ASAJA

[Asạja] Betyder ”Jah har gjort”.

1. En avkomling av Merari, Levis tredje son; överhuvud för ett fädernehus. Han var en av föreståndarna bland de 862 leviter som utvaldes till att föra förbundsarken till Jerusalem när David gjorde sitt andra (och lyckade) försök. (1Kr 6:29, 30; 15:4–12)

2. En hövding i Simeons stam på kung Hiskias tid (745–717 f.v.t.). Han var en av de simeoniter som intog en bördig dal i Gedorområdet, vilken fram till dess hade varit bebodd av hamiter och meuniter. (1Kr 4:36–41)

3. En man som kallades ”kungens tjänare”; en av fem män, anförda av Hilkia, vilka kung Josia sände till profetissan Hulda för att fråga Jehova om betydelsen av det som stod i lagboken, som kort dessförinnan (642 f.v.t.) hade blivit funnen. (2Ku 22:3, 8, 12–14; 2Kr 34:20, 21)

4. Den förstfödde av shelaniterna. (1Kr 9:1–3, 5) Nämns bland dem som återvände från landsflykten i Babylon. I Nehemja 11:5 omnämns Maaseja av Judas stam som en som var ”av Shelas släkt”, och eftersom namnen har ungefär samma betydelse (Maaseja betyder ”Jehovas arbete (verk)”) menar en del att det rör sig om samma person, en avkomling av Shela, Judas yngste son med kanaanén Shuas dotter. (1Mo 38:2, 5; se MAASEJA nr 17.)