Hur farliga är egentligen droger och narkotika?

Från ”Vakna!”:s korrespondent i Canada

ALLA droger och narkotiska ämnen kan vara farliga. En drog är ett ämne som genom sin kemiska beskaffenhet påverkar strukturen eller funktionen hos en levande organism. Det är denna ”påverkan” som utgör en uppenbar fara.

De droger och narkotiska ämnen som vi här dryftar är ämnen som har en viss verkan på sinnesstämningen, uppfattningsförmågan och medvetandet. Enligt den här definitionen kan man säga att även om man inte betraktar sådana allmänt använda varor som kaffe, en del teer, cola-drycker och alkoholhaltiga drycker såsom droger, innehåller de i själva verket droger. Drogen i de tre första exemplen är koffein, och i det sista exemplet är det förstås etylalkohol. Ett måttligt bruk av dessa drycker är inte skadligt, och de kan till och med ha ett visst näringsvärde. I bibeln är till exempel vin uttryckligen rekommenderat för hälsan. I Första Timoteus 5:23 heter det: ”Använd lite vin för din mage och dina täta sjukdomsanfall.”

Men bruket av droger och narkotiska ämnen kan orsaka allvarliga problem. Den åtföljande tabellen visar vilka en del av dessa problem är.

En del av dessa droger används naturligtvis som läkemedel eller för att lindra smärta till följd av sjukdom eller operation. Förekommer det inom medicinen missbruk av droger och läkemedel? Förvisso. Det förekommer till exempel inte bara övermedicinering till följd av att en del läkare urskillningslöst ordinerar lugnande eller avspännande medel och antibiotika, utan det förekommer också att enskilda människor till övermått använder sådana läkemedel som aspirin och sömnpiller. Också ett sådant bruk av droger och läkemedel är skadligt och farligt. Men det kommer vi att behandla i ett senare nummer av Vakna!

Men i allmänhet är bruket av droger och läkemedel inom medicinen inte detsamma som enskilda människors drogbruk, vilka har helt andra avsikter och motiv. I vanliga fall blir det också helt andra följder för brukaren.

Se bara på vad som händer de människor som av alla möjliga skäl missbrukar droger och narkotiska ämnen. Lägg noga märke till vad även ett kortvarigt missbruk kan föra med sig. Fråga dig själv: Är inte farorna för hälsa och liv uppenbara? Begrunda bara några exempel:

AMFETAMINER: Kortvarigt bruk resulterar i nedsatt aptit, ökad hjärtverksamhet och förhöjt blodtryck. Högre doser under en längre tid resulterar i rastlöshet, irritation, undernäring, ökad mottaglighet för infektioner, högt blodtryck, en känsla av makt och överlägsenhet, sällsamma vanföreställningar och hallucinationer, paranoia osv. En bedrövlig förteckning, eller hur?

BARBITURATER: Verkningarna på kort sikt är sluddrigt tal, raglande gång och att man känner sig ”hög”, och i större doser är verkningarna medvetslöshet och dödlig andningsförlamning. Låter det ofarligt?

KOKAIN: Verkningarna på kort sikt är mycket lika verkningarna av amfetaminer. Högre doser under en längre tid framkallar ett bisarrt, nyckfullt och våldspräglat beteende, paranoid psykos och ibland en outhärdlig och panikframkallande känsla av att någonting kryper under huden.

OPIUM, HEROIN OCH KODEIN (det senare används i många hostmediciner som finns på apotek): Verkningarna på kort sikt av opiater inbegriper ett tillstånd av ”välbefinnande”, vidare likgiltighet, illamående och kräkningar. En stark överdos påverkar andningsfunktionen negativt med fara för livet. Låter det ofarligt att använda dessa droger av icke-medicinska skäl?

LUGNANDE ELLER AVSPÄNNANDE MEDEL: De negativa verkningarna är nedsatt vakenhet, sluddrigt tal, yrsel, depression, eventuellt försämrad samordning av musklerna, urinstockning, lågt blodtryck osv.

LSD: Verkningarna är vanligtvis snabb puls, förvrängning av sinnesintrycken, oro eller panik och känslor av ovanligt stor makt eller betydenhet.

PCP (”ängladamm”): De verkningar man lagt märke till är svag andning, förhöjt blodtryck, bristande samordning av musklerna och stelhet i extremiteterna. I större doser är verkningarna illamående, kräkningar, dålig balans, vanföreställningar, förvirring, hallucinationer, koma, okontrollerad vrede, självmordstankar, mordiska tendenser och död.

Är det skrämmande? Ja, och ändå är listan långt ifrån fullständig. Påverkade av dessa droger förlorar människor ofta sitt liv. Boken Mind Drugs skildrar hur en ung flicka efter att ha tagit LSD kastar sig ut från en klippa och drunknar i havet nedanför, vilket för henne ter sig som en silkesscarf. Sedan berättas det om ungdomar som ville ”bli ett” med trafiken på en livligt trafikerad genomfartsled. Och det rapporteras om en student som man var tvungen att hindra från att hoppa ut från ett fönster, då han ville använda sin nyvunna flygförmåga. Lång är listan som berättar om människor som begått självmord och förövat fruktansvärda brott, sedan de använt PCP eller LSD.

Tänk på att LSD är så starkt att den mängd som ryms i ett dropprör skulle vara tillräcklig för att ge 10.000 människor ett narkotikarus. ”Efter vikt är det omkring tre millioner gånger så starkt som rå marijuana”, heter det i boken Mind Drugs.

Det är också vanligt att man injicerar många droger och narkotika med osteriliserade kanyler, vilket ökar riskerna för stelkramp, åderinflammation, hepatit och inflammation av hjärtats inre väggar och av hjärtklaffarna. Om en människa blir slav under eller beroende av narkotika, kommer hon också förr eller senare att befinna sig i sällskap med kriminella element och i farliga kvarter, då hon söker upp narkotikakällorna. Allt detta innebär ett hot mot hennes hälsa och liv.

Hur stora är chanserna att överleva i trafiken i dessa dagar, när så många är under skadligt inflytande av droger och narkotika? Skulle du känna dig väl till mods om du nattetid körde på en väg och visste att i motsatt riktning kör en flicka, som på grund av återkommande verkningar av en drog hon en gång använde nu ser 1.000 par strålkastare framför sig, vilket betyder att hon inte säkert vet vilka strålkastare som i verkligheten är dina och vilka hon ser i syne? I hennes fall är det strålkastarna som på nytt utlöser verkningarna av drogen.

Känner du dig väl till mods i trafiken i vetskap om att marijuana försämrar förmågan att bedöma avstånd och tid, att koordinationsförmågan avtar och att förmågan att fatta beslut påverkas? Vad innebär detta för dig och din familj, när ni färdas på en livligt trafikerad väg, där många bilister passerar varandra? Är det inte farligt? Det råder inget tvivel om det!

Tänk också på vilka faror de människor som inte använder droger och narkotika utsätts för på en arbetsplats. Tänk på hur livsfarligt det är att människor som drabbas av yrsel, förlorar behärskningen, ser suddigt och får hallucinationer arbetar vid snabbgående maskiner, kör kranar, som lyfter tunga föremål högt upp, eller hanterar farliga vätskor och explosiva ämnen. De utgör verkligen en fara för sitt eget och sina arbetskamraters liv. Har människor på detta sätt rätt att sätta andra människors liv i fara? Detta relativt nya säkerhetsproblem är ett verkligt bekymmer för arbetsgivare och läkare vid stora anläggningar. Det är inte att undra på att det i en del platsansökningar frågas efter huruvida den sökande tidigare har använt droger och narkotika!

Det finns människor som påstår att de utför ett bättre arbete när de har använt droger och narkotika för att skärpa sin uppmärksamhet och förbättra sin skapande förmåga. Men fakta visar något annat. Ta fallet med en man som hade varit en framgångsrik internationell jurist. I flera månader efter en upplevelse med LSD vandrade han bara omkring i öknen och funderade över sin ”upplevelse” och dess innebörd.

I en läkares rapport till företagsledare om de problem som uppstår på grund av den alltmer omfattande marijuanarökningen hette det att marijuanarökning har ”en ogynnsam inverkan på förmågan att utföra kvalificerade arbeten. Marijuanarökaren är ofta partisk, saknar motivation, har lätt för att göra fel, har problem med att komma ihåg viktiga detaljer och kan inte tänka praktiskt om framtiden.” Kan en människas hjärna verkligen bli hjälpt av någonting som stör uppfattningsförmågan?

I ett annat fall berättar en läkare om hur en förändring skedde hos en förut begåvad student, som studerade för att avlägga sin juridiska examen och för att bli filosofie doktor. Förändringarna kom i och med att han började använda marijuana.

Med tiden blev hans tänkesätt oklart, det blev svårare och svårare för honom att koncentrera sig på skolarbetet, och han fick problem med att slutföra arbetsuppgifter. Senare visade sig ett fientligt beteende hos honom, och han började hysa misstro mot andra. Denne student och två kamrater till honom omkom en kort tid senare, när det lilla plan som han var pilot på störtade.

När det gäller kokain heter det i en rapport i Psychology Today att det ”ger en ofta bedräglig känsla av ökad intellektuell och fysisk kapacitet”. Det hette vidare i rapporten: ”Det lyckorus och den tillförsikt som kokainet framkallar kan förmå brukaren att tillskriva drogen verkningar som den inte alls har och kan få honom att överskatta de förändringar den verkligen åstadkommer.” Även om amfetaminer, då de ju är stimulerande medel, tycks förbättra en människas förmåga att utföra enkla uppgifter, ”förbättrar de inte förmågan att utföra mera invecklade uppgifter”, förklaras det i samma tidskrift.

Det verkar vara så att den som använder droger och narkotika tror att han är bättre än någonsin, men i verkligheten är han inte det. När det gäller bruk av droger och narkotika, måste man inse det faktum i livet att inga droger eller narkotika kan på något magiskt sätt utveckla en talang eller förmåga som inte fanns från början.

Något som verkligen bekymrar läkare och många föräldrar i dessa dagar är vad följden blir för ofödda barn av att föräldrar använder droger och narkotika. Det ofödda barnet får näring genom moderns blod. Vad modern äter, dricker eller i övrigt för in i kroppen kommer därför slutligen till barnet.

Vem kan glömma de tragiska följderna för de ofödda barn, vars mödrar tog sömnmedlet neurosedyn? Barnen föddes med missbildade lemmar eller utan armar och ben. Det rapporteras också om att ett barn, vars mor använde narkotika, föddes med abstinenssymptom och att ett barn till en alkoholiserad mor föddes som alkoholist. Nu tror man att också lugnande eller avspännande medel kan utsätta de unga för faror.

Det är inte att undra på att man utfärdar fler och fler varningar till havande kvinnor och till dem som planerar att skaffa barn om de risker som är förbundna med droger, narkotika och rökning, ja också med aspirin, te och kaffe. Doktor Conrad Schwarz, som är chef för psykiatriska avdelningen vid St. Paul’s Hospital i Vancouver i Canada, sade att resultaten av vetenskapliga forskningar har visat att ”under havandeskapet passerar den aktiva beståndsdelen i marijuana genom moderkakan till fostret” och att ”den beståndsdelen också övergår till bröstmjölken”.

Lägg till detta de skadliga verkningarna på njurarna, hjärnan och levern av att missbruka barbiturater och av att inandas ångorna från olika lösningsmedel. Vilken dålig start i livet kvinnor som använder droger och narkotika ger sina barn!

Att man börjar använda droger och narkotika leder nästan alltid till att man går vidare till att använda andra droger och narkotika. Det är alltså inte ovanligt att man finner att heroinbrukare också använder marijuana och att en del som tar amfetaminer för att bli ”höga” senare tar något lugnande för att komma ”ner”, och de tar då till avspännande medel eller alkohol. Risken med att blanda dessa droger framgår av följande förklaring:

Den önskade verkan av en drog, till exempel ett lugnande medel, kan upphävas av ett stimulerande medel som man tar vid ungefär samma tid. Om man till exempel dricker sex eller fler koppar koffeinhaltigt kaffe, kommer ”nyttan” av ett lugnande eller avspännande medel att vara borta. Om man däremot tar två droger av samma slag, till exempel två lugnande medel eller två stimulerande medel, kommer verkan att bli större — men inte bara dubbelt så stor. Och det är det förhållandet som gör att man ställs inför en verkligt stor fara. Det sägs att en enda alkoholhaltig drink plus ett barbituratpiller kan ha samma styrka som fem eller sex drinkar. Eller som det uttrycktes i en broschyr från en regional hälsovårdsmyndighet i Canada: ”Om du väger omkring 70 kilo, kommer du troligen att vara berusad efter sju drinkar, som du tar under ett par timmar. Om du också har tagit något medel mot förkylning eller någon hostmedicin, kan du vara medvetslös. Om du dessutom har tagit ett barbiturat, kan det hända att du befinner dig på olycksfallsavdelningen på sjukhuset eller kanske i bårhuset.”

Hur förhåller det sig med dem som inte är några narkotikaslavar, men som helt enkelt tar de läkemedel och droger som läkaren har ordinerat? Också de måste vara försiktiga och hålla sig välinformerade. Det kan hända att du tar lugnande eller avspännande medel eller att du kanske har varit tvungen att skaffa hostmedicin på apoteket. Ettdera av dessa ämnen kan tillsammans med ett glas öl ha samma verkan som tre eller fyra glas. Tar du medicin för högt blodtryck, hjärtproblem, diabetes, epilepsi eller allergier, bör du alltid fråga en läkare eller en apotekare huruvida det läkemedelspreparat du skall ta är farligt tillsammans med kaffe, te eller alkoholhaltiga drycker. Berätta också för din läkare eller apotekare vilka andra läkemedel och droger du redan tar, när du får ett annat läkemedel utskrivet eller skaffar något på apoteket. Bli inte en siffra i statistiken över dem som dött på grund av att de blandat droger!

Droger påverkar eller förändrar kroppsfunktioner som är utformade för att hålla oss vid liv. Att på något sätt ingripa i eller ändra kroppens kemi kan vara farligt och till och med dödsbringande. Droger kommer att orsaka en viss obalans i din organism. Ett försiktigt bruk av droger som ordinerad medicin kan vara bra för att motverka någon kemisk obalans, men att ständigt experimentera med eller att för nöjes skull eller av andra icke-medicinska skäl använda läkemedel, droger och narkotika är som att spela rysk roulett med sitt liv. Om du som är ute i arbetslivet eller i trafiken eller som är en blivande mor använder droger och narkotika på detta vis, sätter du andra människors liv, däribland oskyldiga barns liv, i fara. Är det att visa kärlek till nästan? Finns det egentligen något giltigt skäl till det nuvarande rekordstora missbruket av läkemedel, droger och narkotika?

[Infälld text på sidan 12]

Den mängd LSD som ryms i ett dropprör skulle vara tillräcklig för att ge 10.000 människor ett narkotikarus

[Infälld text på sidan 12]

Människor som använder marijuana betraktas som en fara i trafiken och på arbetsplatsen

[Infälld text på sidan 13]

Kokain ”ger en ofta bedräglig känsla av ökad intellektuell och fysisk kapacitet”

[Infälld text på sidan 14]

En enda alkoholhaltig drink plus ett barbituratpiller kan ha samma styrka som fem eller sex drinkar

[Infälld text på sidan 14]

Att ständigt experimentera med eller att för nöjes skull använda läkemedel, droger och narkotika är som att spela rysk roulett med sitt liv

[Tabell på sidan 10, 11]

ACETYLSALICYLSYRA

EXEMPEL Albyl

Alka-Seltzer

Aspirin

Bamyl

Dispril

Magnecyl

ALKOHOL (Etanol)

EXEMPEL Vin

Whisky

Öl

AVSPÄNNANDE MEDEL

EXEMPEL Equanil

Librium

Miltown

Valium

HALLUCINOGENER

EXEMPEL DET, DMT,

LBJ, LSD,

MDA, STP,

Haschisch

Marijuana

KOFFEIN

EXEMPEL Cola-drycker

Kaffe

Kakao

Te

Uppiggande piller

LUGNANDE MEDEL OCH SÖMNMEDEL

NIKOTIN (Tobak)

EXEMPEL Cigarrer

Cigarretter

Piptobak

Snus

Tuggtobak

OPIATER (Smärtstillande medel av morfintyp)

EXEMPEL Heroin

Kodein

Metadon

Morfin

ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL (Deliriumframkallande)

EXEMPEL Bensin

Fläckborttagningsmedel

Färgförtunningsmedel

Hårsprej

Kemtvättvätska

Lim

Nagellacksborttagningsmedel

STIMULERANDE MEDEL

EXEMPEL Amfetamingruppen

Blad från kokabusken

Kokain