HEN

Betyder ”ynnest”, ”nåd”.

Son till en man vid namn Sefanja (inte profeten Sefanja); en av dem som återvände från landsflykten i Babylon. Hen nämns i förbindelse med den storslagna krona som skulle sättas på översteprästen Josuas huvud och som senare skulle komma att tillhöra Hen och tre andra till en åminnelse i Jehovas tempel. (Sak 6:11, 14)

Hen är troligen identisk med den Josia som nämns i Sakarja 6:10. Namnet Hen har betraktats på olika sätt: 1) som ett egennamn, 2) som en förkortning eller en förvrängning av namnet Josia och 3) som ett vanligt substantiv. I den syriska Peshitta förekommer namnet Josia såväl i Sakarja 6:10 som i 6:14, något som också är fallet i flera nyare översättningar. (AT, La, Mo, 2000) American Standard Version har ordalydelsen ”till Hen, Sefanjas son”, i huvudtexten i Sakarja 6:14 men har en alternativ återgivning i fotnoten, där det står: ”El.: för [Sefanjas] sons omtänksamhet.” Återgivningen ”Hen”, som förekommer i Nya världens översättning och flera andra översättningar, bygger på den masoretiska texten.