jerusalem 537 f.v.t. Under den följande generationen var Jehonatan överhuvud för Semajas fädernehus. (Neh 12:1, 6, 7, 12, 18) En representant för släkten, eller en annan präst med samma namn, var bland dem som bekräftade det förbund som nationen slöt medan Nehemja var ståthållare. (Neh 10:1, 8)

15. En levit som härstammade från Jedutun och som hade en son eller en avkomling vid namn Obadja som bodde i Jerusalem efter landsflykten. (1Kr 9:16, 34)

16. En levit, en av Meraris avkomlingar; han bodde i Jerusalem en tid efter landsflykten i Babylon; son till Hassub. (1Kr 9:14, 34; Neh 11:15)

17. Överhuvud för Adonikams söner; tillsammans med Esra drog han upp till Jerusalem 468 f.v.t. Han var möjligen en av dem som Esra hade sänt ut för att finna tjänare till helgedomen, något som ledde till att det samlades en del leviter och netinimtjänare till resan. (Esr 8:1, 13, 16–20)

18. En av de präster som Esra, när han kom till Jerusalem, uppmanade att sända bort sina utländska hustrur; son till Harim. (Esr 10:10, 11, 21, 44)

19. En israelit – son till en annan Harim – som också var bland de israeliter som hade tagit sig utländska hustrur men som sände bort dem. (Esr 10:25, 31, 44)

20. En av dem som hjälpte till i arbetet med att reparera Jerusalems mur; son till Sekanja. Semaja var portvaktare och därför troligtvis levit. (Neh 3:29)

21. Den falske profet som Tobia och Sanballat lejde för att underrätta Nehemja om ett påstått hot mot hans liv. På det sättet skulle de försöka skrämma Nehemja, som inte var präst, till att begå en synd genom att gömma sig i templet. Semaja var son till Delaja. (Neh 6:10–13)

22. En man som deltog i den invigningsprocession som Nehemja anordnade när Jerusalems mur hade blivit återuppbyggd. (Neh 12:31–34)

23. En präst av Asafs släkt. En av hans avkomlingar deltog i samma procession, tydligtvis som trumpetare. (Neh 12:31, 35)

24. En präst och musiker som deltog i samma procession; tydligtvis en släkting till nr 23. (Neh 12:31, 36)

25. En präst som tydligtvis blåste i trumpet när de två tacksägelsekörerna möttes vid Jehovas hus i förbindelse med invigningen av Jerusalems mur. (Neh 12:40–42)

26. En avkomling av David. (1Kr 3:9, 10, 22) Några bibelkommentatorer menar att orden ”och Semajas söner” mitt i vers 22 (som följs av bara fem namn) är ett avskrivningsfel och bör utelämnas, så att Sekanja tillskrivs sex söner. Andra menar emellertid att Semaja och hans fem söner skall räknas som de sex avkomlingarna av Sekanja.