Nya växter i lantbruket

Det maskinella och konstgödselinriktade jordbruket har lett till att den förut tillämpade mångsidiga växtföljden nu har närapå försvunnit. En förändring kan emellertid vara på väg, och flera olika faktorer kan bidra till det. Ett skäl är att större variation skulle minska riskerna för växtsjukdomarnas spridning. Ett annat är att uppnå jämnare sysselsättning, och ytterligare ett är att med hjälp av ärtväxter, som binder kväve, minska behovet av konstgödsel. Därtill kommer att konsumenterna efterfrågar nya produkter, liksom också livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin.

Det beräknas att 14 procent av de 350.000 kända växtarterna kan ha läkande verkan. I Storbritannien odlas på försök gulltrav, och det uppges att växten ”ger den högsta kända andelen fleromättade oljor”. Oljorna innehåller ämnen som anses hjälpa till att kontrollera blodtryck och kolesterolhalt. Blad av bertram provas på en klinik i London som medel mot migrän — med goda resultat. I Nederländerna provodlas olika sorter av kinakål och vidare japansk gräslök och purjolök, som är kraftigare än europeiska sorter. I Västtyskland arbetas med odlingsteknik för att få fram sparris och cikoria som vintergrödor. I Skottland har man korsat amerikanska björnbär med ett slag av skotska hallon och fått ett bär (”tayberry”) som slagit an bland konsumenterna. En av fördelarna är att dessa bär är färdiga före hallonplockningen.

Detta är några exempel som visar vad människor kan åstadkomma med naturens hjälp, när man verkligen intresserar sig för att nå goda resultat. — Hämtat ur Fåran för januari/februari 1984 (utgiven av Svenska John Deere AB).