KADMIEL

[Kạdmiel] Betyder ”Gud kommer emot (möter)”, ”Gud går främst”.

En levit som tillsammans med flera i sin släkt följde med Serubbabel tillbaka till Jerusalem. (Esr 2:1, 2, 40; Neh 7:6, 7, 43; 12:1, 8, 24) Kadmiel och hans söner tjänade som uppsyningsmän över dem som återuppbyggde templet. (Esr 3:9)

Med tanke på hur många år det är mellan 537 f.v.t., då israeliterna återvände från landsflykten i Babylon, och 455 f.v.t., då man på Nehemjas tid bekände nationens synder mot Jehova och sedan med sigill bekräftade det ”bindande avtal” som hade slutits (Neh 9:4, 5, 38; 10:1, 9, 10), kan det inte vara en och samme Kadmiel som var med vid alla dessa tillfällen. Det måste av allt att döma ha varit någon som representerade Kadmiels hus som var med vid de två sistnämnda händelserna.